Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ultomiris godkänd vid Myastenia Gravis

Ultomiris approved in Europe for the treatment of adults with generalised myasthenia gravis

First and only long-acting C5 inhibitor has demonstrated early onset and sustained clinical benefit, and may reduce treatment burden with dosing every 8 weeks.
Improvement in activities of daily living seen across broad range of patients, including those with milder symptoms.

Ultomiris (ravulizumab) has been approved in Europe as an add-on to standard therapy for the treatment of adult patients with generalised myasthenia gravis (gMG) who are anti-acetylcholine receptor (AChR) antibody-positive.

This decision marks the first and only approval for a long-acting C5 complement inhibitor for

the treatment of gMG in Europe. gMG is a rare, debilitating, chronic, autoimmune neuromuscular disease that leads to a loss of muscle function and severe weakness.1 The diagnosed prevalence of gMG in the EU is estimated at approximately 89,000.2-8

The approval by the European Commission follows the positive opinion of the Committee for Medicinal Products for Human Use and is based on results from the CHAMPION-MG Phase III trial, which were published online in NEJM Evidence. In the trial, Ultomiris was superior to placebo in the primary endpoint of change from baseline in the Myasthenia Gravis-Activities of Daily Living Profile (MG-ADL) total score at Week 26, a patient-reported scale that assesses patients’ abilities to perform daily activities.9 Additionally, in prolonged follow-up results from the open-label extension, clinical benefit of Ultomiris was observed through 60 weeks.9

Renato Mantegazza, Professor at the Department of Neuroimmunology and Neuromuscular Diseases, Fondazione IRCCS Istituto Neurologico Carlo Besta, Milan, Italy, and CHAMPION-MG trial investigator, said: “As physicians, we see first-hand how gMG can have a debilitating impact on quality of life. Today’s approval is a major advancement for treating gMG in Europe, offering patients and physicians a new, long-acting treatment option which has shown reliable efficacy and sustained improvements in activities of daily living.”

Marc Dunoyer, Chief Executive Officer, Alexion, said: “This approval in Europe of the first and only long-acting C5 inhibitor is an important step towards realising our vision of improving the lives of people living with gMG and increasing access to Ultomiris worldwide. Alexion’s pioneering leadership in complement science has affirmed C5 inhibition as a proven approach for managing this debilitating disease. We’re proud to offer a new treatment option that provides more convenience in dosing and has shown clinical benefit in a broader range of patients, including those who remain symptomatic despite their initial standard of care treatment.”

In CHAMPION-MG, the safety profile of Ultomiris was comparable to placebo and consistent with that observed in Phase III trials of Ultomiris in paroxysmal nocturnal haemoglobinuria (PNH) and atypical haemolytic uraemic syndrome (aHUS). The most common adverse reactions in patients receiving Ultomiris were diarrhoea, upper respiratory tract infection, nasopharyngitis and headache.9

Ultomiris was approved in the US in April 2022 and Japan in August 2022 for certain adults with gMG. Regulatory reviews are ongoing in additional countries.

Notes

gMG

gMG is a rare autoimmune disorder characterised by loss of muscle function and severe muscle weakness.1

Eighty percent of people with gMG are AChR antibody positive meaning they produce specific antibodies (anti-AChR) that bind to signal receptors at the neuromuscular junction (NMJ), the connection point between nerve cells and the muscles they control.1,3,4,10,11 This binding activates the complement system, which is essential to the body’s defence against infection, causing the immune system to attack the NMJ.1 This leads to inflammation and a breakdown in communication between the brain and the muscles.1

gMG can occur at any age, but it most commonly begins for women before the age of 40 and for men after the age of 60.12-14 Initial symptoms may include slurred speech, double vision, droopy eyelids, and lack of balance; these can often lead to more severe symptoms as the disease progresses such as, impaired swallowing, choking, extreme fatigue and respiratory failure.15,16

CHAMPION-MG

The global Phase III randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre 26-week trial evaluated the safety and efficacy of Ultomiris in adults with gMG. The trial enrolled 175 patients across North America, Europe, Asia-Pacific, and Japan. Participants were required to have a confirmed myasthenia gravis diagnosis at least six months prior to the screening visit with a positive serologic test for anti-AChR antibodies, MG-ADL total score of at least 6 at trial entry and Myasthenia Gravis Foundation of America Clinical Classification Class II to IV at screening. Patients could stay on stable standard of care medicines, with a few exceptions, for the duration of the randomised control period.17

Patients were randomised 1:1 to receive Ultomiris or placebo for a total of 26 weeks. Patients received a single weight-based loading dose on Day 1, followed by regular weight-based maintenance dosing beginning on Day 15, every eight weeks. The primary endpoint of change from baseline in the MG-ADL total score at Week 26 was assessed along with multiple secondary endpoints evaluating improvement in disease-related and quality-of-life measures.

Patients who completed the randomised control period were eligible to continue into an open-label extension period evaluating the safety and efficacy of Ultomiris, which is ongoing.

Ultomiris

Ultomiris (ravulizumab), the first and only long-acting C5 complement inhibitor, offers immediate, complete and sustained complement inhibition. The medication works by inhibiting the C5 protein in the terminal complement cascade, a part of the body’s immune system. When activated in an uncontrolled manner, the complement cascade over-responds, leading the body to attack its own healthy cells. Ultomiris is administered intravenously every eight weeks in adult patients, following a loading dose.

Ultomiris is approved in the US, EU and Japan for the treatment of certain adults with gMG.

Ultomiris is also approved in the US, EU and Japan for the treatment of certain adults with PNH and for certain children with PNH in the US and EU.

Additionally, Ultomiris is approved in the US, EU and Japan for certain adults and children with aHUS to inhibit complement-mediated thrombotic microangiopathy.

As part of a broad development programme, Ultomiris is being assessed for the treatment of additional haematology and neurology indications.

Alexion

Alexion, AstraZeneca Rare Disease, is the group within AstraZeneca focused on rare diseases, created following the 2021 acquisition of Alexion Pharmaceuticals, Inc. As a leader in rare diseases for nearly 30 years, Alexion is focused on serving patients and families affected by rare diseases and devastating conditions through the discovery, development, and commercialisation of life-changing medicines. Alexion focuses its research efforts on novel molecules and targets in the complement cascade and its development efforts on haematology, nephrology, neurology, metabolic disorders, cardiology, and ophthalmology. Headquartered in Boston, Massachusetts, Alexion has offices around the globe and serves patients in more than 50 countries.

AstraZeneca

AstraZeneca (LSE/STO/Nasdaq: AZN) is a global, science-led biopharmaceutical company that focuses on the discovery, development, and commercialisation of prescription medicines in Oncology, Rare Diseases, and BioPharmaceuticals, including Cardiovascular, Renal & Metabolism, and Respiratory & Immunology. Based in Cambridge, UK, AstraZeneca operates in over 100 countries and its innovative medicines are used by millions of patients worldwide. Please visit astrazeneca.com and follow the Company on Twitter @AstraZeneca.

References

  1. Howard, J. F., (2017). Myasthenia gravis: the role of complement at the neuromuscular junction. Annals of The New York Academy of Sciences, 1412(1), 113-128.
  2. Westerberg E, Punga AR. Epidemiology of Myasthenia Gravis in Sweden 2006–2016. Brain Behav. 2020;10:e01819. https://doi.org/10.1002/brb3.1819
  3. Anil, R., Kumar, A., Alaparthi, S., Sharma, A., Nye, JL., Roy, B., O’Connor, KC., Nowak, R., (2020). Exploring outcomes and characteristics of myasthenia gravis: Rationale, aims and design of registry – The EXPLORE-MG registry. J Neurol Sci. 2020 Jul 15;414:116830.
  4. Oh SJ., (2009). Muscle-specific receptor tyrosine kinase antibody positive myasthenia gravis current status. Journal of Clinical Neurology. 2009b Jun 1;5(2):53-64.
  5. Fang, F., Sveinsson O., Thormar G., Granqvist M., Askling J., Lundberg IE., Ye W., (2015). The autoimmune spectrum of myasthenia gravis: a Swedish population-based study. J Intern Med 2015; 277:594–604.
  6. Lefter, S., Hardiman, O., Ryan, A., (2017). A population-based epidemiologic study of adult neuromuscular disease in the Republic of Ireland. Neurology 2017;88:304–313.
  7. Pallaver, F., Riviera, AP., Piffer, S., Ricciardi, R., Roni, R., Orrico, D., Bonifati, DM., (2011). Change in Myasthenia Gravis Epidemiology in Trento, Italy, after Twenty Years. Neuroepidemiology 2011;36:282–287.
  8. Santos, E., Coutinho, E., Moreira, I., et.al., (2016). Epidemiology of Myasthenia Gravis in Northern Portugal: Frequency Estimates and Clinical Epidemiological Distribution of Cases. Muscle Nerve 2016; 54: 413–421.
  9. Ultomiris, European Product Information, September 2022.
  10. Tomschik, M., Hilger, E., Rath, J., Mayer, EM., Fahrner, M., Cetin, H., Löscher, W., Zimprich, F., (2020). Subgroup stratification and outcome in recently diagnosed generalized myasthenia gravis. Neurology. 2020 Sep 8;95(10):e1426-e1436.
  11. Hendricks, TM., Bhatti, MT., Hodge, D., Chen, J., (2019). Incidence, Epidemiology, and Transformation of Ocular Myasthenia Gravis: A Population-Based Study. Am J Ophthalmol. 2019 Sep;205:99-105.
  12. Myasthenia Gravis. National Organization for Rare Disorders (NORD). Available here. Accessed March 2022.
  13. Howard, J. F., (2015). Clinical Overview of MG. Available here. Accessed March 2022.
  14. Sanders, D. B., Raja, S. M., Guptill J. T., Hobson-Webb, L. D., Juel, V. C., & Massey, J. M., (2020). The Duke myasthenia gravis clinic registry: I. Description and demographics. Muscle & Nerve, 63(2), 209-216.
  15. Myasthenia Gravis Fact Sheet. (2020, April 27). National Institutes of Neurological Disorders and Stroke. Available here. Accessed March 2022.
  16. Ding, J., Zhao, S., Ren, K., Dang, D., Li, H., Wu, F., Zhang, M., Li, Z., & Guo, J., (2020). Prediction of generalization of ocular myasthenia gravis under immunosuppressive therapy in Northwest China. BMC Neurology, 20(238).
  17. ClinicalTrials.gov. Safety and Efficacy Study of Ravulizumab in Adults With Generalized Myasthenia Gravis. NCT Identifier: NCT03920293. Available here. Accessed March 2022.

EU godkänner vutrisiran för behandling av hATTR-amyloidos med polyneuropati

Europeiska kommissionen godkänner Amvuttra (vutrisiran) för behandling för behandling av ärftlig transtyretinamyloidos (hATTR amyloidos, Skelleftesjukan) hos vuxna patienter med polyneuropati i stadium 1 eller 2. 

Läs hela nyheten på engelska

 

Reumatikerläkemedel effektivt mot muskelsjukdomen myasteni

Tidig behandling med reumatikerläkemedlet rituximab kan minska risken för försämring vid myastenia gravis, en autoimmun sjukdom som gör att den drabbade får svårt att styra över sina muskler. Det visar en randomiserad kontrollerad klinisk studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

– Patienter med nydebuterad myasteni som utöver traditionell behandling även fick rituximab förbättrades i större grad än de som fick placebo. De behövde också färre tilläggsbehandlingar liksom lägre doser kortison än placebogruppen. Det är glädjande resultat som ger hopp om en effektivare strategi för att tidigare uppnå sjukdomskontroll vid nydebuterad myasteni, även om långtidseffekterna av behandlingen behöver verifieras i större studier, säger Fredrik Piehl, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

Vid myastenia gravis, myasteni, angriper immunsystemet receptorerna mellan nerver och muskler, vilket leder till att musklerna tröttas ut snabbare än normalt. Besvären börjar ofta runt ögonmuskelaturen men kan spridas till andra delar av kroppen. Sjukdomen tenderar att gå i skov och då det saknas botande behandling riktas insatserna framför allt mot att dämpa immunsystemet och behandla symtomen. Antalet individer som lever med sjukdomen uppskattas till cirka 25 per 100,000 i Sverige, varav majoriteten är kvinnor.

Hittills finns bara ett godkänt läkemedel mot myasteni, Soliris, men läkemedlet är dyrt och det innebär i praktiken att väldigt få patienter – ingen hittills i Sverige – har fått ta del av behandlingen. I stället behandlas många med kortison, vilket kan ge biverkningar, och äldre tablettbehandlingar som har bristande vetenskapligt stöd.

I den aktuella studien ingick 47 vuxna patienter som fått en myastenidiagnos under det senaste året. Tjugofem slumpades till en engångsbehandling med 500 mg rituximab, ett välbeprövat läkemedel för behandling av ledgångsreumatism, och 22 slumpades till en grupp som fick ett placebopreparat. Studien genomfördes vid sju kliniker i Sverige och patienterna följdes i upp till 48 veckor.

Ökad sjukdomskontroll

Efter fyra månader hade 71 procent i rituximabgruppen uppnått god kontroll över sin sjukdom, enligt en väletablerad 13-gradig skattningsskala, medan motsvarande siffra var 29 procent i placebogruppen. Senare uppföljningar vid sex, nio och tolv månader gav liknande resultat.

Rituximabgruppen fick också i genomsnitt lägre doser kortison och hade behov av färre tilläggsbehandlingar. Rapporterade biverkningar var dock högre i rituximabgruppen, men de flesta var av mild karaktär. En patient med sedan tidigare känd hjärtsjukdom i rituximabgruppen dog till följd av hjärtinfarkt med hjärtstillestånd. Tre patienter i placebogruppen behövde sjukhusvård under studieperioden, varav två för livshotande tillstånd relaterade till försämring i sin myasteni.

Forskarna noterar att studien är relativt liten och att det fanns viss obalans i karaktäristiken mellan de två grupperna, vilket är en begränsning. Samtidigt är resultaten uppmuntrande och motiverar till vidare studier.

– Användningen av rituximab för myasteni i den svenska sjukvården har ökat redan innan studieresultaten blev klara. Det är också en behandling som neurologer i Sverige har god kännedom om genom den delvis omdebatterade off-label förskrivning som finns för sjukdomen multipel skleros (ms). Nu kommer vi att på motsvarande sätt som vid ms att analysera den långsiktiga nytta-risk-balansen med behandlingen med hjälp av nationella data insamlade via det svenska myasteni-registret och nationella hälsoregister. Vi behöver också hitta markörer som kan förutsäga sjukdomsutvecklingen tidigt i förloppet, säger Fredrik Piehl.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet. Flera av forskarna har tidigare fått anslag och ersättning från olika läkemedelsbolag, som bland annat marknadsför rituximab, utanför ramen för den aktuella studien.

Publikation

“Efficacy and Safety of Rituximab for New-Onset Generalized Myasthenia Gravis: The RINOMAX Randomized Clinical Trial.” Fredrik Piehl, Ann Eriksson-Dufva, Anna Budzianowska, Amalia Feresiadou, William Hansson, Max Albert Hietala, Irene Håkansson, Rune Johansson, Daniel Jons, Ivan Kmezic, Christopher Lindberg, Jonas Lindh, Fredrik Lundin, Ingela Nygren, Anna Rostedt Punga, Rayomand Press, Kristin Samuelsson, Peter Sundström, Oskar Wickberg, Susanna Brauner, Thomas Frisell. JAMA Neurology, online Sept. 19, 2022, doi: 10.1001/jamaneurol.2022.2887

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Studien bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige.

Resultaten visar att en sjukhusbehandlad infektion fem år eller mer före diagnos kopplas till 16 procent högre risk för Alzheimers sjukdom och 4 procent högre risk för Parkinsons sjukdom. Sambandet sågs enbart för personer som diagnosticerats före 60 års ålder och inte för personer som diagnostiserats senare i livet.

Högst risk vid infektioner före 40

Högst var risken bland personer som drabbats av upprepade sjukhusbehandlade infektioner före sin 40-årsdag. Bland dem var risken för Alzheimers sjukdom mer än dubblerad och risken för Parkinsons sjukdom 40 procent högre.

Forskarna noterar ingen koppling mellan infektioner och ALS, amyotrofisk lateral skleros, oavsett ålder för diagnos.

– De här fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdomsprocess, vilket leder till att den neurodegenerativa sjukdomen bryter ut i relativt unga år, säger Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Han poängterar dock att resultaten inte bevisar ett orsakssamband eftersom studien är en observationsstudie.

Så gjordes forskningen:

Studien bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS, åren 1970–2016 i Sverige, samt fem matchade kontroller per person slumpvis valda från den allmänna befolkningen. Analysen omfattade drygt 290 000 personer med Alzheimers sjukdom, drygt 100 000 personer med Parkinsons sjukdom och drygt 10 000 personer med ALS.

 

Vetenskaplig artikel:

Hospital-treated infections in early- and mid-life and risk of Alzheimer’s disease, Parkinson’s disease, and amyotrophic lateral sclerosis: A nationwide nested case-control study in Sweden.

Bayer initierar Fas III-studieprogram med FXIa-hämmaren asundexian för att förebygga stroke

Studieprogrammet OCEANIC inleds med två fas III-studier som undersöker effektiviteten och säkerheten av asundexian för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer samt patienter med icke-embolisk ischemisk stroke eller högrisk transitorisk ischemisk attack (TIA) – och inkluderar upp till 30 000 patienter

Bayers mål med utvecklingen av FXIa-hämmaren är att erbjuda en potentiellt ny klass av antitrombotika som kan förbättra behandlingsresultaten för patienter med selektiv antikoagulationsbehandling.

Läs hela pressmeddelandet här