Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lars Edvinson kan vara på väg att förklara sambandet migrän och menstruation

Omkring 1 miljard människor drabbas av migrän i varierande grad. Kvinnor i fertil ålder påverkas i tre gånger så hög grad än män. Sedan länge har vetenskapen antagit att en betydande orsak till detta har att göra med kvinnors reproduktionscykel och att hormonella aspekter spelar in. Exakt hur är däremot inte helt klarlagt. Nu publicerar ett internationellt forskarteam lett av migränforskaren Lars Edvinsson en hypotes om en migränhämmare i reproduktionscykeln.

Lars Edvinsson

Tillsammans med ett internationellt forskarteam presenterar Lars Edvinsson en hypotes varför kvinnor i fertil ålder fertil ålder drabbas av migrän i mycket högre utsträckning än män. Foto: Kennet Ruona.

Det är en av världens främsta migränforskare och en av mottagaren av Lundbeckfondens hjärnforskningspris ”The Brain Prize 2021”, professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet, som lett studien. Tillsammans med kollegor från Danmark och USA publicerar han hypotesen om en migränhämmar i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews.

Lars Edvinson har tidigare med sin forskning visat hur utsöndring av signalsubstansen CGRP i trigeminusnerven i hjärnan leder till huvudvärk och migrän. Den kunskapen har utgjort grund till utveckling av nya läkemedel för migrän i form av så kallade CGRP-hämmare. Något som idag hjälper många patienter med kronisk migrän.

Den hypotes som forskarna nu presenterar kring kopplingen migrän och kvinnors reproduktionscykel, kretsar kring hur östrogen och oxytocin i kvinnans kropp håller CGRP i schack under den största delen av hennes reproduktiva månadscykel, för att under menstruationen sjunka i nivå – ”migränbromsen” lossar och släpper fram migränattacker.

Lars Edvinsson berättar att det finns ett ganska fast sjukdomsmönster hos migrändrabbade kvinnor i fertil ålder:

– Migränen sätter i regel in en till två dagar innan menstruation. Det är vid denna tidpunkt som hormonerna östrogen och oxytocin sjunker till den lägsta nivån i hormoncykeln och det är den biokemiska signalen som indikerar att kvinnan ska ha menstruation. Frågan är, hur kan man förstå detta hormonfall i förhållande till huvudvärken som inträffar vid just den här tiden?

Bakgrund och framtid

Neurotransmittorn CGRP – som signalerar smärta till hjärnan – frigörs i den så kallade trigeminusnerven, som ligger i trigeminusområdet i hjärnan. Denna nerv är en sensorisk nerv som ger impulser till huvud och ansikte – och den skiljer sig på från många andra strukturer i hjärnan.

– Detta kunde vi fastlägga när vi studerade trigeminusnerven noggrant för några år sedan: vi upptäckte att blodkärlen i trigeminalsystemet saknar blod-hjärnbarriären. Denna barriär håller de allra flesta kemiska ämnen borta från hjärnan hos människor och andra däggdjur, vilket garanterar en stabil biokemisk miljö i hjärnan. När ett område inte har barriären betyder det att ämnen från blodomloppet kan passera in i hjärnan här. Därför kan östrogen och oxytocin, som cirkulerar i kvinnans blod, komma in i trigeminalsystemet obehindrat – där nervcellerna via speciella receptorer påverkas av de två hormonerna.

Enkelt kan forskarna nya hypotes förklaras enligt följande: Östrogen och oxytocin måste anses fungera som en migränhämmare hos kvinnor i fertil ålder När östrogen- och oxytocinnivåerna sjunker i samband med den förestående menstruationen kan hormonerna inte hålla den smärtframkallande signalsubstansen CGRP i schack utan migränvärken kommer.

Nu ska Lars Edvinsson och hans kollegor testa hypotesen i bland annat djurförsök och även undersöka vilka eventuella genetiska faktorer som kan ha betydelse.

– Det här är ett mycket komplext område eftersom – som tur är – inte alla kvinnor i fertil ålder får migrän vid menstruation. Vår förhoppning är att vi kan få en så bra vetenskaplig förståelse för detta att det kan ligga till grund för nya behandlingar som kan hjälpa de kvinnor som drabbas av migrän månad efter månad i samband med menstruation, säger Lars Edvinsson.

Mer info

Agneta Nordberg belönas för betydande framsteg inom Alzheimerforskningen

Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Bengt Winblads pris 2021.


Agneta Nordberg, foto Ulf Sirborn

 

Professor Agneta Nordberg har en lång och mycket framgångsrik karriär som forskare med fokus på Alzheimers sjukdom. I sitt arbete kombinerar hon klinisk och experimentell forskning på ett sätt som lett till viktiga framsteg i vår förståelse av sjukdomen. I hennes tidiga forskning på receptorer för acetylkolin och kolinerga läkemedel blev hjärnavbildning med PET (positronemissionstomografi) en viktig utvecklingslinje. Hon har i sin fortsatta forskning gjort avgörande forskningsinsatser för utvecklingen av tekniker för visualisering av ett flertal molekylära markörer för Alzheimers sjukdom, och kombinerat det med analys av tidig sjukdomsutveckling, kognitiva symptom och strukturella hjärnförändringar.

– Agneta Nordberg är en pionjär inom forskning och tillämpning av kliniska biomarkörer för Alzheimers sjukdom, och är en av Sveriges ledande forskare inom Alzheimers sjukdom och i högsta grad en internationell auktoritet inom området, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

– Vår forskning, med nya hjärnavbildande tekniker för att tidigt upptäcka och förstå patologiska mekanismer i hjärnan som kan förutspå ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom, skapar stor förhoppning om snar framtida effektiv sjukdomsmodifierande behandling vid Alzheimers sjukdom som är en av våra mest vanliga folksjukdomar, säger Agneta Nordberg.

Om forskningen

Agneta Nordberg leder forskningsgruppen ”Nordberg Translationell Molekylär Imaging Lab” vid Karolinska Institutet som studerar neurodegenerativa sjukdomars patofysiologiska egenskaper genom molekylära hjärnavbildningstekniker. Forskningen syftar till att ta fram nya tidiga diagnostiska markörer och nya målorgan för ett potentiellt läkemedel för intervention vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar i tidig fas.

Läs mer

Prisutdelningen kommer att äga rum i Svenska Läkaresällskapets hus den 9 november 2021. Pristagaren belönas med 150 000 kronor.

Om Bengt Winblads pris

Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset på 150 000 kronor delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare

HM Drottningen kommer idag att dela ut priset till två unga forskare inom Alzheimerområdet. Priset mottas av de internationellt verksamma forskarna Nicholas Ashton vid Göteborgs universitet och Rik Ossenkoppele vid Lunds och Amsterdams universitet.

De tilldelas 125 000 kr vardera.

”Dessa båda forskare har genomfört banbrytande studier på hur hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom kan upptäckas hos levande människor, dels genom avancerade hjärnavbildande undersökningsmetoder (Rik Ossenkoppele), dels genom nya blodtester (Nick Ashton). Deras forskningsresultat har revolutionerat Alzheimer-diagnostiken och kommer att vara avgörande för utvecklingen av effektiva läkemedel”, säger Professor Henrik Zetterberg, ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd.

”Vi ser fram emot att få hedra dessa två unga forskare vid prisceremonin på Drottningholms Slottsteater idag fredag 17 september. De är två välförtjänta unga forskare som Alzheimerfondens vetenskapliga råd har valt ut för sina viktiga framsteg inom diagnostik och undersökningsmetoder”, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare Alzheimerfonden.

Information om Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare

Priset instiftades av Alzheimerfonden i samband med HM Drottningens 70-års dag. Priset bär drottningens namn och hon är mycket hedrad över att ha fått dela ut priset varje år. Priset har också fått stort genomslag inom den yngre forskarkåren.

Alzheimer Life-stipendiet tilldelas Charlotta Thunborg

Alzheimer Life-stipendiet – en utmärkelse som den ideella stiftelsen Alzheimer Life instiftat tillsammans med Alzheimerfonden – på 100 000 kr delas idag ut för första gången. Det går till fysioterapeuten Charlotta Thunborg på Karolinska Institutet för hennes forskning att med livsstilsförändringar få patienter med tidig Alzheimer att hålla sig friska så länge som möjligt. Stipendiet delas ut av Drottning Silvia på Drottningholms Slott.

Charlotta Thunborg forskar inom ramen för den världsunika FINGER-studien. I en omtalad rapport 2015 kom den fram till att personer med ökad risk eller tidig Alzheimer kan påverka sin minneskapacitet och funktionsnivå – och till och med försena – sin sjukdom om personen i grunden förändrar sin livsstil.

FINGER-studien slog fast att ändrad kost, motion, hjärngympa och sociala aktiviteter och åtgärder mot vaskulära och metabola riskfaktorer, under 2 års tid succesivt gav förändringar på flera olika områden samtidigt, vilket kan bidra till att förlänga patientens friska tid.
Charlotta Thunborg som doktorerat i medicinsk vetenskap, var medansvarig för uppföljningen av FINGER – MIND-AD – som var en pilotstudie om vilka metoder som krävs för att patienter faktiskt ska ändra sin livsstil. Nittiotre deltagare i fyra länder fullföljde programmet med över 80 procents närvaro och ändrade livsstilen.

Men Charlotta Thunborg ville gå vidare för att se hur man kan skräddarsy program för varje enskild patient. Hon plockade ut en liten grupp om fyra patienter på kognitiva mottagningen i Solna vid Karolinska Universitetssjukhus som hon har testat lite nya livsstilstankar på:
– I stället för att bara undervisa i hur man tränar, har hon skrivit ut gymkort med personlig tränare, sk fysisk aktivitet på recept (FaR).
– Och i stället för att få en broschyr med kostråd, så får patienterna kartlägga sin kost och sedan erbjudas en timme med en dietist för att säkerställa att kosten läggs om.

– Patienterna får även en kosthandbok så man kan följa upp ändringarna i kostmönster.

– Patienterna får tillgång till ett minnesträningsprogram.
– Patienterna följs upp vad gäller blodfetter, blodtryck och blodsocker, som också utgör en risk för utvecklad demens.
”Vi människor gör ju inte som man bör, eller som andra säger. För att ändra grundläggande livsstilsbeteenden så krävs att sjukvården ligger nära sina patienter med individanpassade vårdplaner”, säger Charlotta Thunborg.
Modellen hämtar hon från cancervården som kommit oerhört mycket längre.
Med Alzheimer Life-stipendiet får Charlotta Thunborg möjligheter att bygga upp en anpassad FINGER- modell för sk livsstilsintervention som ska kunna användas av landets samtliga minnes- och specialistmottagningar. På det sättet kan man slå en bro mellan ledande forskning och praktisk nytta för sjukvård och – inte minst – patienten.
Charlotta Thunborg tror att själva åtgärden – att varje patient direkt får en individanpassad vårdplan – gör att sjukdomen blir lättare att acceptera och leva med.
”Tänk tanken om varje minnesmottagning kunde starta grupper om säg tio personer, alla med färska diagnoser. I de här grupperna kan man träna tillsammans, diskutera och få råd om kost. På köpet får man den sociala stimulansen och tillsammans kan man prata om sin oro och ge utlopp för sin ångest”.

Kort info om Charlotta Thunborg:

Utbildad Fysioterapeut vid Mälardalens Högskola, tog examen 2009, doktorerade 2015 vid Örebro Universitet. Charlotta arbetar på Karolinska Institutet sedan 2016, och är medlem i forskningsgruppen Nordic Brain Network, som leds av professor Miia Kivipelto.

 

För mer information:

Charlotta Thunborg [email protected] , 072-017 01 98

Gunilla Steinwall [email protected], 070-833 44 71

Henrik Frenkel [email protected], 070-5331365

 

Motiveringen för årets stipendium lyder:

”Alzheimer Life-stipendiet går 2021 till dr Charlotta Thunborg för att möjliggöra att den sk FINGER-modellen överförs till landets samtliga kognitiva mottagningar och kan bli en central del av en individanpassad vårdplan för patienter med kognitiv sjukdom.

FINGER-metoden är den första studien i världen som visar att man kan minska risken för kognitiv svikt om patienten samtidigt kan åtgärda kosten, fysisk träning, sociala aktiviteter, kognitiv träning samt se över blodtryck, blodfetter och blodsocker.”

 


Alzheimer Life-stipendiet

Stipendiet är på 100 000 kr och ska gå till någon inom sjukvården eller omsorgen som har utvecklat nya metoder eller ny praxis för att behandla och ta hand om patienter som precis har fått en diagnos på kognitiv svikt eller en kognitiv sjukdom. Det är en patientgrupp som behöver både uppmuntran och verktyg för att kunna få ett fungerande liv.

Metoden som ska premieras bör kunna ha kraften att bli en role model eller en best practice inom hela sjukvården eller omsorgen i Sverige. Alzheimer Life-stipendiet bygger på en privat insamling av Henrik Frenkel, och som administreras av Alzheimerfonden.

Biogen presenterar nya data för TYSABRI® (natalizumab) IV

Biogen har tillkännagivit resultat från fas 3b NOVA-studien som utvärderar TYSABRI® (natalizumab) IV med dosering var sjätte vecka vid skovvis förlöpande multipel skleros

• Resultaten visar att patienter med skovvis förlöpande multipel skleros som bytte från den godkända doseringen var fjärde vecka till administrering av natalizumab IV var sjätte vecka kontrollerar sjukdomsaktiviteten
• Data från den första prospektiva, randomiserade, kontrollerade studien med ett utökat doseringsschema för natalizumab ger tillsammans med resultat från real-world data1,2,3 viktig kunskap
• Uppdaterade analyser från TOUCH® förskrivningsregister indikerar att ett doseringsschema på i genomsnitt sex veckor är associerat med en minskad risk för att utveckla PML4 med 88 procent

Läs hela pressreleasen