DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES).
Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.
Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen.
Läs mer om vår cookie policy.
Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.
Quality of life and resource utilization-Swedish data from the Care of Late-Stage Parkinsonism (CLaSP) study
Norlin J M, Hjalte F, Kruse C, Dodel R, Rosqvist K, Odin P
People with late-stage PD is a vulnerable patient group that is costly to society and their HRQoL impairment is immense. This is shown in this article in Parkinson’s disease.
Background
Few studies have investigated the health-related quality of life (HRQoL), resource use and costs in patients with late-stage Parkinson’s disease (PD), and data from the Swedish setting are scarce.
Objectives
First, we analyse the HRQoL in late-stage PD in Sweden. Second, we analyse the resource use and costs per severity level. Third, we analyse the relationship between costs and physician- and patient reported-outcome measures.
Materials and methods
The study was based on Swedish data from the Care of Late-Stage Parkinsonism (CLaSP) study. The costs of healthcare contacts, drugs, formal and informal care, and productivity loss were collected over three months. Assessments at baseline were used for outcomes (EQ-5D, Hoehn and Yahr (H&Y), Schwab and England Scale, Unified Parkinson’s Disease Rating Scale subscales (UPDRS) and Non-Motor Symptoms Scale (NMSS)). Costs were estimated in € 2016.
Results
In total, 106 patients were included. The mean EQ-5D score in the total group was 0.24 (±0.33). The mean total cost excluding informal care per patient in the three-month period was approximately €14,097 (BCa 95% CI €12,007 and €16,039). Professional care accounted for the largest share (75 percent) of the total costs. The EQ-5D, H&Y, Schwab and England Scale, and NMSS were statistically significant predicting factors for total costs.
Conclusion
Patients with late-stage PD are a vulnerable patient group that is costly to society and the impairment in patients’ HRQoL is immense. Thus, healthcare decision-makers should optimize the organization and provision of healthcare for these patients.
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är det sjukhus i Region Stockholm som tar emot patienter som drabbats av stor stroke. Nu görs justeringar i arbetssätten för att kapa livsviktiga minuter för patienter som är i behov av trombektomi.
Foto: Michael Mazya, bitr överläkare ME Neurologi, Tomas Majing, bitr överläkare PMI, Åsa Kuntze Söderqvist överläkare ME Neuroradiologi, Robert Kaspersen, anestesisjuksköterska och Annelie Johansson, strokesjuksköterska. Foto: Linn Almerud
Tiden är viktig när en person drabbas av stroke. Tiden in till sjukhuset, tiden från ankomst till injicering av propplösande läkemedel (trombolys), och tiden till nålsättning i ljumsken för utförande av trombektomi, ett ingrepp där proppen mekaniskt dras ut ur hjärnans kärl. Att få rätt vård snabbt är avgörande för att rädda så många hjärnceller som möjligt.
Michael Mazya
– Alla hjärnceller spelar roll. Antalet hjärnceller som dör och hur fort det går varierar mellan olika personer. Tio minuter kan innebära skillnad mellan döda och levande hjärnceller. Det kan betyda skillnaden mellan att ha gångförmåga eller inte, att kunna återvända till sitt arbete eller inte, eller att kunna klara sig själv eller behöva assistans. Mängden räddad hjärnvävnad spelar jättestor roll, säger Michael Mazya, docent, patientflödesansvarig och bitr överläkare ME Neurologi.
Nytt förbättringsarbete ska minska tiderna
Genom åren har flera arbeten gjorts för att snabba upp strokeflödet (se fakta). Nu har ett nytt förbättringsarbete inletts med målet att få ner tiderna från patientens ankomst till angiolab till ljumskpunktion och trombektomistart. Arbetet började med en insikt från det nationella kvalitetsregistret över endovaskulär behandling av stroke, EVAS-registret.
Åsa Kuntze Söderqvist
– Idag tar det 23 minuter från det att patienten kommer hit till angiolab tills vi sticker i ljumsken. I registret för 2020 kunde vi dock se att på Sahlgrenska i Göteborg tar det 13 minuter. Så vi besökte dem för att ta reda på vad de gör snabbare och hur vi kan lära oss av dem, berättar Åsa Kuntze Söderqvist, överläkare ME Neuroradiologi.Flera förbättringar kunde hämtas hem direkt, bland annat har ena sidan av patientbritsen blivit dedikerad för anestesimedarbetarna och den andra sidan för neurologerna.
– Vi har också infört färdiguppdragna läkemedel. Dagtid är det vi från neuroanestesin med vana i miljön som hanterar narkosarbetet men jourtid cirkulerar uppdraget inom trauma och akutsektionen. Det kan landa på en ensam anestesisjuksköterska som kanske inte brukar vara här, då förbättrar och underlättar dessa förberedelser mycket, säger Tomas Majing, biträdande överläkare PMI.
Tomas Majing
Tydliggöra roller och uppgifter i salen
Förutom läkemedel har de även färdigdukade bord med instrument som behövs vid ingreppet. Nästa steg är att ta fram ett schema för var exakt varje medarbetare i angiosalen ska vara och vad hen ska göra i skarpt läge.– Vi vill bygga upp den så kallade ”dansen i rummet” – vem som gör vad – bättre för att allt ska bli tydligare och effektivare. Vi samlar in uppgifter om vilka som ska vara på rummet och vilka uppgifter som ska göras och sedan får vi lägga pussel. Varje litet steg kan brytas ner i många mindre delar, och det finns små detaljer som vi kommer kunna fila på. Vi vill utmana olika uppgifter som utförs och av vem. Är det rätt person som gör uppgiften idag eller kan flödet optimeras genom att byta arbetsuppgifter med varandra, säger Åsa Kuntze Söderqvist.
Under våren kommer de att ha simuleringar och kartlägga alla medarbetares rörelser och uppgifter med målet att kunna effektivisera tiden så tiden från patientens ankomst till angiolab till ljumskpunktion blir tolv minuter.– Sedan är det inte meningen att vi ska stressa. Det ska vara effektivt men det ska vara tolv kontrollerade minuter, och jag tror absolut att vi kan komma dit, säger Tomas Majing.Text och foto: Linn Almerud
Nya rutiner minskade behandlingstid från 40 till 13 min
År 2017 startade ett sorteringsarbete redan i ambulansen som innebär att patienter med stora strokesymtom körs direkt till Karolinska i Solna för beslut om trombektomi. Det minskade mediantiden från insjuknande till artärpunktion från 3,5 timmar till 2 timmar och 15 min, vilket har inneburit stora förbättringar för patienternas funktionsnivå. Även tiden från sjukhusankomst till tombolys har kapats från över 40 minuter till 13 minuter i mediantid, vilket är riksledande och även bland de snabbaste genomsnittstiderna i världen.
Trombektomi är ett ingrepp där blodproppen dras ut med hjälp av tunna verktyg som förs in via blodkärlen. En kateter förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken. Via kateterns förs sedan en tunn slang med ett nät in i blodkärlet som fångar in blodproppen som sedan kan dras ut, alternativt kan blodproppen aspireras (sugas) ut.
Bättre rutiner ökar behandlingen med 42 procent
Under 2021 genomfördes 320 trombektomier på Karolinska, vilket är en ökning med 42 procent från år 2020 då 224 trombektomier genomfördes.
– Indikationerna för behandling har vidgats vilket innebär att man har evidens för att behandla längre ut i artärträdet och man tar bort proppar även hos patienter med relativt stora fullbordade infarkter för att rädda ytterligare hotad vävnad. Vi upplever också en ökning av DT-angiografi på övriga sjukhus där patienter vaknar med strokesymtom, och även vid lindrigare symtom, där kärlen tidigare inte avbildades på rutin. Det gör att fler proppar upptäcks och fler patienter blir aktuella för trombektomi. Vi bedömer att det även fortsatt kommer att öka en del, säger Michael Mazya och Åsa Kuntze Söderqvist.
Ny rapport från Hjärt-Lungfonden: Fler döda i stroke under pandemin
År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.
– Forskning visar att man vid svår covidinfektion får en skada på blodkärlen och ökad benägenhet att bilda blodproppar, vilket kan bidra till ökad risk för stroke. Men mer forskning behövs för att fastställa vad trendbrottet och de skillnader som har uppstått under pandemin beror på, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Under 2000-talet har både insjuknandet och dödligheten i stroke stadigt gått ner. Antalet drabbade i Sverige har minskat med 41 procent sedan 2006, medan antalet som dött till följd av stroke har minskat med 43 procent samma period. Den positiva trenden beror till stor del på framsteg inom forskningen i form av fler förebyggande åtgärder, som nya läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer och höga blodfetter. Även utvecklingen av nya metoder inom rehabilitering och insatser för att motverka återinsjuknande går framåt, vilket har stor betydelse för att förhindra att drabbade som överlevt får en ny stroke.
Trots detta insjuknade nästan 25 400 personer i Sverige i stroke under 2020. Nästan 6 100 personer avled med stroke som dödsorsak samma år, en ökning med cirka 4 procent från 2019 då antalet personer som dog av stroke var drygt 5 800. Bland de avlidna var könsskillnaden i dödlighet rekordstor: 38 procent fler män än kvinnor dog till följd av stroke 2020, om man väger in skillnader i åldersstrukturen. Det är den största överrepresentationen av män sedan 1987. Enligt Socialstyrelsen kan skillnaden bero på att fler män än kvinnor med stroke som dödsorsak hade en underliggande kritisk covid-19-infektion.
– Att ta hand om sin hälsa är det bästa man kan göra för att undvika stroke. Fler behöver också lära sig känna igen tecknen på stroke så att drabbade får sjukhusvård så snabbt som möjligt. Ju längre tiden går, desto mer ökar risken för bestående hjärnskador och i värsta fall död, säger Kristina Sparreljung.
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut 333 miljoner kronor till forskningen.
Långtidsdata från fas 3-studie visar att ADUHELM® fortsätter att minska underliggande patologier av Alzheimers sjukdom hos patienter som behandlats i mer än två år.
Aducanumab-avwa (ADUHELM®) fortsatte att minska två viktiga sjukdomspatologier för Alzheimers sjukdom, amyloid beta-plack och p-tau181, hos patienter som behandlats i upp till två och ett halvt år
Data från båda fas 3-studierna visar också att den kliniska nedgången minskade hos patienter som hade plasma-p-tau181-reduktion vid 78 veckor
Dessa data ger ytterligare vetenskapligt stöd för amyloid som en surrogatbiomarkör och vikten av att fortsätta behandlingen
Aducanumab-avwa granskas för närvarande av EMA och är ännu inte godkänt i Sverige
– Jag pratar med alla mina patienter om träning, säger Anders Funkquist, överläkare i neurologi. Han träffar ett 50-tal patienter med MS, men det är inte enbart de som får uppmaningen att träna. Det får alla Anders Funkquists patienter.
Han berättar hur han resonerar, var han hämtar sin kunskap och om de tydliga vinster han ser hos de MS-patienter som tränar.
