Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Strokevården på Akademiska prisas i nationell jämförelse

Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke utser varje år årets strokeenhet i Sverige. För 2020 fick Akademiska sjukhuset, som enda universitetssjukhus, ett särskilt omnämnande för ”God strokevård”. Utvärderingen baseras på 14 variabler för stroke och fem variabler för, TIA, bland annat trombolysbehandling och hur nöjda patienterna är med sin vård.

– Jag är väldigt glad över omnämnandet. Det är resultatet av två års kvalitetsarbete. Målet nu är att vi ska bli årets strokeenhet nästa gång, säger Erik Lundström, medicinskt ledningsansvarig läkare inom verksamhetsområde neuro på Akademiska sjukhuset och fortsätter:

– Den allra viktigaste utmaningen är att fler stroke- och TIA-patienter från början ska vårdas på strokenheten. Men omhändertagandet har trots allt förbättrats, från 64 procent av strokepatienterna 2018 till 84 procent 2020.

Ett annat område med förbättringspotential är andelen patienter som får reperfusion, vilket innebär att blodflödet återställs till en vävnad. Idag förefaller det, enligt Erik Lundström vara så att man avstår i onödigt många fall, att fler borde erbjudas sådan behandling. Ett annat exempel är rehabilitering efter stroke. När det gäller TIA, en övergående form av stroke, behöver Akademiska bli bättre på att ge blodtryckssänkande behandling och patienterna bör i högre grad vårdas på strokeenheten, inom intensivvården eller på neurokirurgisk avdelning.

Utmärkelsen ”Årets Strokeenhet 2020” fick strokeenheterna vid Kalix sjukhus och Sundsvalls sjukhus. Utöver Akademiska sjukhuset fick Alingsås lasarett, Kullbergska sjukhuset, Västmanlands sjukhus Köping och Oskarshamns sjukhus ett särskilt omnämnande för ”God strokevård”.

MS FORUM 2022

Välkommen till MS FORUM 2022
10 – 11 mars , GRAND HOTELL
Stockholm

Ser MS vården likadan ut i hela landet? Kan vi lära oss av varandra? Några punkter, tillsammans med ny forskning och kunskap, som du får ta del av vid årets MSFORUM!

Här hittar du program och anmälan

Nu invigs SahlBEC Lab – stort kliv för specialiserade epilepsivården


SahlBEC Lab har kommit till på initiativ av MedTech Wests parter: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Regionutveckling Västra Götalandsregionen. Fotograf/Källa: Ines Sebalj/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nu invigs ett nytt medicintekniskt forskningslabb i hjärtat av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SahlBEC Lab blir en plats för kliniknära forskning där vård, industri och akademi kan samarbeta inom flera områden. Ett viktigt steg framåt för den specialiserade epilepsivården, då teknikprototyper för magnetencefalografi, så kallad MEG, kommer att kunna testas.

Det dubbelt avskärmade utrymmet kommer fysiskt att placeras i Bild- och Interventionscentrum inom verksamheten för radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i direkt anslutning till vården. Forskning kommer att bedrivas i ett brett spann av områden, exempelvis neurovetenskap, onkologi, trauma, kardiologi och psykiatri. Avskärmningen gör att mikrovågor går att använda på ett säkert sätt.

Kristina Malmgren är professor vid Göteborgs universitet och överläkare inom neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon bedriver forskning inom epilepsi och ser fram emot att kunna använda magnetencefalografi, MEG, i sina studier på SahlBEC Lab. En avancerad teknik som används inom epilepsiutredningar för att mäta förändringar i magnetfältet i och runt huvudet, skapade av hjärnaktivitet. En viktig vägledning inför planering av eventuell kirurgi.

MEG-utrustning har hittills bara funnits på Karolinska Institutet i Stockholm.

– De här patienterna genomgår en rad utredningar, och att kunna genomföra MEG-undersökningarna här på Sahlgrenska kommer att bli en jätteskillnad. MEG är en icke-invasiv metod där man inte behöver göra något kirurgiskt ingrepp. Det utgör ett diagnostiskt tillskott där informationen kan skärpa våra hypoteser om var de epileptiska anfallen startar inför planering av så kallad invasiv utredning där elektroder opereras in i hjärnan, säger Kristina Malmgren.

SahlBEC Lab har kommit till på initiativ av MedTech Wests parter: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Regionutveckling Västra Götalandsregionen.

Labbet kommer att bli en ö av forskning mitt i kliniken, där akademi, sjukhus och industri kan samarbeta för att använda – och utveckla – ny medicinteknisk utrustning.

– Att labbet ligger mitt i sjukhuset med närhet till det kliniska arbetet är ganska ovanligt, och det har, förutom att det är praktiskt, ett viktigt signalvärde. För en patient som deltar i en studie kan det vara en förtroendefråga att genomgå tester och liknande i sjukhusmiljö, det skapar trygghet och säkerhet, säger Lina Strand Backman, chef för Innovationsplattformen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och medlem i styrgruppen för SahlBEC lab.

Invigningen sker 18 november och verksamheten kommer successivt igång kring årsskiftet. Flera forskningsprojekt är färdiga för att komma igång med studier när all utrustning är installerad. Labbets placering gör det intressant ur en rad perspektiv, menar Henrik Mindedal, föreståndare för MedTech West och med lång erfarenhet av medicinteknik och innovation.

– Det är inte så lätt att testa nya lösningar kliniknära. Det är intressant för många företag och det är också ett av syftena, att utveckla nya lösningar där företag kan samarbeta med både teknisk och medicinsk fakultet nära patienterna, säger han.

BioArctic utvecklar ny antikroppbehandling för ALS

BioArctic AB tillkännagav idag information om bolagets läkemedelsprojekt ND3014. Projektet syftar till att utveckla selektiva antikroppsläkemedel mot TDP-43, ett protein som tros spela en avgörande roll i utvecklingen av den sällsynta neurodegenerativa sjukdomen ALS.

ALS (amyotrofisk lateral skleros) är en svår neurodegenerativ sjukdom som påverkar kroppens förmåga att styra muskelaktivitet. Ett nyckelprotein i sjukdomsutvecklingen är TDP-43 (TAR DNA-binding protein 43). När detta protein veckas fel, klumpar det ihop sig och bildar toxiska aggregat som orsakar en stegvis nedbrytning av motoriska nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen. Ansamling av aggregerat TDP-43 i centrala nervsystemet är ett vanligt kliniskt fynd i ALS som i studier påträffats hos de allra flesta ALS-patienter. Felveckat TDP-43 har även påvisats hos många patienter med frontotemporal demens och Alzheimers sjukdom.

Målet med BioArctics utveckling av selektiva antikroppsläkemedel mot TDP-43 är att minska nivåerna av toxiska TDP-43-aggregat i nervcellerna och på så vis uppnå en sjukdomsmodifierande effekt.

– BioArctics forskare arbetar systematiskt med att identifiera nya sätt att angripa neurodegenerativa sjukdomar. I takt med att kunskapen ökat om de bakomliggande orsakerna till ALS har vi sett en möjlighet att utveckla nya selektiva antikroppsläkemedel mot TDP-43, det protein som spelar en nyckelroll för sjukdomens progression. På sikt hoppas vi att vårt arbete ska leda till nya behandlingar som förbättrar livssituationen för dessa patienter och deras anhöriga, säger Gunilla Osswald, vd, BioArctic.

Varje år insjuknar cirka 6 000 personer globalt i ALS. Sjukdomen debuterar oftast i 60-årsåldern, men även yngre personer kan drabbas. Sjukdomen har en mycket aggressiv utveckling med snabbt tilltagande muskelsvaghet och hög risk att patienter avlider inom ett fåtal år efter fastställd diagnos. Dagens behandling består av bromsmediciner och symtomlindrande terapier i syfte att förbättra patientens livskvalitet och behovet av nya behandlingar är stort.

Positiv CHMP-rekommendation för Vyepti som profylax vid migrän

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertpanel CHMP (Committee for Medicinal Products for Human Use) har antagit en positiv hållning till att godkänna Vyepti som förebyggande behandling av migrän.

Indikationen för Vyepti omfattar vuxna som har åtminstone fyra dagar migrän per månad.

Läs hela pressmeddelandet här