Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ansökan för lecanemab lämnas in till FDA

BioArctic AB:s partner Eisai meddelade idag att de har påbörjat en rolling Biologics License Application (BLA), dvs ett stegvis inlämnande av ansökan för marknadsgodkännande, till den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) för lecanemab (BAN2401). Lecanemab är en antikropp under utveckling som syftar till att minska aggregat av amyloid-beta (Aβ) (protofibriller) i hjärnan för behandling av tidig Alzheimers sjukdom. Ansökan lämnas in för granskning under förfarandet för ett accelererat godkännande (accelerated pathway) och baseras främst på kliniska, biomarkör- och säkerhetsdata från lecanemabs fas 2b-studie med personer med tidig Alzheimers sjukdom och bekräftad Aβ-patologi. Resultaten från fas 2b-studien visade en kraftfull reduktion av Aβ-plack i hjärnan och konsistent minskning av den kliniska försämringen över flera olika mätskalor. Sambandet mellan reduktion av Aβ-plack och effekt på kliniska skalor i fas 2b-studien med lecanemab ger stöd för att använda Aβ som en biomarkör med sannolikhet att förutsäga klinisk nytta. Alzheimers sjukdom är en allvarlig, progressiv och förödande sjukdom med få behandlingsalternativ. Eisai nyttjar det accelererade förfarandet för marknadsgodkännande efter diskussioner med FDA med målsättningen att kunna ge en ny behandling till personer som lever med tidig Alzheimers sjukdom, deras familjer och sjukvården.

I juni 2021 beviljades lecanemab så kallad Breakthrough Therapy designation, som är ett FDA-program avsett att påskynda utvecklingen och granskningen av läkemedel för allvarliga eller livshotande tillstånd. Eisai har kommit överens med FDA om att stegvis lämna in ansökan om marknadsgodkännande för lecanemab. På så sätt kan färdigställda delar av ansökan fortlöpande skickas till FDA för granskning. Efter att alla delar skickats in till FDA och myndigheten accepterat den fullständiga ansökan bestäms datumet då granskningen förväntas vara slutförd.

Ansökan om marknadsgodkännande för lecanemab baseras huvudsakligen på resultaten av den kliniska fas 2b-studien på 856 patienter med lindrig kognitiv störning (MCI) på grund av Alzheimers sjukdom eller mild Alzheimers sjukdom (gemensamt betecknat som tidig Alzheimers sjukdom) med bekräftad Aβ-patologi. Resultaten publicerades i april 2021.1 Fas 2b-studien undersökte effekten av behandling med lecanemab för att bromsa klinisk försämring och reducera Aβ i hjärnan.

Vid 18 månaders behandling med 10 mg/kg lecanemab varannan vecka minskade mängden Aβ-plack mätt i hjärnan med PET-kamera med 0,306 SUVr-enheter (medelvärde vid start av studien 1,37). Mer än 80 procent av studiedeltagarna uppvisade normala Aβ-nivåer i hjärnan vid visuell granskning av PET-bilderna. Minskningen av Aβ korrelerade med långsammare klinisk försämring på de kliniska skalorna ADCOMS (Alzheimers Disease Composite Score), CDR-SB (Clinical Dementia Rating-Sum-of-Boxes) och ADAS-cog (Alzheimer Disease Assessment Scale-Cognitive Subscale) på både behandlingsgrupps- och patientnivå. Frekvensen av biverkningen ARIA-E, en typ av hjärnödem som ses vid Aβ-inriktade behandlingar, var 9,9 procent vid dosen 10 mg/kg varannan vecka.

Efter avslutad fas 2b-studie och ett uppehåll i behandlingen (på i genomsnitt 24 månader) fick alla 180 patienter, som deltog i den öppna förlängningsstudien, behandling med 10 mg/kg lecanemab varannan vecka. Resultaten i den öppna förlängningsstudien bekräftade att lecanemab reducerar Aβ-placken i hjärnan, med en signifikant minskning på PET SUVR redan efter 3 månader och mer än 80 procent av studiedeltagarna uppvisade normala Aβ-nivåer i hjärnan vid visuell granskning redan efter 12 månaders behandling. Den betydande Aβ-reduktionen hos de som behandlats med lecanemab i förhållande till placebogruppen under fas 2b-studien bibehölls under uppehållet som föregick fortsättningsstudien. Andelen individer med ARIA-E i den öppna förlängningsstudien överensstämde med huvudstudien och låg på cirka 10 procent.

Fas 3-studien av lecanemab i tidig Alzheimers sjukdom, Clarity AD, pågår och rekryteringen slutfördes i mars 2021 med 1795 patienter. Resultaten vid slutförandet av Clarity AD, kan i överenskommelse med FDA fungera som den bekräftande studie som verifierar den kliniska nyttan av lecanemab vid tidig Alzheimers sjukdom.  Säkerhetsdata från Clarity AD i blindad form kommer att inkluderas för att stödja ansökan om marknadsgodkännande via processen för accelererat godkännande.

”Vi är mycket imponerade av vår partner Eisais ihärdiga arbete och kliniska utvecklingsprogram för att driva utvecklingen av lecanemab. Alzheimers sjukdom är förödande och den stegvisa ansökan om marknadsgodkännande för lecanemab tar oss nu ett steg närmare att potentiellt kunna erbjuda ett nytt behandlingsalternativ till miljontals patienter och deras familjer, säger BioArctics vd Gunilla Osswald.

—

1 Alzheimer’s Research & Therapy volume 13, Article number: 80 (2021), https://alzres.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13195-021-00813-8

Detta pressmeddelande berör en läkemedelskandidat under utveckling och avser inte att förmedla några slutsatser gällande effekt och säkerhet. Det finns ingen garanti för att denna läkemedelskandidat vare sig kommer att slutföra det kliniska utvecklingsprogrammet eller erhålla godkännande av relevanta myndigheter.

Ontozry ingår i högkostnadsskyddet

Ontozry (cenobamat) används som tilläggsbehandling hos vuxna patienter med epilepsi där anfallen inte kontrollerats tillräckligt trots tidigare behandling med minst två läkemedel mot epileptiska anfall. Ontozry ingår i högkostnadsskyddet från och med den 24 september 2021.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Gemensamt för alla med epilepsi är förekomst av epileptiska anfall. Epilepsi anses vara läkemedelsresistent om en person fortsätter att få anfall trots behandling med två olika adekvat valda epilepsiläkemedel i korrekt dos och som patienten tål.

TLV bedömer att Vimpat (lakosamid) och Zonisamide Teva (zonisamid) utgör relevanta jämförelsealternativ till Ontozry. Företagets jämförelser visar att fler patienter får minst en 50 procentig minskning av epileptiska anfall efter behandling med Ontozry jämfört med Vimpat. Ingen statistiskt signifikant skillnad för att bli helt anfallsfri kunde visas mellan läkemedlen.

Baserat på tillgängliga studier bedömer TLV att det är rimligt att anta att effekten är jämförbar mellan Zonisamide Teva och Vimpat samt att Ontozry har bättre effekt än Zonisamide Teva.

Företagets hälsoekonomiska underlag består av en hälsoekonomisk analys mellan Ontozry och Vimpat samt en analys mellan Ontozry och Zonisamide Teva. TLV bedömer att företagets hälsoekonomiska jämförelser visar att kostnaden för behandling med Ontozry är rimlig i förhållande till nyttan.

Mot denna bakgrund beslutar TLV att Ontozry ska vara subventionerat och ingå i högkostnadsskyddet.

Beslutet gäller från och med den 24 september 2021.

Läs hela beslutet här

Nya behandlingsmöjligheter för alzheimerpatienter på Karolinska Universitetssjukhuset

Patienter som varit i ett tidigt skede av alzheimersjukdomen har hittills saknat en effektiv behandling. FINGER-studien visar att genom att ändra ohälsosamma levnadsvanor i riskgrupper för utveckling av minnesproblem kunde man förebygga uppkomsten av minnesnedsättning. FINGER-modellen, som är ett resultat av FINGER-studien, bygger på ett effektivt program för att ändra livsstilen till mer hälsosamma levnadsvanor och den modellen ska nu implementeras i vården.

– När vi testat FINGER-modellen på alzheimerpatienter som är i början av sin sjukdom så har resultaten varit lovande. Patienterna själva säger att de mår bättre och de upplever att de kan göra mera själva för sin hälsa, säger Miia Kivipelto.

Kivipelto, som är forsknings- och utbildningschef på Tema Inflammation och Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset, berättar att nästa steg är att ta i bruk denna modell på kognitiva mottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

– Vi har tvingats förlita oss på symtomatiska läkemedel mot alzheimer, det vill säga läkemedel som lindrar symtomen men inte botar eller modifierar sjukdomen. Därför är den förebyggande vården så viktig och att den fås i ett så tidigt skede som möjligt, säger Kivipelto. Flera nya läkemedel testas just nu på vår enhet för kliniska prövningar och förhoppningen är att dessa kan senare kombineras med FINGER-modellen. Tack vare FINGER-studien vet vi att cirka 40 % av demens  är kopplat till faktorer som vi själva kan påverka. Förebyggande åtgärder kombinerade med nya biomarkörer och läkemedel är viktiga för framtida precisionsmedicin för alzheimer. FINGER-modellen har spridit sig och är nu ett nätverk, World-Wide FINGERS, som omfattar ett 40-tal länder.

Se intervjun med Miia Kivipelto här: www.karolinska.se/om-oss/centrala-nyheter/2021/09/framsteg-i-alzheimerforskningen/

Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88
[email protected]

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.

Teknik kan komplettera gångrehabilitering efter stroke

Teknologiska innovationer möjliggör utvärdering av gångförmåga i detalj och kan intensifiera gångrehabilitering efter stroke, visar en ny avhandling. Men det finns fortfarande kunskapsluckor att fylla för att optimera såväl utvärdering som rehabilitering av gångförmåga utifrån den enskilde individens behov och förutsättningar.

– Teknologiska innovationer kan stötta och effektivisera både utvärdering och rehabilitering efter stroke, men de bör inte ses som ersättning utan snarare som komplement till konventionell rehabilitering och bör vidareutvecklas i nära samarbete med fysioterapeuter och patienter, säger Heidi Nedergård, doktorand vid Umeå universitet.

Stroke, med påföljande sensoriska och motoriska nedsättningar, kan resultera i en begränsad gångförmåga som kännetecknas av avvikande, ofta kompensatoriska, rörelsemönster. Att inte kunna gå på det sätt eller i den utsträckning som man vill, påverkar individens vardag och livskvalitet. Det leder också till kostnader för samhället.

Därför är förbättrad gångförmåga högt prioriterad inom strokerehabilitering. Teknologiska innovationer som gångassisterande robotar har utvecklats för att möjliggöra skräddarsydd, kontrollerad, högintensiv och uppgiftsspecifik träning.

I sin avhandling visar Heidi Nedergård i en inledande litteraturöversikt att effekten av robot-assisterad gångträning i avsikt att specifikt förbättra gångmönster efter stroke är i stort sett densamma som effekten av konventionell gångträning som genomförs utan robot-assistans.

Standardiserade riktlinjer för vilka utfallsmått som bäst kan beskriva gångförmåga efter stroke med avseende på rörelsemönster saknas, vilket försvårar utvärderingen av olika rehabiliteringsmetoder. Dessutom finns ett behov av att både utvärdera och träna gångförmåga utifrån ett helkroppsperspektiv där man inte bara fokuserar på benens funktion, men även tar i beaktande bål och armrörelser.

Intervjuer gjorda med personer med stroke som under sex veckor tränat med en gång-assisterande robot visade att det, framför allt inledningsvis, kunde kännas svårt att hitta en jämn rymt i samarbetet med roboten, vilket i sin tur kunde skapa känsla av förlorad kontroll. Att bli fysiskt och mentalt utmanad upplevdes dock positivt, likaså möjligheten att få regelbunden feedback, till exempel i form av rapporter om hur lång sträcka man gått under varje intervall. Fysioterapeutens roll och dennes uppmuntrande, inkluderande och professionell kommunikation lyftes som avgörande för bibehållen motivation under träningen och betonades därför vara ännu viktigare än teknologin i sig.

Avhandlingen består av fyra delstudier. En systematisk litteraturöversikt och meta-analys undersökte eventuella effekter på gångmönstret hos personer som haft stroke och tränat med gångassisterande robot. Två deskriptiva tvärsnittsstudier kvantifierade gångmönstret hos 31 personer med stroke och 41 kontrollpersoner med hjälp av rörelserelaterade utfallsmått. Slutligen analyserades intervjuer som genomförts med personer med stroke som utfört högintensiv, konventionell och robotassisterad gångträning under ledning av fysioterapeut.

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som mäter proteinet tau, väntas inom kort kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Dessutom har förståelsen ökat för ärftlig, aggressiv sjukdom. Utvecklingen uppmärksammas med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

– Det senaste årets framsteg inom Alzheimerforskningen är till förmån både för patienter, oss läkare och sjukvårdsekonomin, säger Martin Ingelsson, överläkare och professor inom geriatrik, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet

Martin Ingelsson berättar att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt ett nytt biologiskt läkemedel (aducanumab) – ett så kallat biologiskt läkemedel i form av en monoklonal antikropp riktad mot amyloid-beta, det ämne som ansamlas i hjärnan hos patienterna och som tros starta sjukdomsprocessen. Preparatet är ännu inte godkänt i Europa, men någon gång under slutet av året eller i början av 2022 väntas ett besked från den europeiska motsvarigheten EMA.

– En annan liknande antikropp, lecanemab, befinner sig i sent skede av en stor fas III-studie och kommer förhoppningsvis ha visat resultat om ett år som gör att även detta kan bli godkänt för behandling. Antikroppen bygger på forskning vid Uppsala universitet i början av 2000-talet.

Även inom diagnostiken menar han att stora framsteg gjorts.

– Numera kan man mäta proteinet tau i blodplasma som markör för sjukdom. Metoden har rapporterats vara lika tillförlitlig som de analyser av cerebrospinalvätska (från hjärnan och ryggmärgen) som vi idag ofta gör som en del i våra demensutredningar. Testet kan dessutom ge information om risken att utveckla demens hos symtomfria. Det är ett stort framsteg och vi räknar med att relativt snart kunna ersätta en invasiv lumbalpunktion med ett mindre invasivt blodprov, säger Martin Ingelsson.

Det har också gjorts framsteg när det gäller ärftliga former av Alzheimers sjukdom. På minnes- och geriatrikmottagningen vid Akademiska sjukhuset har man identifierat patienter i en familj med ärftlig och tidigt debuterande sjukdom. I en studie tillsammans med geriatrikens forskagrupp vid Rudbecklaboratoriet/Uppsala universitet, den så kallade Uppsalastudien, har man nyligen funnit att dessa patienter bär en mutation i genen som reglerar bildandet av plack (amyloid-beta) och att mutationen leder till att sex aminosyror saknas och patienterna insjuknar redan i fyrtioårsåldern.

– Studien visar att mutationen leder till en kombination av tre olika effekter i tillverkning och ihopklumpning av amyloid-beta (plack) i hjärnan och är ett kraftfullt belägg för amyloidhypotesen, dvs att Alzheimers sjukdom orsakas av amyloid-beta. Studier av dessa slag är viktiga, dels för att förstå sjukdomsmekanismer, dels för att identifiera nya mål för läkemedelsbehandling, avrundar Martin Ingelsson.