Vendela Ekmark - Neurologi i Sverige

Första laserbehandlingen av temporallobsepilepsi

Landets första laserbehandling av temporallobsepilepsi har genomförts vid Universitetssjukhuset i Linköping. Sjukdomen är svårbehandlad med medicin, och jämfört med öppen kirurgi ger den nya metoden mindre risk för komplikationer. Ofta kan patienten åka hem dagen därpå.

Det är ett samarbete mellan neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och läkaren Jamie J van Gompel, professor i neurokirurgi vid ansedda Mayo Clinic i Minnesota, USA, som har lett fram till att behandlingen genomförts.

Katetern och det laserbehandlade området, som tidigare orsakat patientens epilepsi.

– Det här är en standardbehandling i USA numera, och van Gompel tillhör de främsta när det gäller forskning och behandlingar inom området. Han behandlar 30 till 40 patienter om året, och har publicerat väldigt fina resultat, säger Patrick Vigren, överläkare och verksamhetschef för neurologiska kliniken på US.

Hög precision

Laserablation, som metoden kallas, innebär att en tunn kateter förs genom ett litet hål i kraniet fram till hippocampus, området där orsaken till temporallobsepilepsi (TLE) finns. En bit av hippocampus bränns sedan bort med hjälp av värme. Katetern styrs med hög precision av robotteknik, och själva behandlingen görs i en magnetröntgenkamera.

– Vi kan se värmefältet som lasern skapar, och har möjlighet att lägga in säkerhetsmarkörer så att värmen stängs av när den kommer för nära andra känsliga områden i hjärnan, säger Patrick Vigren.

Laserablation används även vid behandling av små hjärntumörer, och jämfört med öppen kirurgi är metoden mycket skonsammare. Patienten sys med några få stygn i huvudet och kan i allmänhet åka hem dagen efter ingreppet.

– Risken för komplikationer är betydligt mindre. Och skulle vi behöva följa upp laserablationen med vanlig kirurgi, så är fördelen att lasern inte orsakar någon ärrvävnad som vi då behöver ta hänsyn till, säger Patrick Vigren.

Hoppas på samarbete

Ungefär 20 000 svenskar har någon form av behandlingsresistent epilepsi, och nationellt så handlar det om cirka 30 personer per år som kan vara aktuella för laserbehandling på grund av TLE.

– Eftersom vi ligger i framkant så hoppas jag att vi ska göra fler behandlingar här i Linköping. Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm har också arbetat med laserablation, och min förhoppning är att vi ska kunna samarbeta kring detta, säger Patrick Vigren.

Mer information

Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter

MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.

Peer-review/observational/human tissue samples

Andreas Tolf, foto Ann Westermark

– I vår studie var B-cellsnivån hos patienter med rituximab den enda faktorn som påverkade förmågan att bilda antikroppar efter vaccinationen. Tidigare har man utgått från att det räckt med att vänta en viss tid efter rituximab-behandlingen för att vaccinet skulle få bra effekt. Men för att öka chansen att vaccinet ska få kroppen att bilda antikroppar behöver man alltså först mäta nivån av B-celler och säkerställa att de är tillräckligt många, säger Andreas Tolf, doktorand i experimentell neurologi vid Uppsala universitet och läkare på Akademiska sjukhuset och en av artikelns försteförfattare.

I Sverige är rituximab den vanligaste medicinen mot multipel skleros, MS, men den används också mot många andra sjukdomar. Läkemedlet ges som droppbehandling, vanligen en till två gånger per år, och har en dokumenterat bra effekt när det gäller att bromsa MS. Behandlingen slår ut kroppens B-celler, som är viktig del av vårt immunförsvar men som också bidrar till sjukdomsprocessen vid MS. Behandlingen ökar därför risken för patienterna att drabbas av allvarliga infektioner, som exempelvis covid-19. Att ha låga nivåer av B-celler gör också att det blir svårare för kroppen att bilda skyddande antikroppar mot virus och bakterier, som är grundsyftet med vaccinationer. I det här fallet SARS-CoV-19-virusets S-protein.

Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har undersökt hur MS-patienter med rituximab-behandling reagerar på vaccination mot covid-19. Syftet var att ta reda på vilken nivå av B-celler som är optimal för att patienten ska kunna bilda en tillräckligt stor mängd antikroppar efter vaccination.

Totalt analyserades blod från 67 personer med MS, varav 60 hade pågående behandling med rituximab, och 7 skulle påbörja behandling efter sin covid-19-vaccination. Blodprover togs före och efter vaccinationen för att bland annat undersöka halten B-celler och antikroppar mot SARS-CoV-2. Patienterna fick två doser av Pfizers covidvaccin Comirnaty, med verksamma ämnet tozinameran.

Resultaten visar att nivåerna av B-celler varierade mycket bland deltagarna. Ju längre tid en patient hade behandlats med rituximab, desto längre tid tog det för dess B-celler att återhämta sig. För en del tog det över ett år innan B-cellerna började komma tillbaka.

De patienter som svarade bäst på vaccinet och bildade en tillräckligt hög nivå av antikroppar hade i genomsnitt 51 B-celler per mikroliter, µL, före vaccinationen. För gruppen som inte kom upp i tillräcklig mängd var genomsnittet 22 B-celler/µL.

– Det var en brytpunkt vid en nivå av B-celler på 40/µL eller mer, bildade 90 procent skyddande nivå av antikroppar. Av de patienter som var under pågående MS-behandling med rituximab var det 72 procent som bildade en tillräckligt hög nivå av antikroppar. Bäst effekt med högst andel antikroppar hade de som aldrig hade behandlats med rituximab, säger Anna Wiberg, forskare i klinisk immunologi vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och en av artikelns försteförfattare.

Forskarna har också undersökt T-cellernas förmåga att reagera mot viruset. Där fanns det ingen skillnad mellan de som behandlades med rituximab och de som aldrig fått behandling.

T-cellernas förmåga reagera mot viruset var dock lika kraftfullt hos dem som hade fått behandling. Inte heller nivån av B-celler före vaccination påverkade T-cellssvaret, vilket talar för att alla patienter kan ha en viss nytta av vaccinationen, även om man inte bildar antikroppar.

Här hittar ni artikeln

Operationer i magnetkamera ger säkrare ingrepp i hjärnan

Skånes universitetssjukhus har utfört fyra operationer när patienter ligger i en magnetkamera. Den nya tekniken betyder att neurokirurgiska operationer och andra känsliga ingrepp nu kan utföras med större precision och därmed ökad säkerhet för patienten.

Vid det första ingreppet gjordes en provtagning av en svåråtkomlig hjärntumör. Vid andra operationen utfördes en så kallad DBS, Deep Brain Stimulation. Då sätts elektroder in i hjärnan för att blockera störningar som orsakar olika skaksjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom. Två exempel på operationer där metoden får stor betydelse.
– Vi är väldigt glada över att nu kunna operera våra patienter i en magnetkamera. Operationerna har varit lyckade och fungerade precis så som vi hoppats. För mig som kirurg betyder det att jag kan vara helt säker och på att de elektroder jag sätter in i hjärnan hamnar exakt rätt. Vi pratar om tiondels millimetrar. Metoden är dessutom säkrare för patienten, säger Hjálmar Bjartmarz, överläkare inom neurokirurgi.

Först i Sverige
Det är första gången metoden utförs i Sverige och en av de första gångerna utanför USA, där patienter under flera år framgångsrikt opererats i en magnetkamera.

Den största utmaningen är att utföra ingrepp i ett starkt magnetfält. Operationsinstrument och annan utrustning i metall kan inte användas eftersom maskinen drar till sig magnetiska föremål i hög hastighet. Det i sig kan orsaka skador på både personal och patient. Att se till att operationen kan utföras i en säker miljö har därför krävt mycket förberedelsetid, planering och omfattande säkerhetsanalyser.

Men tack vare det starka magnetfältet och radiovågor kan magnetkameran avbilda kroppens organ med högre precision och bättre kvalitet – en teknik som gör metoden särskilt lämpad för ingrepp i hjärnan.

Mer patientsäkert
Magnetröntgen används redan nu vid operationer som kräver extra precision. Men eftersom kameran inte finns i operationslokalen, behöver patienten flyttats mellan olika salar och våningar.
– Att transportera den sövda patienten fram- och tillbaka innebär såklart en risk. Tack vare att vi kan operera under tiden patienten befinner sig i magnetkameran, blir metoden säkrare för patienten. Vi kan också direkt se om all tumörvävnad försvunnit.

Överläkare Hjálmar Bjartmarz har utfört de första ingreppen som gjorts i Sverige.

I många fall har det inte varit möjligt att undersöka patienten med magnetkamera i samband med operationen. Därför har efterkontroll med magnetkamera gjorts först en tid efter operationen. Det har i vissa fall resulterat i att patienten tvingats genomgå ytterligare en operation eftersom magnetkameran mycket tydligare ser om det till exempel finns kvar mer tumörvävnad.Fler operationer
Inom kort kommer metoden också att användas vid en ny studie som använder laserkirurgi för att ta bort hjärntumörer. Att operera patienter inne i en magnetkamera kommer att bli allt vanligare.
– Vi ligger långt framme inom detta område och jag är övertygad om att operationer i magnetkamera i framtiden kommer att utveckla vården inom allt fler områden, säger Hjálmar Bjartmarz.

Fakta:

MR-kamera kallas i dagligt tal för magnetkamera och är en förkortning av Magnetisk resonanstomografi.
Magnetfältets styrka mäts i enheten tesla. De flesta kameror inom vården ligger på 1,5 testa. Den kamera som används under operation håller 3 tesla.
En del sjukhus använder en liknande metod med så kallade hybridsal där en portabel magnetkamera kan rullas in på salen för att kontrollera ingreppet före och efter operationen.
Operationen på Skånes universitetssjukhus utförs i det undersökningsrum där den stora magnetkameran är placerad. Därför byggs ett sterilt ”tält” runt patienten för att efterlikna de förhållanden som råder i ett traditionellt operationsrum.

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov för att ställa diagnos vid en traumatisk hjärnskada. Det har forskare vid Örebro universitet lagt grunden för. De har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig en skallskada är.

Ett fall, en olycka i trafiken eller misshandel. Det är de vanligaste orsakerna till en traumatisk hjärnskada. Över 140 miljoner människor runt om i världen lever med symptom efter en skallskada och det är främst personer under 40 år som drabbas.

András Büki, foto Jesper Mattsson.

– En olycka tidigt i livet kan få stora konsekvenser. Därför är en bättre diagnos och säkrare prognos oerhört viktig, säger Matej Orešič, professor i medicin vid Örebro universitet.

I Örebro har forskarna arbetat med en metod som inte kräver ett kirurgiskt ingrepp. De har använt sig av blodprover som forskare i ett EU-projekt samlat in från 20 europeiska länder – den största studien i sitt slag.

Med hjälp av metabolomik – ett sätt att med en kemisk analys få information om tusentals små molekyler – har Örebroforskarna identifierat biomarkörer kopplade till traumatisk hjärnskada.

Matej Orešič, foto Örebro universitet.

– Vi kan kategorisera skadorna på ett tydligare sätt. Det blir kostnadseffektivt och både enklare och säkrare för patienten, säger András Büki, professor i medicin vid Örebro universitet.

Idag delas de in i tre kategorier från lindrig till allvarlig hjärnskada och det saknas tillförlitliga metoder för att utesluta en akut hjärnskada.

– Den akuta fasen är den viktigaste för oss och med hjälp av biomarkörerna kan vi se hur svår skadan är – och dessutom ta fram en prognos för hur det kommer gå för patienten framåt, säger András Büki, som tidigare var ansvarig för att organisera den akuta neurokirurgiska vården för patienter i Pecs-regionen med en miljon invånare i Ungern.

– Det kan i vissa fall vara så att även en mildare hjärnskakning ger långvariga och allvarliga skador. Och det kommer vi kunna se med ett blodprov, säger Matej Orešič.

Personer som får lättare hjärnskador har ofta problem med trötthet, minne och balans under lång tid efter olyckan. Det gäller inte minst idrottare som ofta får upprepade hjärnskakningar och dessa kan få stora konsekvenser.

– Idag har vi inga verktyg för att enkelt avgöra när en idrottare kan börja spela igen efter en hjärnskakning. Alla kan inte få en MR-undersökning – men ett blodprov gör det möjligt att testa fler, säger András Büki.

– Om vi jämför med hjärtpatienter så finns det betydligt fler verktyg för dem. Vi hoppas att det här är en väg mot bättre behandling – och forskning även för hjärnpatienter, säger András Büki.

Studien är finansierad av VR och startade 2018. Forskarna vid Örebro universitet har byggt upp kunskap och en infrastruktur. Det här är den första studien som är publicerad men det kommer fler.

Läs artikeln i Nature Communications

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år.

– Det är oerhört positivt att nio av tio strokepatienter blir direkt inlagda på strokeavdelning, IVA- eller neurokirurgisk avdelning. Direktinläggning är det viktigaste måttet på hur vi kan minska död och sjuklighet vid stroke, säger Erik Lundström, överläkare och medicinskt ledningsansvarig inom strokeenheten på Akademiska sjukhuset. Sannolikt är det teambedömningen som gör att död och sjukligheten minskar: att vi gör rätt utredningar, förebygger komplikationer och minskar risken för ny stroke.

Att antalet direktinläggningar ökat handlar enligt Erik Lundström framförallt om att man har fokuserat på det viktigaste målet för strokevården.

– Vi har infört strokeläkare som rondar på helger, ett kort avstämningsmöte på morgonen och en koordinator som aktivt försöker att dra patienterna till avdelningen, berättar Erik Lundström.

Enligt data från det nationella strokeregistret riksstroke har andelen direktinlagda patienter med stroke förbättrats kraftigt på Akademiska sjukhuset.År 2017 var andelen direktinläggningar runt 67 procent och data fram till april i år visar att man nu har över 90 procent direktinläggningar till strokeavdelning, IVA- eller neurokirurgisk avdelning. Landet i övrigt har legat ganska stabilt runt 80 procent.

I Sverige får cirka 25 000 personer årligen stroke orsakad av blodpropp eller blödning i hjärnan. Tillståndet leder till syrebrist i hjärnan som gör att man plötsligt förlorar olika funktioner såsom tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus.

Alla som kommer in med misstänkt stroke får genomgå en datortomografi (DT) av hjärnan för att fastställa om det rör sig om en blödning eller en misstänkt infarkt (propp). Ibland används även magnetkamera för att få en mer detaljerad bild. Behandlingen skiljer sig åt beroende på om det är en blödning eller en propp.

På Akademiska sjukhuset vårdas varje år drygt 700 patienter med stroke varav cirka 570 är patienter från den egna regionen. Det genomförs cirka 110 trombektomier (utdragning av propp från hjärnan) per år. Vården på strokeavdelningen är teambaserad. Här arbetar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logoped, kurator och dietist tillsammans för att patientens totala behov av omvårdnad, medicinsk behandling, rehabilitering och socialt omhändertagande på bästa sätt ska tillgodoses.