Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Här finns hjälp att tillbaka i livet komma

När FrykCenter i värmländska Torsby öppnade för 43 år sedan var tidigare statsminister Tage Erlander en av grundarna. Den ickevinstdrivande stiftelsen bedriver medicinsk rehabilitering där helhetssyn och teamarbete är några av fundamenten.

Du går hemifrån som vanligt en morgon. Så händer något som gör att livet ställs på ända och villkoren för din tillvaro är väldigt annorlunda när du kommer tillbaka hem flera månader senare. För många blir FrykCenter ett viktigt steg på vägen att greppa den nya situationen. Här bedrivs medicinsk rehabilitering inom ryggmärgsskadevård, men också runt neurologiska sjukdomar och skador, multitrauma/-ortopedi och långvarig smärta. Vanligast är patienter med ryggmärgsskador, stroke, traumatiska hjärnskador och MS.

Rehabiliteringsassistenten Ilona Persson har varit med redan från start. 1978 skruvade hon ihop möblerna inför centrets premiäröppnande, och här har hon stannat kvar.
– I början hade vi mycket trafikskadad ungdom och omvårdnad. Det övergick så småningom i rehabilitering och teamarbete runt patienterna, så att de ska kunna återgå till livet och arbetet. Skillnaden mellan då och nu är väldigt stor. Förr hamnade många på långvården efter en skada, oavsett ålder, nu finns det boenden eller så åker man hem till sitt eget, med stöd från kommunen. Jag träffar så många olika patienter och ser framstegen, säger hon.

NÄRA SAMARBETE MED SJUKHUSET
På FrykCenter finns internatplatser för 16 patienter. En nyskadad patient med ryggmärgsskada kan stanna längre tid, medan en rehabiliteringsperiod på tre till fyra veckor är vanligast
för patienter med andra diagnoser. Barn och ungdomar med funktionshinder på grund av cerebral pares eller medfödd/ förvärvad skada intensivtränar under speciella temaveckor. Patienterna kommer huvudsakligen via remisser och sina regioner – samarbete finns med Region Värmland, Västra Götaland, Vårdval Stockholm och Dalarna – men också försäkringsbolag, kommuner och privatpersoner kan boka plats.

Specialistläkaren Kristina Lindgren är en av tre rehabiliteringsläkare. Läkarna har halva sin arbetstid här, övrig tid är de på plats på neurologi- och rehabiliteringskliniken vid Karlstads centralsjukhus.
– Det är en fördel att arbeta på båda platserna. På sjukhuset kan vi bedöma vilka som är lämpliga att komma hit och samarbetet runt patienterna blir lättare. Här är det mer renodlad rehabilitering och inte så mycket fokus på medicinska frågor, patienterna har redan fått sin diagnos, säger hon.
– Vi följer regionens ryggmärgsskadade på uppdrag från Region Värmland, så FrykCenter har ett helhetsansvar där läkaren ingår. Vårt uppdrag är tvådelat; rehabilitering här för nyskadade och ett fortsatt anpassat liv då de kommer hem med uppföljande kontroller och rehab-perioder. Patienter med andra sjukdomar och skador där vi inte har helhetsansvar är här en tid, sedan skickar vi remissvar och rapporterar till hemortens rehab-personal när det är möjligt.

Läs hela artikeln

Opålitliga nervceller?

Grunden för alla hjärnans funktioner utgörs av hur nervcellerna fungerar. Eftersom nervceller i huvudsak bara skickar information mellan varandra blir en kritisk aspekt att för stå hur den informationsöverföringen går till. En opålitlighet i informationsöverföringen kan till exempel skapa en variation som gör att vårt beteende blir mindre stereotypt, mindre dator- eller maskinlikt, och mer ”biologiskt”. Denna variation kan vara till fördel genom att sänka risken att våra tankar hela tiden hamnar i samma hjulspår, vilket kan driva kreativitet och på så sätt ge bättre problemlösningsför måga. Martin Nilsson, RISE Research Institute of Sweden, och Henrik Jörntell, Lunds universitet, har nyligen utfört en grundlig analys och rekonstruktion av hur signalerna som skickas mellan nervcellerna skapas och har på så sätt kunnat ge en helomfattande bild av hur signal överföringen fungerar.

MYSTISKA VARIATIONER I UTSIGNALEN
Det har länge spekulerats i hur nervceller, eller neuroner, representerar och överför information, men det finns fortfarande ingen riktig konsensus. Det är välkänt att utsignalen från en typisk neuron består av en följd spänningspulser (spikar eller aktionspotentialer). Avstånden mellan dessa spikar kan variera kraftigt, men hur variationen uppstår har varit oklart. Enligt den klassiska Hodgkin-Huxley-modellen,1 som erbjöd den första systematiska förklaringen av hur en neuron fungerar i signalöverföringen (ledde till ett Nobelpris 1963), borde variationen kunna härledas till variationer i insignalerna,
men genom att farmakologiskt blockera insignalerna till neuroner visar det sig att variationen i utsignal kvarstår, trots avsaknaden av insignal! Den stora frågan är: Hur uppkommer dessa variationer och vad betyder de egentligen?

EMPIRISKA KONTRA MEKANISTISKA MODELLER
De flesta neuronmodeller är empiriska eller fenomenologiska, eftersom detta gör att modellen lätt kan anpassas till experimentella data. Om inget annat fungerar kan parametrar adderas tills modellen överensstämmer tillräckligt bra med data. Nackdelen med detta tillvägagångssätt är att en empirisk modell inte kan förklara neuronens funktion. Det finns alltid en risk att vi har missat någon viktig egenskap hos neuronen som inte är uppenbar. En tillfredsställande förklaring kräver en mekanistisk modell, som istället baseras på neuronens underliggande biofysikaliska maskineri.2 Det är dock
svårt att hitta en detaljerad mekanistisk modell som ger tillräckligt hög noggrannhet. Idealet är förstås att finna en mekanistisk modell som överensstämmer lika bra med mätdata som den bästa empiriska modellen.

TREDELNING OCH SLUMPMÄSSIGHET
Vi använde den cerebellära purkinjeneuronen [figur 1a] som modellsystem. Biologiska experiment visade på ett tidigt stadium att neuronen filtrerar bort högfrekventa insignaler, så det var tydligt att högfrekventa komponenter i utsignalen måste ha genererats internt. Efter omfattande experiment och räkningar [se faktaruta] fann vi att neuronens utsignal kan beskrivas väl med en enkel mekanistisk modell som bara använder tre fria parametrar. En central observation är att Hodgkin-Huxley-modellen måste delas upp i tre kammare (”compartments”) och tillåta slumpmässighet (stokasticitet). Uppdelningen i visas i figur 1b, där den första, distala kammaren utgörs av de delar av dendritträdet som ligger avlägset från soma; den andra, proximala kammaren av soma och närliggande delar av dendritträdet; och den tredje kammaren (AIS-kammaren) av axonens initialsegment. Slumpmässigheten verkar orsakas av att vissa kaliumkanaler i neuronens membran öppnas och stängs på ett slumpartat sätt under inflytande av termodynamiskt brus. Denna slumpmässighet förstärks och får makroskopiska effekter på utsignalen.

Läs hela artikeln

Teleneurologi efter pandemin – vad kan vi vänta oss?

Pandemin har fungerat som accelerator för distanskonsultationer inom sjukvården och neurologkliniker världen över har förändrat sina arbetssätt. Är detta det nya normala? Johan Zelano, neurolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har läst en ny bok om världen efter pandemin och undrar: Vilken roll får teleneurologin?

Pandemin har förändrat arbetssätt på svenska neurologkliniker. Patientmöten sker nu regelmässigt på telefon eller video, likaså morgonmöten, undervisning och fortbildning. Digitalisering är samtidigt tillbaka som sjukvårdsmodeord. Redan för tio år sedan talades det om sammankopplade journaler. Dessutom skulle patientdata samlas in automatiskt och kommuniceras till en handlingsberedd sjukvård. Hälsomässiga och samhällsekonomiska vinster hägrade. Så värst mycket blev det inte av de visionerna. Istället har vi nu fått en helt annan sorts digitalisering – brådstörtad omställning till fjärrkontakt. Är istället detta den stora digitala transformationen av sjukvården?

Professor Scott Galloway vid New York University beskriver i boken Post Corona (2020) hur pandemin kommer att påverka bland annat sjukvården. Utifrån hans specialområden
– ekonomi, varumärken och teknologi – spås stora förändringar. Den spridning av underhållning, arbete och tjänster till hemmet som pandemin accelererat har även omfattat sjukvården. Nu finns ingen väg tillbaka. Allt fler kommer att vilja sköta vårdkontakterna hemifrån. Trenden förstärks av att teknologijättarna samtidigt behöver sjukvårdssektorns pengar. Galloway rangordnar amerikanska industrier efter inkomststorlek och ser att sjukhus, sjukvårdsförsäkringar och läkemedel dominerar. Så mer digital hälsa kommer det bli. Det finns helt enkelt ingen annan bransch det storleksmässigt är meningsfullt för Amazon eller Google att ge sig på. Dessutom, menar Galloway, är den amerikanska sjukvården mogen för att transformeras med digitala tjänster. Patientupplevelsen är ofta dålig och kostnaderna har exploderat utan ökad kvalitet, vilket är två tydliga signaler på att omdaning kommer. Amerikaner kommer att älska nya aktörer, eftersom förhållandet till existerande försäkringsbolag och vårdgivare är uruselt. För den som kan erbjuda förbättrad användarupplevelse och en känsla av revolt finns stor potential.1

VAD SKER INOM NEUROLOGIN?
Det som sker i det stora landet i väst kommer ofta till oss, så det är nog läge att fundera. Vad innebär egentligen Galloways spaning för neurologin? Grunden är att patientens interaktion med sjukvården flyttas till hemmet så ofta det går. Videobesöken är därmed här för att stanna. Snart väntar även provtagning, andra diagnostiska tester och enklare behandlingar i hemmet. Logistik är ju något teknologijättar gör väldigt bra.

Redan före pandemin beskrev översiktsartiklar hur teleneurologi skulle kunna ge större räckvidd för neurologisk vård.2 Syftet var då antingen att sprida neurologi till den som annars inte hade tillgång, eller förbättrad neurologisk vård genom tekniska framsteg. Får Galloway rätt kommer pandemin att bredda användningen av teleneurologi. Den distanssjukvård han ser i covid-19:s kölvatten har inte som främsta mål att kompensera brister i jämlik tillgång till vård eller att göra sjukvården medicinskt bättre. Snarare handlar det om bekvämlighet, bättre patientupplevelse och effektivisering. Mot den bakgrunden kan det vara intressant med en liten teleneurologisk översikt. Vad har man provat att göra på distans i vår specialitet?

Läs hela artikeln

Infektioner i tonåren kan öka risken för MS

Svåra infektioner under tonåren kan innebära en ökad risk att drabbas av MS senare i livet, enligt en ny studie.

– Det handlar framför allt om infektioner i hjärnan och ryggmärgen, men även i luftvägarna, säger Scott Montgomery, professor vid Örebro universitet.

MS är en neurologisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Orsaken till MS är inte helt känd, men man tror att både ärftliga genetiska och personliga egenskaper samt miljöexponeringar kan påverka risken att utveckla sjukdomen.

I tidigare studier har Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi och biostatistik vid Örebro universitet, funnit ett samband mellan hjärnskakning eller lunginflammation under tonåren och en ökad risk för att drabbas av MS senare i livet.

Den nya studien visar att även infektioner i centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggmärgen, under tonåren ökar risken för att drabbas av MS med 180 procent.

– En infektion i det centrala nervsystemet verkar kunna trigga den autoimmuna processen, alltså att det egna immunsystemet attackerar en del av kroppen, vilket också är det som händer vid MS, berättar Scott Montgomery.

Tonåren – en känslig period

Forskarna såg även ett samband mellan svåra andningsinfektioner i tonåren och MS. Tonåringar som vårdats på sjukhus för andningsinfektion löper en ökad risk på 51 procent att drabbas av MS.

– Det är viktigt att poängtera att bara en liten minoritet av de som drabbas av allvarliga infektioner under tonåren kommer att utveckla MS. Men studien ger stöd för teorin att tonåren är en period då man är extra känslig för exponeringar kopplade till risken att drabbas av MS. Infektioner i barndomen (före 11 års ålder) innebär dock inte en ökad risk att utveckla sjukdomen senare i livet, säger Scott Montgomery.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet, Karolinska institutet och University College London.

Vetenskaplig artikel:

Hospital-diagnosed infections before age 20 and risk of a subsequent multiple sclerosis diagnosis.

Brains endure virtual EAN 2021, VIRTUAL Congress 19–22 June

EAN 2021, European Academy of Neurologys sjunde kongress, i juni erbjöd möjligheten att lära oss av experter inom specifika områden, utöka vårt professionella nätverk och upptäcka de senaste och bästa metoderna inom neurologi, allt i vårt hems bekvämlighet. Kongressens huvudtema var: Towards Precision Neurology. Här är en sammanfattning av Dorota Religa, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

European Academy of Neurology
har beslutat att gå virtuellt igen under den 7:e EAN-kongressen som ursprungligen skulle hållas i Wien. Huvudtemat ’Towards Precision Neurology’ belyser fokus på aktuella och framtida användning av precisionsverktyg som genetik, bildbearbetning och omics för både diagnos och individuell behandling av neurologiska sjukdomar. EAN-kongressen blev inte kostnadsfri som förra året. Beslutet att ta avgift resulterade i färre deltagare – 11.000 i jämförelse med 42.502 registrerade deltagare under digitala kongressen 2020. Under fysiska kongresser brukar siffran ligga på 6.000 deltagare. EAN 2021 är nu officiellt över men det finns kvar möjlighet att se alla presentationer ON DEMAND via EAN:s hemsida. För att göra det ännu mera tillgängligt för många i Europa finns det även översättning av symposier till ryska och spanska.

Alla abstrakt publicerades i European Journal of Neurology (EJN) som fick högre effekt genom IF 4,5 i år. EJN:s Editor har berättat att under pandemin ökade antalet inskick mycket och de var tvungna att tacka nej till flera intressanta publikationer.

EAN Virtual Congress har, som tidigare, haft ambitionen att täcka alla neurologiska sjukdomar i ett modernt vetenskapligt program, inklusive ”de stora sju”: Epilepsi, stroke, huvudvärk, demens, multipel skleros, rörelsesjukdomar och neuromuskulära sjukdomar.

KARRIÄRUTVECKLING MED NYA VERKTYG
EAN fokuserar också på medlemmarnas utveckling. Detta markerades genom att betona starten av nya verktyg med fokus på både äldre och yngre medlemmar.

Digital Coffee
För andra gången tillät tekniken en ny form av ett karriärutvecklingspass. Det fanns en möjlighet att chatta med professorer såsom Walther Struhal (Österrike), Irena Rektorova (Tjeckien), Kristl Vonck (Belgien) eller Antonio Pisani (Italien) i ett slutet, livestreamat möte med 30 deltagare. Passet var snabbt fullbokat av kaffesugna ST-läkare.

Mentorprogram
Under en välbesökt specialsession har EAN lanserat ett mentorprogram, en stor resurs för unga läkare som söker en mentor och en möjlighet för ledande neurologer för mentorskap: Ansökan är möjlig under hela året via ean.org, men matchningen av mentees och mentorer sker bara två gånger om året, 15 mars och 15 september.

CHALLENGES FOR WOMEN IN NEUROLOGY
Sedan många år inbjuder EAN att delta i sessionen med fokus på utmaningar för kvinnor inom neurologi för att hjälpa till att identifiera och övervinna det som kvinnor kan stöta på under sin akademiska och sjukhuskarriärutveckling inom neurologi. Symposium brukar besökas av kvinnliga neurologer och ST-läkare, men män är mer än välkomna att delta. Att förstå de utmaningar kvinnor står för är mycket viktigt också för deras manliga kollegor, mentorer och chefer. Det som var mycket intressant i år var den inspiration som delades av dr Marina de Koning-Tijssen, professor i neurologi med fokus på patientvård och forskning om hyperkinetiska rörelsestörningar. Till vardags är hon chef för kompetenscentret rörelsestörningar University of Groningen, Nederländerna. Hennes enhet deltar i ett europeiskt referensnätverk kring sällsynta neurologiska sjukdomar.

Professorn delade med sig av några personliga tips:
1. Njut av ditt liv
2. Rum för personlig utveckling
3. Vidga din horisont
4. Hitta en bra mentor/coach
5. Försök att behålla autonomi
6. Hitta din nisch
7. Skapa rum för dig själv
8. Ordna saker så gott du kan för att göra livet lite enklare
– satsa på vård och stöd för ditt hushåll
9. Fokus
10. Gör val och lär dig att säga nej

Läs hela referatet