Vendela Ekmark - Neurologi i Sverige

Studerar plack för att bidra till bättre läkemedel mot alzheimer

Nyligen godkändes det första läkemedlet mot alzheimer i USA, men trots att behandlingen minskar de karakteristiska placken i hjärnan blir patienternas kognitiva funktioner bara marginellt bättre. Forskare vid Göteborgs universitet ska nu bidra till att förstå varför det är så, vilket i förlängningen kan leda till läkemedel med bättre effekt.

Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste demenssjukdomarna. Det är fortfarande inte känt vad som orsakar sjukdomen, men en väletablerad hypotes är att proteinet beta-amyloid börjar ansamlas och bilda plack i hjärnan, vilket sätter igång en kaskad av händelser som leder till att nervceller i hjärnan dör.

Följer plackbildning över tid

Jörg Hanrieder är en av få forskare i världen som undersöker alzheimerplack med en avancerad teknik där placken färgas in med isotoper och sedan studeras med avbildande masspektrometri och hyperspektral mikroskopi.

Jörg Hanrieder Foto: Elin Lindström

– Vi kan över tid följa vilka plack som bildas när under sjukdomsutvecklingen, i mekanistiska studier hos möss och nu också i kliniska studier. Tekniken innebär att isotopen APP sväljs eller injiceras, och den smugglas sedan in i produktionen av beta-amyloid. Vi kan se vilka plack som bildas först och vilka plack som är fortsatt aktiva, säger Jörg Hanrieder.

Smoothie med isotoper

För den kliniska forskningen samarbetar Jörg Hanrieder med Kate Schwetye och Randall Bateman vid Washington University vid i St. Louis, Missouri. Den amerikanska forskargruppen leder sedan flera år en studie med patienter på ett demensboende, där de flesta av de booende har just alzheimer. Patienterna får varannan vecka dricka en proteinsmoothie där proteinerna märkts in med stabila isotoper. När de äldre senare avlider finns isotopen inlagrad i placken som en slags datumstämpel.

I en pilotstudie kunde samarbetet mellan forskarna i Göteborg och St. Louis visa att plackbildningen fortsatte även i sent skede av sjukdomen, vilket kan tyda på att placken inte är så inaktiva som forskare tidigare trott. I det nya projektet ska de nu fortsätta följa plackbildningen hos alzheimerpatienterna.

Bidrar till läkemedelsutveckling

Forskningen kastar nytt ljus på hur det går till när placken bildas i hjärnan, hur aktiva placken är och även hur omgivande celler och deras signalering bidrar till utvecklingen av alzheimer. Resultaten kan också öka förståelsen för varför världens hittills enda alzheimerläkemedel bara har en blygsam effekt på kognitiva förmågor hos patienterna, trots att placken minskar. Läkemedlet är baserat på antikroppar, och godkändes så sent som i somras av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

– Jag tror att antikroppar är en idé som kan fungera, eftersom vi ser att placken minskar av behandlingen. Men med tanke på att minnet inte blir så mycket bättre kan man fråga sig om behandlingen tar bort rätt plack eller amyloidaggregat, och om detta sker i rätt tid. För att kunna bestämma det måste vi veta mer om vilka plack som spelar nyckelroller i utvecklingen av sjukdomen i dess olika stadier, säger Jörg Hanrieder.

Det amerikanska alzheimerläkemedlet är baserat på antikroppen aducanumab. Liknande antikroppsbaserade läkemedelskandidater tas nu fram av flera företag runt om i världen, bland annat i Stockholm där ett företag arbetar med en lovande kandidat som är i slutfasen av klinisk prövning.

Doktoranden Junyue Ge och Jörg Hanrieder diskuterar preparation av ett prov inför avbildning. Foto: Elin Lindström

Om Jörg Hanrieder

Jörg Hanrieder är kemist i grunden, ursprungligen från Leipzig i Tyskland och disputerad i Uppsala. Sedan 2015 forskar han vid Göteborgs universitet om den plackbildning som är karakteristisk för Alzheimers sjukdom. Här leder han idag en grupp med fyra doktorander, varav två är verksamma vid London University College, dit Jörg Hanrieder också är affilierad.

Efter OS-guldet – Sara Hector återvänder till hemmabacken Kungsberget för att stötta ALS-forskningen

Lördagen den 2 april anordnas Sara Hector ALS Challenge i Kungsberget för andra gången. Välgörenhetstävlingen går av stapeln klockan 13.30 och under dagen kommer även Sara Hector att hyllas för OS-guldet i storslalom.

Foto: Ski Team Sweden Alpine

– Det är ett fantastiskt initiativ från Sara och ett bevis på att hon är en minst lika fin människa som skidåkare. Hon är en förebild för många runt om i landet och för oss är det en självklarhet att stötta henne i det här projektet som betyder mycket för henne, säger Johnny Jernqvist, platschef i Kungsberget.

Sara Hector ALS Challenge gick av stapeln för första gången år 2019, i syfte att samla in pengar till ALS-forskningen, och i år är det andra gången som välgörenhetstävlingen arrangeras efter att den blivit inställd på grund av covid-19. Initiativet till tävlingen kommer från slalomstjärnan själv, efter att hennes mamma drabbats av förlamningssjukdomen 2016.

– Det är klart att det är ett ämne som jag brinner extra mycket för och det känns fantastiskt att vi tillsammans kan göra skillnad. Målet är såklart att samla in så mycket pengar som möjligt, men det ska också vara en rolig dag fylld av skidåkning och glädje, säger Sara Hector.

På förmiddagen tävlar ungdomar från Saras klubb Kungsbergets AK och klockan 13.30 i Skidskolebacken är alla välkomna att delta, där anmälningsavgiften på 100 kronor per åk går oavkortat till ALS-forskning. Gästerna kan också välja att donera en valfri summa under hela dagen.

– Vi har ett fint prisbord, med allt från säsongskort och skidresor till goggles från Bliz och hjälmar. Alla som deltar är med i en utlottning, men vi delar även ut pris för bland annat snabbast tid, berättar Johnny Jernqvist.

I samband med ALS Challenge passar Kungsberget på att hylla Sara Hector för hennes stora framgång under OS i Peking, där hon tog guld i storslalom.

– Det är ju inte varje dag som vår egen åkare tar en OS-medalj och ett guld dessutom. Att vi skulle hylla henne på något sätt var en självklarhet och då såg vi det här som ett ypperligt tillfälle. Vi kan inte säga exakt vad vi har på gång, men vi hoppas att både Sara och våra gäster ska uppskatta det.

Lundbeck donerar till migränforskning vid Lunds universitet

H. Lundbeck Aktiebolag donerar 380 000 kronor till professor Lars Edvinssons forskning om sambandet mellan könshormoner och migrän. Målsättningen med forskningsprojektet är att undersöka den tre gånger så stora förekomsten av migrän hos kvinnor jämfört med män. Forskarna vill också uppnå större förståelse kring de bakomliggande orsakerna till migrän. Tack vare donationen kan extra resurser tillsättas, bland annat i form av ytterligare en forskartjänst.

Lundbeck är ett läkemedelsbolag som fokuserar på hjärnans sjukdomar. Företaget har valt att stödja Lars Edvinssons forskningsprojekt ”Sex hormones and migraine” tänkt att genomföras under 2022. Lars Edvinsson är professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han räknas som en av Sveriges främsta auktoriteter inom migränforskning med nära 40 års erfarenhet. Bland annat står han bakom upptäckten av den signalsubstans som kallas CGRP, ett slags peptid som triggar migränattacker.

Varför är det viktigt att studera sambandet mellan kön, hormoner och migrän?
– Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar och påverkar 12 procent av världens befolkning. I väst ligger samma siffra kring 16 procent. Av tre drabbade är två kvinnor. Många har enstaka attacker, medan andra lider av kronisk migrän som är en fullständigt handikappande sjukdom, säger Lars Edvinsson.

Migrän: Ett omfattande problem

I Sverige lider ungefär 200 000 personer av kronisk migrän. Kostnaderna för sjukfrånvaro dominerar och cirka en tredjedel är läkemedelskostnader. Lars Edvinsson hoppas att den forskning som nu görs kan leda till nya insikter om hur hormonen reglerar signalsubstansen CGRP och att detta i förlängningen kan leda till nya behandlingsformer.
– Vi försöker lindra sjukdomsbördan hos våra patienter. Om vi kan lösa orsaken kan vi eventuellt få fram nya sätt att behandla hormonberoende migränanfall. Detta är efterlängtat eftersom dagens migränmediciner endast har effekt på 60 procent av patienterna och cirka 10 procent har biverkningar med hjärt-kärlpåverkan.

Nervceller med olika syften

Preliminära fynd visar att det så kallade trigeminussystemet är det som orsakar merparten av all huvudvärk som människan förnimmer. Trigeminusnerven är den del av nervsystemet som skickar smärta, beröring och temperaturförnimmelser från ansiktet/huvudet, såväl extra- som intrakraniellt till hjärnan.
– Vi har funnit att samma nervceller som förmedlar olika typer av smärta också innehåller östrogen- och oxytocinreceptorer. Genom att dessa könshormon finns i blodet så kan de komma i kontakt med nervcellerna i den del av hjärnan som kallas trigeminusgangliet och reglera deras aktivitet.

Kvinnor betydligt mer drabbade än män

Forskarna har också funnit att män har en relativt jämn nivå av könshormon i blodet medan kvinnor i åldersgruppen 15-49 år har mycket dynamiska svängningar i halter av könshormon relaterat till menstruation och graviditeter.
– Attacker av migrän är mest vanliga i början av menstruationen och det är då östrogen- och oxytocinnivåerna är som lägst. Vi har i en nyligen publicerad översikt i tidskriften Nature (2021) kunnat visa att dessa hormoner eventuellt kan fungera som en broms på migrän.

Den nu aktuella donationen ger Edvinssons forskning utökade muskler.
– De studier vi nu gör är mycket tidskrävande. Tack vare donationen kan vi anställa en forskare som kan assistera i olika moment, något som kommer att underlätta oerhört.

Vad är CGRP?

Signalsubstansen CGRP (kalcitonin gen-relaterad peptid) frisätts vid migränanfall. Genom att antingen hämma eller binda CGRP kan sjukdomar som migrän lindras. CGRP är ett protein som finns i hjärnan och i kroppen. När den frisläpps sprids CGRP ut genom kroppen och fungerar som en ”nyckel” till ”lås” till CGRP-receptorerna. CGRP-receptorer finns på utsidan av celler i hela kroppen och när dessa “låses upp” av CGRP utför dessa celler ett brett spektrum av uppgifter, t ex att släppa ut andra molekyler och sända signaler. CGRP fungerar som en slags kemisk budbärare. CGRP är särskilt utbredd i huvudnerven som är ansvarig för smärtsinnet i huvudet och nacken – trillingnerven. När CGRP släpps kan det orsaka inflammation i hjärnan, vilket verkar vara en bidragande orsak till den kraftiga smärta vid ett migränanfall.

Hälsoekonomisk utvärdering av genterapi mot metakromatisk leukodystrofi

Finose, ett samarbete mellan myndigheter i Finland, Norge och Sverige, har gjort en hälsoekonomisk bedömning av genterapi mot den sällsynta sjukdomen metakromatisk leukodystrofi.

Bedömningen skiljer sig mot företaget Orchard therapeutics egen analys. Medan Finose i två olika scenarion bedömer att kostnaden per vunnet så kallat kvalitetsjusterat levnadsår uppgår till motsvarande 3,5 respektive 3,4 miljoner svenska kronor, landar motsvarande kostnad i företagets analys på motsvarande 1,4 miljoner svenska kronor.

I Finose ingår läkemedelsmyndigheterna i Finland och Norge samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i Sverige. Inom samarbetet gör myndigheterna gemensamma hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel. Syftet är att snabba på processen för ersättningsbeslut och därmed ge patienter snabbare tillgång till nya läkemedel.

Mer information

Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige

Varje år delar Hjärnfonden ut postdoktorala stipendier med målsättningen att driva utvecklingen framåt inom hjärnforskningens områden. I år delar Hjärnfonden ut 7,2 miljoner kronor i form av stipendier, vilket ger möjlighet för 12 hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska i två år. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.

– För Hjärnfonden är det viktigt att satsa på framtidens framstående forskare genom postdoktorala stipendier. Det är en förutsättning för att nå nya framsteg och forskningsgenombrott som kan leda till att människor lever mer och längre, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin. Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar om vilka som får stipendium. För många forskare kan stipendiet vara en förutsättning för att kunna fortsätta med forskning. Flera av tidigare stipendiater har etablerat egna forskargrupper och fått professurer inom svenska lärosäten.

Forskning om multipel skleros och demens
De två forskarna vid Karolinska Institutet är:

Tejaswi Badam, som forskar om multipel skleros.
Små icke-kodande RNA som verktyg för precisionsmedicin vid multipel skleros.
Giulia Grande, som forskar om demens. Sjukdomsbörda och demensrisk: utforskande av den biologiska grunden.

Forskning om hjärnans funktion
De tre forskarna från Uppsala universitet är:

David Fällmar, som forskar om hjärnans funktion.
AI-förstärkt radiologiskt beslutsstöd för normaltryckshydrocefalus.
Samer Siwani, som forskar om hjärnans funktion.
Amygdala- Hippocampus circuit interactions in the production of trigger associat.
Stina Lundberg, som forskar om hjärnans funktion.
Studier av OLMα2-celler i hippokampala kretsar för minne, inlärning & emotioner.

Multipel skleros, hjärnans funktion och epilepsi
De tre forskarna från Linköpings universitet är:

Sandra Hellberg, som forskar om multipel skleros.
Systembiologi för att identifiera gen-miljöinteraktioner vid multipel skleros.
Arash Hellysaz, som forskar om hjärnans funktion.
3D-undersökning av tarm-hjärn-kommunikation i viral gastroenterit.
Malin Silverå Ejneby, som forskar om epilepsi.
Synaptisk styrka och dess roll i epilepsi.

Hjärnans funktion, demens och epilepsi
De tre forskarna från Lunds universitet är:

Emelie Lind, som forskar om hjärnans funktion.
Förbättrad syremetabolismmätning genom utveckling av susceptibilitetsberäkningar.
Yiyi Yang, som forskar om Alzheimers sjukdom. Effekt av perifer inflammation på Alzheimers sjukdom och myeloida celler.
Jenny Wickham, som forskar om epilepsi.
Har inhiberande neuron en aktiv roll i epileptisk anfallsaktivitet?