Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Vumerity ingår i högkostnadsskyddet

Vumerity (diroximelfumarat) är en läkemedelsbehandling för vuxna patienter med skovvis multipel skleros (RRMS) och ingår i högkostnadsskyddet från och med den 23 april 2022.

Multipel skleros (MS) är en kronisk och gradvis fortskridande inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen innebär att kroppens eget immunsystem attackerar hjärnan och ryggmärgen vilket leder till nervskador. Vid skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) har patienten återkommande avgränsade episoder med nya eller förvärrade neurologiska symtom, så kallade skov, följt av perioder med mildare eller inga symtom.

Vumerity innehåller den verksamma substansen diroximelfumarat och används för att behandla vuxna patienter med RRMS. Vumerity är en tablett som tas via munnen två gånger dagligen.

RRMS karakteriseras utifrån sjukdomsaktivitet i låg till måttlig och hög sjukdomsaktivitet. Hög sjukdomsaktivitet innebär att det antingen finns kvarstående, betydande inflammatorisk aktivitet som visas på magnetröntgen eller täta skov trots förebyggande behandling med bromsande läkemedel, eller att den inflammatoriska aktiviteten visar sig vara hög direkt efter att sjukdomen debuterat.

TLV bedömer att Vumerity är ett behandlingsalternativ för patienter med låg till måttlig sjukdomsaktivitet och att Ponvory är relevant jämförelsealternativ till Vumerity.

I kliniska studier har Vumerity visats vara effektivt när det gäller att minska antalet skov och funktionsnedsättning orsakat av sjukdomen hos patienter med RRMS. TLV bedömer att effekten är jämförbar mellan Vumerity och Ponvory.

TLV bedömer att Vumerity har en rimlig kostnad i förhållande till nyttan som läkemedlet ger jämfört med Ponvory.

Mot bakgrund av detta bedömer TLV att Vumerity ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet.

Beslutet gäller från och med den 23 april 2022.

Läs hela beslutet här

Biogen drar tillbaka sin ansökan från EMA för Alzheimerläkemedlet Aduhelm (aducanumab)

Biogen har meddelat EMA om sitt beslut att återkalla sin ansökan om marknadsföringstillstånd för Aduhelm (aducanumab) för behandling av tidig Alzheimer sjukdom. Detta efter att det i diskussioner med EMA framkommit att de data som finns inte är tillräckliga för att  stödja en ”positive opinion” för marknadsföringstillstånd.

 

Läs hela pressreleasen på engelska här

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Välkommen på en hearing med landets ledande läkare och forskare. Kognitiva sjukdomar med bl a Alzheimer får ett helt eget seminarium på högsta politiska nivå den 2 maj, med landets ledande läkare, forskare och politiker i Riksdagens Förstakammarsal.

Alzheimer sjukdom

Den kraftsamling i forskningen som skedde kring Covid-19 var med historiska mått helt unik. På bara något år fick vi se ett flertal nya livräddande vaccin.

Det visar att när mänskligheten är tillräckligt hotad kan man satsa vilka resurser som helst för att vinna kriget mot en dödlig sjukdom.

Det ger också hopp för de över 20 000 svenskar som varje år får den dödliga och obotliga sjukdomen Alzheimer. Men det är också en grupp som väntat i över 30 år på ett banbrytande botemedel mot sin egen sjukdom. Och som känner sig glömda och åsidosatta inom sjukvården.

Det är utgångspunkten när Socialutskottets ordförande och vice ordförande, Acko Ankarberg Johansson (kd) respektive Kristina Nilsson (s), står som värdar när Stiftelsen Alzheimer Life ska arrangera en hearing den 2 maj med många av landets ledande läkare och forskare i riksdagens förstakammarsal.

Seminariet har rubriken:
Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning inom sjukvården. 

Syftet är att sätta fokus på kognitiva sjukdomar, inte minst på politisk nivå.

Seminariet kommer att ha formen av en klassisk hearing där vi ska söka svar på frågor som:

  • Är Alzheimer vår tids nästa pandemi?
  • Hur är det att leva med Alzheimer? Skådespelaren Nina Gunke kommer och berättar.
  • Vad händer när du söker hjälp på en minnesklinik, och det inte finns någon bot?
  • Står forskningen (äntligen) inför avgörande genombrott?
  • Kan du inom kort kunna få en diagnos bara genom ett enkelt blodprov?
  • När kommer den omtalade bromsmedicinen till Sverige?
  • Kan man träna och äta sig till bättre hjärnhälsa?
  • Hur blir vården av patienter med kognitiva sjukdomar mer jämlik över landet.
  • Har samhället råd att inte lägga resurser på en sjukdom som kostar Sverige över 60 miljarder per år?

 

Under dagen deltar patienter, anhöriga, forskare, läkare och politiker:
Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i riksdagens socialutskott
Bengt Winblad, professor i geriatrik, Karolinska Institutet
Claes Brodd, anhörig till frun Inger, som sedan sju år testar bromsmedicin mot Alzheimer
Henrik Zetterberg, professor i neurovetenskap, Göteborgs Universitet
Kristina Nilsson (s), vice ordförande i riksdagens socialutskott
Maria Eriksdotter, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, ansvarig för Svenska Demensregistret
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska Institutet
Nina Gunke, skådespelare och nyligen diagnostiserad med Alzheimer
Moa Wibom, överläkare på Enheten för Kognitiv Medicin, Ängelholms Sjukhus
Oskar Hansson, professor vid klinisk minnesforskning, Lund Universitet
Wilhelmina Hoffman, läkare och VD Svenskt Demenscentrum

Ackreditering för journalister till seminariet anmäls till [email protected] senast

27 april.

 

MIND-China: en viktig datakälla för att studera hjärnans åldrande och förebyggande av demens

En stor databas som syftar till att studera hjärnans åldrande och utforska effektiva metoder för förebyggande av demens byggs i Kina. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions (TRCI) ger en detaljerad beskrivning av databasen samt studiepopulationens egenskaper och hälsotillstånd. Databasen kallas MIND-China–multimodala interventioner för att fördröja demens och funktionshinder på landsbygden i Kina. Studien genomfördes av forskare vid Shandong Provincial Hospital i Kina och vid Karolinska Institutet i Sverige.

Porträtt av Chengxuan Qiu i kostym mot neutral bakgrund

Chengxuan Qiu, Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

Demens har lagt en enorm börda på samhället över hela världen. Det finns för närvarande ingen botande behandling för demens, däremot har flera modifierbara riskfaktorer identifierats, såsom stillasittande livsstil och kardiovaskulära riskfaktorer. Genom interventioner för att kontrollera dessa riskfaktorer, skulle det kunna vara möjligt att fördröja uppkomsten av demens genom interventioner. FINGER-studien i Finland lyfter för första gången resultaten från en klinisk studie som visar att en multidomänintervention skulle kunna hjälpa äldre personer i riskzonen att upprätthålla god kognitiv funktion, inklusive minnesfunktion. FINGERmodellen testas och anpassas just nu i många länder i världen som en global satsning för att identifiera effektiva metoder som kan förebygga demens. Satsningen kallas World-Wide FINGERS Network (https://wwfingers.com).

MIND-China initierades 2018 i Yanggu, i västra Shandongprovinsen, och är en pågående interventionsstudie för demens och funktionsnedsättningar som tar hänsyn till kinesisk tradition och kultur. Studien syftar till att utvärdera om multidomäninterventioner kan hjälpa äldre vuxna på landsbygden att bibehålla eller förbättra sin kognitiva funktion och fördröja demens. Totalt 5765 deltagare från lokala landsbygdssamhällen genomgick omfattande undersökningar för att bedöma deras livsstil, hälsotillstånd och kognitiva funktion innan de erbjöds att delta i interventionerna. Vissa undersöktes också för att få fram objektiva indikatorer på hälsostatus och hjärnans åldrande, med hjälp av magnetröntgen, näthinneskanningar, ActiGraph-undersökningar och hörseltester.

– Databasen är oerhört viktig och värdefull för att kunna utforska en rad vetenskapliga frågor relaterade till åldrande och hälsa, i synnerhet hjärnans åldrande och relaterade sjukdomar såsom demens, säger Chengxuan Qiu, senior forskare vid Aging Research Center på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

– Ingrepp i tidiga skeden är avgörande för demens. MIND-China riktar sig därför till hela den äldre befolkningen på landsbygden. Vi vill utforska de effektiva metoderna för att på så sätt fördröja demens i ett tidigt skede, säger Yifeng Du, professor och senior neurolog vid Shandong Provincial Hospital.

– Vi tror att MIND-China-studien kommer att bidra till och vara viktig för att kunna förstå och utforska effektiva och skalbara multidomäninterventioner, säger Miia Kivipelto, grundare och ledare av World-Wide FINGERS Network, och professor vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Över 40 länder ingår för närvarande i World-Wide FINGERS Network. MIND-China var bland de första att gå med och bidrar med en av de största studierna anpassade till den lokala miljön.

MIND-China har genomförts av Shandong Provincial Hospital med anknytning till Shandong First Medical University (PI, Prof Yifeng Du), i samarbete med Aging Research Center vid Karolinska Institutet (PI, Dr Chengxuan Qiu).

Projektet har finansierats av National Key R&D Program från Kinas departement för vetenskap och teknik, genom gemensamma forskningsanslag från National Nature Science Foundation of China och Vetenskapsrådet i Sverige, och av det akademiska marknadsföringsprogrammet vid Shandong First Medical University och Taishan Scholar Program of Shandong Province, Kina.

Publikation

“Health status and risk profiles for brain aging of rural-dwelling older adults: Data from the interdisciplinary baseline assessments in MIND-China”.
Yongxiang Wang, Xiaolei Han, Xianda Zhang, Zhonglin Zhang, Lin Cong, Shi Tang, Tingting Hou, Cuicui Liu, Xiaojuan Han, Qinghua Zhang, Jianli Feng, Ling Yin, Lin Song, Yi Dong, Rui Liu, Yuanjing Li, Tiia Ngandu, Miia Kivipelto, Heather Snyder, Maria Carrillo, Jonas Persson, Laura Fratiglioni, Lenore J Launer, Jianping Jia, Yifeng Du, Chengxuan Qiu. Alzheimer’s & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions (TRCI); 14 April 2022, DOI: 10.1002/trc2.12254.

Psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom

Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symptom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symptomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom. Fynden har publicerats i Biological Psychiatry.

I Sverige har drygt 100 000 personer diagnosen Alzheimers sjukdom. Kognitiva symptom i kombination med förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau utgör grunden vid diagnostisering av sjukdomen.

Men under det senaste decenniet har en teori om att förändringar i humör och beteende skulle kunna utgöra mycket tidiga tecken på sjukdom, symptom som vetenskapligt inte fått så mycket uppmärksamhet som de kognitiva. Nu har forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm tillsammans undersökt de komplicerade sambanden mellan psykiska symptom, Alzheimerproteiner och kognitiva symptom. Detta gjordes inom ramen för den internationellt välkända BioFINDER-studien, under ledning av professor Oskar Hansson.

I studien undersöktes 356 personer över 65 år, vilka inte hade några kognitiva besvär vid studiens början. Förutom att analysera amyloid-beta och fosforylerat tau i ryggvätska, undersöktes även deltagarnas nivåer av ångest och apati samt den kognitiva funktionen vartannat år. Studiedeltagarna följdes sammantaget under åtta års tid.

När data analyserades fann forskarna en koppling mellan förhöjda nivåer av amyloid-beta vid studiens början och framtida utveckling av ångest och apati.

Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet, läkare och huvudförfattare till studien, förklarar:
– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symtom, precis som de kognitiva besvären, är en konsekvens av förändringar i hjärnan till följd av inlagring av amyloid-beta.

Forskarna visade också att amyloid-beta driver utvecklingen av apati genom företrädesvis direkta effekter, och att apati endast i begränsad omfattning orsakas av kognitiv försämring. När det gäller ångest sågs inga samband med kognitiva förändringar.

– Fynden talar alltså emot att dessa tidiga förändringar i känsloliv och beteende vid Alzheimers sjukdom främst skulle utgöra psykologiska reaktioner på en sviktande kognitiv förmåga. Istället talar resultaten för att åtminstone apati och ångest uppstår på grund av en sjuklig ansamling av vissa Alzheimer relaterade proteiner,” förtydligar professor Oskar Hansson.

– Resultaten innebär även att psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till en mer effektiv studiedesign, fortsätter han.

En tidigare studie inom BioFINDER talar för att förekomst av ångest eller apati hos fortsatt icke-dementa äldre kan flagga för en ökad risk att i framtiden försämras i sin kognition.

– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symptom kan bidra till den etablerade kliniska diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och då i vissa fall möjligen redan innan kognitionen blivit påverkad.

Kontakt:
Maurits Johansson, läkare vid enheten för kognitiv medicin i Ängelholms sjukhus, doktorand vid enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, [email protected]

Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, [email protected], 0722-26 77 45

Publikation:
“Development of apathy, anxiety, and depression in cognitively unimpaired older adults: effects of Alzheimer’s disease pathology and cognitive decline”, Biological Psychiatry, januari 2022, DOI: https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2022.01.012