Trombektomi-team vinner Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvalitetspris 2022

På bilden ses samtliga pristagare; vinnarna och de som belönades med hedersomnämnanden. På främre raden: Martin Toresson, vårdenhetschef Anestesi 5 Sahlgrenska, Carina Sandin, vårdenhetschef Intervention 1 Sahlgrenska, Hanna Sjöstedt, läkare barnakuten. Bakre raden: Mathias Malm, Therese Dalåsen, Anna Biveby-Nilsson och Martin Klasson. Fotograf/Källa: Ines Sebalj/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har Sveriges bästa tider för ingreppet trombektomi. Nu belönas utvecklingsarbetet som lett till landets ledande strokevård med sjukhusets kvalitetspris.

I syfte att inspirera medarbetare till utvecklingsarbete delar Sahlgrenska Universitetssjukhuset årligen ut kvalitetspriset. I år gick priset till ett samarbetsprojekt mellan verksamheterna AnOpIva, Hybrid och intervention, Neurosjukvård och Radiologi för arbetet med att skapa effektivare arbetsflöden inom strokevården.

Bland de nio projekt och utvecklingsarbeten som nominerats fanns en stor bredd över hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset: från mobila vaccinationsteam till digitala hjärtronder – och för första gången fanns representanter för både patienter och näringsliv med i juryn som utsåg vinnaren. Det längsta strået drog bidraget med namnet ”Tillsammans skapade vi ett trombektomi-team i världsklass”.

På plats för att ta emot diplom och checken på 40 000 kronor var Martin Toresson, vårdenhetschef AnOpIva och Carina Sandin, vårdenhetschef Hybrid och intervention.

– Det är ju jag och Carina som står här idag men det här är ett pris som väldigt många har del i. Det stora engagemanget hos alla som varit med i detta är nyckeln till att vi lyckats genomföra arbetet och uppnå ett bra resultat, säger Martin Toresson.

Trombektomi är en behandling där interventionsläkaren för in en kateter i ljumsken och drar ut blodproppar ur hjärnan med olika verktyg. Martin Toresson berättar att bakgrunden till utvecklingsarbetet är att antalet patienter som behövde behandling med trombektomi ökar. Målet var därför att effektivisera det urakuta arbetsflödet mellan olika specialiteter och professioner samt identifiera svagheter i nuvarande arbetssätt.

– Vi visste hur viktig tidsaspekten är och att flödet involverar olika grupper som vanligtvis inte arbetar tillsammans. För att patienten skulle få den bästa vården på kortast möjliga tid behövde vi tydliggöra processen; vem gör vad och när?

Med stöttning från simulatorcentrum på sjukhuset byggde teamet upp simuleringar som testades på plats och gav direkt feedback på hur flödet fungerade. Resultat blev en processkarta som beskriver precis vem som ska göra vad och när, när trombektomi-larmet går. Det i sin tur leder till effektivare arbetsflöden och kortare tid från insjuknande till genomförd behandling.

– Eftersom det inte finns några jämförbara mätningar från innan processkartan är det svårt att visa resultat i faktiska minuter, men klart är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset i dag har de bästa tiderna samt bästa behandlingsresultat i hela Sverige, säger Martin Toresson.

Prisutdelare under Kvalitetsdagarna var bland andra professor Per Karlsson, förste chefläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

– Kvalitetsdagarna handlar om att lyfta kreativa initiativ som leder till bättre vård. Vinnarna av kvalitetspriset och övriga nominerade är viktiga föredömen som inspirerar fler att arbeta med utveckling, något som är avgörande för att klara sjukvårdens utmaningar framöver, säger Per Karlsson.

Kvalitetspriset delas ut på kvalitetsdagarna, ett årligt forum för att inspirera medarbetare till att arbeta med utvecklings- och kvalitetsarbete. Totalt deltog över 1100 medarbetare på Svenska Mässan.

Juryns vinnarmotivering:

Ett projekt genomfört med excellent förbättringsmetodik, med involvering av alla berörda och präglat av helhetssyn som ger stor patientnytta och gör att patienterna inte längre behöver vara rädda. Helt enkelt en göteborgsmodell som ger trombektomi-ledtider i världsklass!

The 4th Nordic Migraine Symposium

The many faces and phases of migraine

Teva is happy to announce the 4th Nordic Migraine Symposium, which will be held at Clarion Hotel Malmö Live, in Malmö, Sweden.

SESSIONS TO BE COVERED

18 November 2022
Session 1:
Biomarkers in migraine

Session 2:
Migraine in pediatric & elderly patients

Session 3:
The educated migraine patient

19 November 2022

Session 4:
Difficult to treat patients

Session 5:
a-CGRP registries and RWE

The Steering Committee consists of:
Mattias Linde, (Professor of Neurology in the Department of Neuroscience, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, and Consultant Neurologist at the Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg), Sweden

Messoud Ashina, (Professor of Neurology at Rigshospitalet Glostrup), Denmark.

Mikko Kallela, (Assistant Professor, Neurology specialist at Helsinki
University Central Hospital and Helsinki Headache Center), Finland.

Anne Christine Poole, (General practitioner and headache
specialist at Oslo Headache Clinic), Norway.

If you have any questions, please contact:
Fredrik Blomstrand, Medical Director CNS Nordics
E-mail: [email protected]

Deadline for registration is 18th October 2022

For more information and registration, go to www.nordicmigrainesymposium.com

Best regards,
Teva Nordic and the Steering Committee

Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som oftast startar hos personer i åldern 20–40 år. Sjukdomen drivs av immunceller som felaktigt attackerar vävnaden som omger nervceller i hjärnan och ryggmärgen. MS leder till neurologiska symtom, som till exempel känselrubbningar, svårigheter att gå och hålla balansen och besvär med synen. I dag finns inga botande behandlingar utan främst behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen.

Risk för komplikationer

– Befintliga behandlingar av MS slår mycket brett mot immunsystemet med risk för komplikationer på sikt, till exempel infektioner. Att styra en framtida behandling mer precist mot just de immunceller som driver sjukdomen kan därför innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar, säger Mattias Bronge, doktorand i Hans Grönlunds forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Grönlunds forskargrupp har i samverkan med professor Tomas Olssons forskargrupp vid Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera de T-celler som reagerar på vissa målmolekyler, så kallade autoantigener. I den aktuella studien redovisas fyra nya autoantigener som kan adderas till den handfull tidigare funna vid MS och som kan få betydelse för diagnostik och behandling.

Immunceller kan identifieras

– Vår metod gör det möjligt att presentera de aktuella autoantigenerna på ett sätt som gör att T-cellerna som reagerar mot dem kan identifieras för att därefter kunna stängas av, säger Hans Grönlund, docent i immunologi.

Då personer med MS kan reagera mot olika autoantigener, så blir det viktigt att identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller. Detta sätt att skapa individanpassade behandlingar går under namnet precisionsmedicin.

– Genom att identifiera en patients individuella autoantigenprofil kan en behandling anpassas för just den individen. De flesta autoimmuna sjukdomar drivs av T-celler och kan vi hitta ett sätt att tysta dem vid en sjukdom som MS så kan det bereda vägen för att på ett mer precist sätt behandla även andra autoimmuna sjukdomar. Ett långvarigt samarbete mellan professor Roland Martin vid Zürichs universitet och våra forskargrupper har lett till att vår metod kommer att ingå i en kommande klinisk fas 2-studie för att stänga av MS-aggressiva T-celler, säger Hans Grönlund.

Blodprover från MS-patienter

I den aktuella studien undersöktes 63 olika proteiner i blodprover från MS-patienter och friska kontrollpersoner varav fyra proteiner, FABP7, PROK2, RTN3, och SNAP91, visade autoimmun reaktivitet vid MS. Proteinerna som testades valdes ut i ett samarbete med Human Protein Atlas och professor Torbjörn Gräslund, KTH. Studien har gjorts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

Forskningen finansierades av Vinnova, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Margareta af Ugglas Stiftelse, Stratneuro och Region Stockholm. Hans Grönlund är grundare av företaget NEOGAP Therapeutics AB som patenterat metoden som använts och har även tillsammans med Mattias Bronge patenterat autoantigenerna i studien. Medförfattarna Claudia Carvalho-Queiroz, Ola B. Nilsson, Andreas Kaiser och Guro Gafvelin är anställda av NEOGAP Therapeutics AB.

Publikation

”Identification of four novel T cell autoantigens and personal autoreactive profiles in multiple sclerosis”. Mattias Bronge, Klara Asplund Högelin, Olivia G. Thomas, Sabrina Ruhrmann, Claudia Carvalho-Queiroz, Ola B. Nilsson, Andreas Kaiser, Manuel Zeitelhofer, Erik Holmgren, Mathias Linnerbauer, Milena Z. Adzemovic, Cecilia Hellström, Ivan Jelcic, Hao Liu, Peter Nilsson, Jan Hillert, Lou Brundin, Katharina Fink, Ingrid Kockum, Katarina Tengvall, Roland Martin, Hanna Tegel, Torbjörn Gräslund, Faiez Al Nimer, André Ortlieb Guerreiro-Cacais, Mohsen Khademi, Guro Gafvelin, Tomas Olsson och Hans Grönlund. Science Advances, online 27 april 2022, doi: 10.1126/sciadv.abn1823.

Fortbildning för framtiden: Huvudvärkssjuksköterskan Anno 2022

Teva arrangerar:

Huvudvärkssjuksköterskan Anno 2022
”En utbildning av Huvudvärkssjuksköterskor för huvudvärkssjuksköterskor”

Syfte med utbildningen är att ge sjuksköterskor som arbetar med huvudvärkspatienter ytterligare kunskaper för sin roll.

Utdrag ur programmet

”Vanlig” huvudvärk, migrän och varningssignaler Rune Johansson, Överläkare och neurolog Neurologi- och rehabiliteringsklin, Centralsjukhuset i Karlstad

Akut och profylaktisk migränbehandling Martin Tamtè , Leg. apotekare, PhD i neurofysiologi Medical Advisor på Teva Sweden

Din roll som huvudvärkssjuksköterska Elisabeth Forsberg, Sjuksköterska Neurologklin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Madeleine Berg, Sjuksköterska Neurologklin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Bemötande/motiverande samtal Monicha Norén, Forskningssköterska Migränkliniken Värnamo

Hormoner och Migrän, den senaste forskningen Lars Edvinsson, Professor. Dr. Lunds Universitetssjukhus, Ordf. Svenska Huvudvärkssällskapet

För mer info och anmälan klicka här

Ultomiris godkänd i USA för vuxna med Myastenia gravis

Den första och enda långverkande C5 complement hämmaren som visar klinisk förbättring hos patienter med generaliserad myastenia gravis.
Ultomiris visade snabb effekt och långvarig förbättring på dagliga aktiviteter. Den doseras en gång var 8e vecka.

Ultomiris (ravulizumab-cwvz) has been approved in the US for the treatment of adult patients with generalised myasthenia gravis (gMG) who are anti-acetylcholine receptor (AChR) antibody-positive, which represents 80% of people living with the disease.^1-5

The approval by the Food and Drug Administration (FDA) was based on positive results from the CHAMPION-MG Phase III trial, in which Ultomiriswas superior to placebo in the primary endpoint of change from baseline in the Myasthenia Gravis-Activities of Daily Living Profile (MG-ADL) total score at Week 26, a patient-reported scale that assesses patients’ abilities to perform daily activities.¹

This FDA action marks the first and only approval for a long-acting C5 complement inhibitor for the treatment of gMG.

gMG is a rare, debilitating, chronic, autoimmune neuromuscular disease that leads to a loss of muscle function and severe weakness.⁶ The diagnosed prevalence of gMG in the US is estimated at approximately 90,000.⁷

Professor James F. Howard, Jr, MD, Department of Neurology at The University of North Carolina School of Medicine and lead primary investigator in the CHAMPION-MG trial said: “Despite recent advances, managing gMG is complex. Earlier intervention can preserve function and quality of life. This approval offers patients, including those with milder symptoms, a long-acting C5 inhibitor with early onset and reliable efficacy.”

Samantha Masterson, Chief Executive Officer, Myasthenia Gravis Foundation of America (MGFA), said: “gMG takes a physical and emotional toll on those living with the disease. We are grateful for continued innovation and research into new treatment and dosing options to meet the needs of more patients and reduce the treatment burden. With the approval of Ultomiris, we’re excited that MG patients now have another option to consider as part of their personalised treatment strategies that may offer more convenience and improve muscle weakness.”

Marc Dunoyer, Chief Executive Officer, Alexion, said: “Since bringing forward thefirst complement inhibitor, we’ve continued to listen to the community and focused innovation on the needs of gMG patients. We’re proud to deliver on this commitment with today’s approval. Ultomiris, the only long-acting C5 inhibitor, will benefit a broader range of patients, including those with milder symptoms. As presented at the 2022 American Academy of Neurology Annual Meeting, Ultomirishas demonstrated clinical benefit through 60 weeks, with treatment every eight weeks, compared to Soliris every two weeks.”

In the trial, the safety profile of Ultomiris was comparable to placebo and consistent with that observed in Phase III trials of Ultomiris in paroxysmal nocturnal haemoglobinuria (PNH) and atypical haemolytic uraemic syndrome (aHUS). The most common adverse reactions in patients receiving Ultomiriswere upper respiratory tract infection and diarrhoea.¹

Results from the CHAMPION-MG trial were recently published online in NEJM Evidence and presented at the 2022 American Academy of Neurology Annual Meeting in April.

Regulatory submissions for Ultomirisfor the treatment of gMG are currently under review with multiple health authorities, including in the European Union (EU) and Japan.

Notes

gMG

gMG is a rare autoimmune disorder characterised by loss of muscle function and severe muscle weakness.⁶

Eighty per cent of people with gMG are AChR antibody positive meaning they produce specific antibodies (anti-AChR) that bind to signal receptors at the neuromuscular junction (NMJ), the connection point between nerve cells and the muscles they control.^2-6 This binding activates the complement system, which is essential to the body’s defence against infection, causing the immune system to attack the NMJ.⁶ This leads to inflammation and a breakdown in communication between the brain and the muscles.⁶

gMG can occur at any age, but it most commonly begins for women before the age of 40 and for men after the age of 60.^8-10 Initial symptoms may include slurred speech, double vision, droopy eyelids and lack of balance; these can often lead to more severe symptoms as the disease progresses such as, impaired swallowing, choking, extreme fatigue and respiratory failure.^11,12

CHAMPION-MG

The global Phase III randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre 26-week trial evaluated the safety and efficacy of Ultomiris in adults with gMG. The trial enrolled 175 patients across North America, Europe, Asia-Pacific and Japan. Participants were required to have a confirmed myasthenia gravis diagnosis at least six months prior to the screening visit with a positive serologic test for anti-AChR antibodies, MG-ADL total score of at least 6 at trial entry and Myasthenia Gravis Foundation of America Clinical Classification Class II to IV at screening. Patients could stay on stable standard of care medicines, with a few exceptions, for the duration of the randomised control period.¹³

Patients were randomised 1:1 to receive Ultomiris or placebo for a total of 26 weeks. Patients received a single weight-based loading dose on Day 1, followed by regular weight-based maintenance dosing beginning on Day 15, every eight weeks. The primary endpoint of change from baseline in the MG-ADL total score at Week 26 was assessed along with multiple secondary endpoints evaluating improvement in disease-related and quality-of-life measures.

Patients who completed the randomised control period were eligible to continue into an open-label extension period evaluating the safety and efficacy of Ultomiris, which is ongoing.

Ultomiris

Ultomiris (ravulizumab-cwvz), the first and only long-acting C5 complement inhibitor, offers immediate, complete and sustained complement inhibition. The medication works by inhibiting the C5 protein in the terminal complement cascade, a part of the body’s immune system. When activated in an uncontrolled manner, the complement cascade over-responds, leading the body to attack its own healthy cells. Ultomiris is administered intravenously every eight weeks in adult patients, following a loading dose.

Ultomiris is approved in the US for the treatment of certain adults with gMG.

Ultomiris is also approved in the US, EU and Japan for the treatment of certain adults and children with PNH.

Additionally, Ultomiris is approved in the US, EU and Japan for certain adults and children with aHUS to inhibit complement-mediated thrombotic microangiopathy.

As part of a broad development programme, Ultomiris is being assessed for the treatment of additional haematology and neurology indications.

Alexion

Alexion, AstraZeneca Rare Disease, is the group within AstraZeneca focused on rare diseases, created following the 2021 acquisition of Alexion Pharmaceuticals, Inc. As a leader in rare diseases for nearly 30 years, Alexion is focused on serving patients and families affected by rare diseases and devastating conditions through the discovery, development and commercialisation of life-changing medicines. Alexion focuses its research efforts on novel molecules and targets in the complement cascade and its development efforts on haematology, nephrology, neurology, metabolic disorders, cardiology and ophthalmology. Headquartered in Boston, Massachusetts, Alexion has offices around the globe and serves patients in more than 50 countries.

AstraZeneca

AstraZeneca (LSE/STO/Nasdaq: AZN) is a global, science-led biopharmaceutical company that focuses on the discovery, development, and commercialisation of prescription medicines in Oncology, Rare Diseases, and BioPharmaceuticals, including Cardiovascular, Renal & Metabolism, and Respiratory & Immunology. Based in Cambridge, UK, AstraZeneca operates in over 100 countries and its innovative medicines are used by millions of patients worldwide. Please visit astrazeneca.com and follow the Company on Twitter @AstraZeneca.

Contacts

For details on how to contact the Investor Relations Team, please click here. For Media contacts, click here.

References

Ultomiris (ravulizumab-cwvz) US prescribing information; 2022.
Anil, R., Kumar, A., Alaparthi, S., Sharma, A., Nye, JL., Roy, B., O’Connor, KC., Nowak, R., (2020). Exploring outcomes and characteristics of myasthenia gravis: Rationale, aims and design of registry – The EXPLORE-MG registry. J Neurol Sci. 2020 Jul 15;414:116830.
Oh SJ., (2009). Muscle-specific receptor tyrosine kinase antibody positive myasthenia gravis current status. Journal of Clinical Neurology. 2009b Jun 1;5(2):53-64.
Tomschik, M., Hilger, E., Rath, J., Mayer, EM., Fahrner, M., Cetin, H., Löscher, W., Zimprich, F., (2020). Subgroup stratification and outcome in recently diagnosed generalized myasthenia gravis. Neurology. 2020 Sep 8;95(10):e1426-e1436.
Hendricks, TM., Bhatti, MT., Hodge, D., Chen, J., (2019). Incidence, Epidemiology, and Transformation of Ocular Myasthenia Gravis: A Population-Based Study. Am J Ophthalmol. 2019 Sep;205:99-105.
Howard, J. F., (2017). Myasthenia gravis: the role of complement at the neuromuscular junction. Annals of The New York Academy of Sciences, 1412(1), 113-128.
Westerberg, E., Punga, A., (2020). Epidemiology of Myasthenia Gravis in Sweden 2006–2016. Brain and behavior. 2020 Nov;10(11):e01819.
Myasthenia Gravis. National Organization for Rare Disorders (NORD). Available here. Accessed March 2022.
Howard, J. F., (2015). Clinical Overview of MG. Available here. Accessed March 2022.
Sanders, D. B., Raja, S. M., Guptill J. T., Hobson-Webb, L. D., Juel, V. C., & Massey, J. M., (2020). The Duke myasthenia gravis clinic registry: I. Description and demographics. Muscle & Nerve, 63(2), 209-216.
Myasthenia Gravis Fact Sheet. (2020, April 27). National Institutes of Neurological Disorders and Stroke. Available here. Accessed March 2022.
Ding, J., Zhao, S., Ren, K., Dang, D., Li, H., Wu, F., Zhang, M., Li, Z., & Guo, J., (2020). Prediction of generalization of ocular myasthenia gravis under immunosuppressive therapy in Northwest China. BMC Neurology, 20(238).
ClinicalTrials.gov. Safety and Efficacy Study of Ravulizumab in Adults With Generalized Myasthenia Gravis. NCT Identifier: NCT03920293. Available here. Accessed March 2022.