Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ny forskningsmodell ska ge svar om Huntingtons sjukdom

Ett samarbete mellan lundaforskarna Johan Jakobsson och Malin Parmar har lett till en ny metod för att studera åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Forskarna har tagit avstamp i den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons.

Johan Jakobsson och Malin Parmar, Lunds universitet Fotograf: Katrin Ståhl, Lunds universitet

Inte sällan står medicinsk grundforskning inför utmaningen att utveckla sjukdomsmodeller som  svarar väl mot specifika sjukdomsmekanismer eller den sjukdom som ska studeras. Detta är en utmaning som behöver lösas för att ta kunna fram nya effektiva behandlingar. Ett exempel på en sjukdom som är svår att modellera för förståelse av de bakomliggande mekanismerna är Huntingtons sjukdom. Det beror bland annat på svårigheten att återskapa adekvata djurmodeller eller cellulära modeller.

Med hjälp av neuroforskaren Malin Parmars teknik för att omprogrammera hudceller till nervceller har Johan Jakobsson och hans forskargrupp kunnat studera Huntingtons sjukdom på ett nydanande sätt som han tror kan få stor betydelse för framgångsrika studier av flera åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Han förklarar i korthet:

– Vi har tagit hudbiopsier från patienter som lever med Huntingtons sjukdom och omprogrammerat hudbiopsierna till nervceller. Dessa nervceller har vi sedan jämfört med omprogrammerade nervceller från friska personer. Resultaten är mycket intressanta och bland annat har vi hittat flera defekter som förklarar en del av sjukdomsmekanismen i nervcellerna från patienter med Huntingtons sjukdom. Bland annat ser vi att nervceller från patienter med Huntingtons sjukdom uppvisar problem med att bryta ner och återvinna en viss typ av proteiner – något som kan leda till energibrist för dessa celler.

En viktigt mycket komponent i det nya modellsystemet är nervcellernas ålder. Forskarna kan mäta cellernas biologiska ålder och ser att de omprogrammerade nervcellerna behåller sin biologiska ålder, vilket är betydelsefullt när de ska användas för forskning i det nya modellsystemet.

– Det går att mäta en cells “biologiska ålder” vilket vi har gjort och dessa celler behåller sin faktiska biologiska ålder. De reprogrammerade nervcellerna är med andra ord gamla och modellsystemet är alltså därför relevant för att studera även andra åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, säger Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Huntingtons sjukdom är dödlig och än så länge finns det ingen behandling eller botemedel.

– Vi tror att vår modell ska ge svar och ledtrådar som är betydligt mer relevanta för sjukdomen än de ledtrådar man får från djurstudier och att det i förlängningen ska leda till genombrott för någon form av behandling, säger Johan Jakobsson.

Kontakt: Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, 046-222 42 25, 0709-286443, [email protected]e

Publikation:
“Distinct subcellular autophagy impairments in induced neurons from Huntington’s disease patients”
Brain, februari 2022 (nu tillgänglig online)

Deklaration av bindningar: Tre av studiens författare Malin Parmar, Johan Jakobsson och Janelle Drouin-Ouellet har sökt om ett patent på för metoden som beskrivs i artikeln. Detta patent ägs av New York Stem Cell Foundation. Malin Parmar är ägare av Parmar Cells AB. 

Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Hjärnfonden, Bagadilico, de strategiska forskningsområdena Multipark och StemTherapy, Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse, Jeanssons stiftelser, Stiftelsen Thelma Zoégas fond för medicinsk forskning, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Greta och Johan Kocks stiftelser, Tore Nilsson stiftelse för medicinsk forskning, Åhlen-stiftelsen, Crafoordska stiftelsen, Åke Wibergs stiftelse, Thorsten och Elsa Segerfalks stiftelse, Stiftelsen Anna-Lisa Rosenbergs fond och Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

Blodprov upptäcker alzheimers hos personer med Downs syndrom

Runt 80 procent av dem som har Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan 40-50-årsåldern. Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Fynden är viktiga av flera skäl, inte minst möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp.

Studien är nyligen publicerad i JAMA Neurology.

Denna relativt stora kliniska multicenterstudie är hittills den enda studien i världen på Downs syndrom i vilken man jämfört en biomarkör genom blodprov med resultat från PET-kameraundersökning för att undersöka om personerna har de signifikanta ansamlingar av proteinerna amyloid respektive tau i hjärnan som definierar Alzheimers sjukdom. Studien omfattar 300 personer med Downs syndrom av vilka 40 procent visade tecken på begynnande alzheimersjukdom.

 

Oskar Hansson

– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kogntiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus.

För ett par år sedan, 2020, presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor sitt stora genombrott inom alzheimer-diagnostiken: att en biomarkör i blodet, fosforylerat tau217 (P-tau217), kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och framförallt urskilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Nu pågår kliniska studier på 25 vårdcentraler i Skåne, där man utför kognitionstester och tar blodprov för att mäta mängden av tau (P-tau217).

– ­Det är samma blodbiomarkör vi använt oss av i denna studien. Många känner inte till att Alzheimers sjukdom förekommer betydligt oftare och i tidigare ålder hos personer med Downs syndrom. Det är också mer komplicerat att diagnostisera alzheimer hos en person med Downs syndrom, eftersom det finns det en kognitiv funktionsnedsättning som gör det svårare att upptäcka och det kräver invasiva ingrepp som ryggvätskeprov som personen ska ta ställning till. Därför är det extra angeläget att finna en enkel diagnostisk metod, säger Oskar Hansson.

Orsaken till att personer med Downs Syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom i relativt hög utsträckning är att de har en extra kromosom, tre exemplar av kromosom 21 istället för två. Och den gen som kodar för APP (amyloid prekursorproteinet), det vill säga det protein som bildar amyloid, finns på just kromosom 21. Vid Downs syndrom bildar man mer av APP och har därmed en klart ökad risk att få amyloida aggregat som i sin tur leder till aggregat av tau.

Den amerikanska multicenterstudien erhöll både blodprov och resultat från PET-kameraundersökningar för personer med Downs syndrom, och det gav forskarna en unik möjlighet att undersöka om P-tau217 kunde fungera som diagnostisk markör också för personer med Downs syndrom.

– ­­Våra resultat visar att P-tau217 fungerar lika bra som blodmarkör för Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom som för andra och att övriga blodmarkörer inte behövs, det räcker med Ptau217. Nästa steg är att nu i göra utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.

Publikation
Detection of Brain Tau Pathology in Down Syndrome Using Plasma Biomarkers
JAMA Neurology, 5 juli 2022, DOI: 10.1001/jamaneurol.2022.1740

Kort fakta om studien: Klinisk forskning, multicenterstudie / kvantitativ forskarinitierad studie, statistiska samband / experimentell undersökning in vivo / observationsstuide: prospektiv, tvärsnittsstudie, kohortstudie. 300 personer med Downs syndrom och 37 syskon utan downs syndrom.

Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, [email protected], 0722-26 77 45

 

—————–

Ultomiris rekommenderas för godkännande i EU av CHMP för behandling av vuxna med generell myasthenia gravis

Ultomiris (ravulizumab) har fått en positiv rekommendation för marknadsgodkännande av CHMP som ett tillägg till standard therapy för behandlingen av vuxna patienter med generel myasthenia gravis (gMG) som är anti-acetylcholine receptor (AChR) antibody-positive. Vid godkännandet blir Ultomiris den första långverkande C5 complement hämmaren i EU.

The Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency based its positive opinion on results from the CHAMPION-MG Phase III trial.

In this trial, Ultomiris was superior to placebo in the primary endpoint of change from baseline in the Myasthenia Gravis-Activities of Daily Living Profile (MG-ADL) total score at Week 26, a patient-reported scale that assesses patients’ abilities to perform daily activities.1

gMG is a rare, debilitating, chronic, autoimmune neuromuscular disease that leads to a loss of muscle function and severe weakness.2 The diagnosed prevalence of gMG in the EU is estimated at approximately 89,000.3-9

Renato Mantegazza, Professor at the Department of Neuroimmunology and Neuromuscular Diseases, Fondazione IRCCS Istituto Neurologico Carlo Besta, Milan, Italy, and CHAMPION-MG trial investigator, said: “gMG is a rare and complex disorder that requires early, consistent and reliable intervention. This positive recommendation offers hope to the community for an effective long-acting option that will require fewer treatments each year and help improve disease management.”

Marc Dunoyer, Chief Executive Officer, Alexion, said: “This recommendation is a major milestone in our commitment to help a broader range of gMG patients, including those with milder symptoms, and expand access to Ultomiris. As we listen to the patient community, we’re focused on understanding and meeting the needs of gMG patients, providing them with effective and accessible treatment options, and the positive opinion is a great step forward.”

In CHAMPION-MG, the safety profile of Ultomiris was comparable to placebo and consistent with that observed in Phase III trials of Ultomiris in paroxysmal nocturnal haemoglobinuria (PNH) and atypical haemolytic uraemic syndrome (aHUS). The most common adverse drug reactions are diarrhoea, upper respiratory tract infection, nasopharyngitis and headache.1

The CHMP recommended approval as an add-on to standard therapy for the treatment of adult patients with gMG who are AChR antibody-positive.

Ultomiris was approved in the US for adults with gMG who are AChR antibody-positive in April 2022, and regulatory reviews are ongoing in additional countries, including Japan.

Fortbildning om epilepsi i Göteborg i mars 2023

Ur programmet
Finns genetisk sårbarhet för symptomatisk epilepsi?
Jakob Christensen, Danmark

EEG för att förutse risk för fler anfall
Carla Bentes, Portugal

Reperfusionsbehandling och poststrokeepilepsi
Petra Redfors, Sverige

Skräddarsydd läkemedelsbehandling vid olika epilepsier
Johan Zelano, Sverige

Hur förutse läkemedelsresistens vid symptomatisk epilepsi?
Simona Lattanzi, Italien

Prognos vid förvärvade epilepsier – betydelsen för överlevnad
Rob Rouhl, Nederländerna

Utsättning av epilepsiläkemedel vid strukturella epilepsier
Morten Lossius, Norge

Epilepsikirurgi för symptomatiska epilepsier?
Reetta Kälviäinen, Finland

Epilepsi vid och efter hjärninfektioner
Ley Sander, Storbritannien

För mer information och anmälan

Ny AI-app på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kortar vårdtider vid akut stroke


Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och verksamhetsansvarig för införandet av appen. Fotograf/Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vid akut stroke är varje minut avgörande för patienten. Med en ny AI-baserad applikation kan regionens strokesjukhus lättare sätta korrekt diagnos. Det innebär att patienter i behov av trombektomi snabbare kan transporteras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver strokevård i världsklass och tiderna för behandling hör till de främsta i landet och Europa. I dag används framför allt två behandlingar för akut stroke: den propplösande läkemedelsbehandlingen trombolys och interventionen trombektomi. Under en trombektomi går neurointerventionsläkare in med en kateter i ljumsken och drar ut blodproppar ur hjärnans blodkärl med hjälp av olika verktyg. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är regionens enda utförare av trombektomi och varje minut är avgörande. Därför bedriver Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett kontinuerligt förbättringsarbete i hela strokekedjan. En ny AI-app har nu implementerats hos regionens strokesjukhus för att snabbare och bättre kunna ställa diagnos och sätta in rätt typ av behandling.

– Denna AI-app är ett hjälpmedel till radiologer och strokeläkare för att snabbare kunna ställa korrekt diagnos, säger Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och verksamhetsansvarig för införandet av appen.

När en patient med misstänkt akut stroke anländer till något av regionens strokesjukhus genomförs avancerade röntgenundersökningar, så kallade datortomografier. Dels en datortomografi för att utesluta övriga orsaker till symptomen och andra sjukdomar. Därefter en datortomografi-kärlundersökning för att identifiera stopp i kärlen och ytterligare datortomografi för att se om det finns någon räddningsbar hjärnvävnad. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar samtliga undersökningar i genomsnitt mellan sex och sju minuter.

– Ett beslut om trombektomi är vanligtvis fattat inom tio minuter när rätt kompetens finns på plats. Om det saknas kompetens och erfarenhet kan det ta upp till 40 minuter om inte längre, säger Alexandros Rentzos.

Med den nya AI-appen genomförs undersökningen på sjukhuset samtidigt som AI analyserar och tolkar datan parallellt. Med hjälp av AI-appen kan strokesjukhusen i regionen vid akuta strokelarm få fram information om det finns någon propp att dra ut men framför allt om det finns räddningsbar hjärnvävnad lika snabbt som på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Resultaten kan ses direkt och neurologer och neuroradiologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan dubbelgranska datan. Är patienten i behov av trombektomi sker transport till Sahlgrenska Universitetssjukhuset direkt.

– I Västra Götalandsregionen är strokevården centraliserad med hänsyn till upptagningsområde och antalet patienter. Med denna nya applikation får patienterna en snabbare handläggning oavsett var man bor eller råkar insjukna. Det är ett viktigt steg i rätt riktning mot en mer jämlik vård för hela regionens invånare, säger Petra Redfors, neurolog och vårdenhetsöverläkare för stroke på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.