Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Brains orchestrate EAN 2022, Wien 25–28 juni

EAN 2022, European Academy of Neurologys åttonde kongress i Wien, erbjöd oss möjligheten att utöka våra professionella kontakter och upptäcka de senaste och bästa metoderna inom neurologi, allt tillsammans på plats i Wien eller via våra datorer. Totalt 8.000 deltog i kongressen; de flesta (5.300) var på plats i Österrike. Tiden var inte den bästa för svenska deltagare att komma till Wien eftersom kongressen kolliderade med midsommarhelgen, men flera passade säkert på att delta digitalt. Kongressens huvudtema var: Getting evidence into practise. Här är en sammanfattning av Dorota Religa, överläkare, Karolinska Universitets – sjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

EAN:s president Claudio Bassetti, som till vardags är professor i Bern med speciellt fokus på sömnstörningar, ledde öppningsceremonin på uppdrag av EAN:s styrelse. Tidigare EAN-presidenten professor Franz Fazekas kom upp på scenen. Fazekas kunde inte prata på grund av sequele efter sin stroke, men hans kollegor höll hans tal. Det var mycket emotionellt att se Franz Fazekas delvis återhämtad efter stroken och villig att personligen ta emot hedersmedlemskapet.

Introduktionsfilmen inleddes med ett kort uttalande om att livet ibland är annorlunda än planerat och vi känner oss osäkra, oroliga och ensamma. Direkt efter kom de optimistiska orden att vi är starkare när vi är tillsammans, när vi känner en mänsklig närvaro, når ut, driver våra idéer framåt, hittar lösningar eller bara njuter. Vi har saknat personliga kontakter under de senaste åren, men kan nu passa på att utöka vårt professionella nätverk. EAN började planeras på ett brett sätt och kongressen kommer i framtiden att fokusera på hållbarhet, ledarskapsprogram, rik forskningsagenda, förexaminerat curriculum och implementeringsgap.

Huvudtema ”Towards Precision Neurology” belyser fokus på hur vi implementerar ny kunskap i den dagliga kliniska verkligheten. Följande frågor besvarades under kongressen: Är riktlinjer ett användbart verktyg för att förbättra resultaten? Hur får vi riktlinjer tillämpade och implementerade? Experter betonade behovet av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för behandling av neurologiska sjukdomar.

EAN 2022 är nu officiellt över men det finns fortfarande möjlighet att se alla presentationer ON DEMAND via EAN:s personliga sida samt några presentationer på en öppen EAN-sida. EAN:s hybridkongress har, som tidigare, haft ambitionen att täcka alla neurologiska sjukdomar i ett modernt vetenskapligt program, inklusive ”de stora 7”: epilepsi, stroke, huvudvärk, demens, multipel skleros, rörelsesjukdomar och neuromuskulära sjukdomar.

PEDAGOGISKA VERKTYG: EAN CAMPUS
Under kongressen har man stolt lanserat EAN Campus som är en ny, innovativ plattform för eLearning i neurologi. Man kommer gradvis introducera material för att kunna inkludera alla 29 EAN-ämnen enligt de europeiska utbildningskraven i neurologi. Utbildningen blir på tre nivåer: Grundläggande, Avancerad och Expert. Grundläggande innehåll är lämpligt för studenter och underläkare, avancerat är särskilt bra för erfarna ST-läkare samt neurologer i allmän praktik, och expertinnehåll är specifikt skräddarsytt för specialister inom specifika ämnen. Redan nu finns mycket material, cirka 100 avsnitt, att titta på.

Läs hela artikeln

Det ljusnar för migränvården – proffshjälp för de hårdast drabbade

Migränvården i Sverige är inte vad den borde vara trots att den neurologiska sjukdomen migrän är en folksjukdom som 1,5 miljoner lider av. En förbättring är dock i sikte. Västra Götalandsregionen ligger i framkant och har under två år arbetat fram en modell för en bättre och mer jämlik migränvård där fysiska och digitala besöks vävs samman i ett specialistcentrum.

– Två år är egentligen för lång tid, säger Linn Brandström, moderat regionalråd i Västra Götalandsregionen. Men till andra regioner vill jag säga: Ni behöver inte börja från början. Ni kan titta på och lära av vårt arbete och framför allt: Vänta inte! Vi behöver jobba med det här i alla regioner. Linn Brandström har själv migrän och har som så många andra med migrän slitit med att få arbetslivet och familjelivet att gå ihop. Haft ångest över att inte räcka till för barnen, men lyckligtvis haft en man som delat ansvaret.

– I dag är den vård man får beroende av postnumret, det vill säga var man bor. Migränvården är väldigt ojämlik. Men jag ser framtiden an med tillförsikt, säger Huvudvärksförbundets ordförande, Jenny Norén. Nu äntligen händer det; vi börjar få ett samarbete över gränserna, där vi kan få en personcentrerad vård som så länge varit målet. Jag känner en oerhörd stolthet över det. Huvudvärksförbundet arbetar idogt för att förbättra situationen och anordnade i slutet av april ett faktaspäckat frukostmöte i Stockholm med deltagare både på plats och digitalt.

EXTRA SVÅRT LIVSPUSSEL
Jenny Norén beskriver sitt liv som ett 10.000-bitars pussel och berättar att det i genomsnitt tar åtta år att få sin migrändiagnos. Det är heller inte ovanligt att man får fel diagnos; det hände Jenny Norén, som i många år kämpade på som ensamstående mamma. Okunskapen om migrän är stor och tyvärr inte bara bland folk i allmänhet utan också bland många läkare.

– Cirka 60 procent av läkarna inom primärvården vet inte skillnaden mellan episodisk och kronisk migrän. Vi möts av oförstående och okunskap, säger Jenny Norén.

Läs hela artikeln

Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer för strokesjukvården efter akutskedet

Varje år drabbas 25.000 svenskar av stroke, men långt ifrån alla får den rehabilitering de behöver. Vid ett webbinarium i maj med 1,6/2,6 miljonerklubben diskuterades hur strokevården efter akutskedet kan bli bättre och vad nya Vårdförlopp 2 innebär.

Regeringen har tillsammans med Statens kommuner och regioner (SKR) beslutat att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för att skapa en mer jämlik strokevård över landet. Vårdförlopp 2 för stroke med fokus på rehabilitering och uppföljning har varit ute på remiss och förväntas införas i höst.

– Tillgång till rehabilitering efter akutskedet är väldigt ojämlik, vi vet att det är omotiverade skillnader över landet. Patienten vet inte alltid vem som har ansvar och vem de ska vända sig till, säger Christina Brogårdh, professor i fysioterapi och docent i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och en av dem som deltagit i riktlinjearbetet.

När Vårdförlopp 1 avslutas blir patienten remitterad till primärvården och Vårdförlopp 2 inleds.
– De flesta strokepatienter behöver följas upp resten av sitt liv för fortsatt sekundär profylax i form av olika åtgärder men även för att starta rehabiliteringsinsatser, säger Marina Tuutma, specialist i allmänmedicin och ordförande för Distriktsläkarföreningen.

Läs hela artikeln

Läkemedel med potentiell kognitiv påverkan är vanliga på Malmös demensavdelningar

En nyligen publicerad tvärsnittsstudie avseende förekomsten av läkemedel med potentiell kognitiv påverkan hos vårdtagare på Malmös demensavdelningar visade att tre av fyra vårdtagare hade minst ett läkemedel från någon av de riskabla läkemedelsgrupperna och fyra av tio hade läkemedel från minst två av dessa grupper. Användningen av bensodiazepiner var alarmerande hög, trots vetskapen om ökad risk för sedation, kognitiv försämring, fall och frakturer hos äldre personer. Även antipsykotiska läkemedel var vanliga. Detta är bekymmersamt med tanke på risken för allvarliga biverkningar, inte minst hos den undersökta populationen, och med tanke på att effekten av antipsykotika vid betendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är mycket modest. Studien visade vidare glädjande nog på en försiktighet i användningen av antikolinergika till de allra äldsta, men däremot inte till personer med Alzheimers sjukdom respektive Lewykroppsdemens/Parkinsondemens, vilka är extra sårbara. Läs mer i denna artikel av Sara Modig, distriktsläkare vid VC Tåbelund Eslöv och docent i allmänmedicin vid Lunds universitet.

Studien var ett vetenskapligt ST-arbete i allmänmedicin av Jenny H Kristensson med insamlad data från ett doktorandprojekt av Iris Zahirovic, minneskliniken i Malmö.1,2 I takt med åldrandet blir hjärnan känsligare för centralt verkande läkemedel. Risken för kognitiva biverkningar ökar därmed. Olämplig förskrivning av läkemedel innebär att risken
med läkemedlet är större än nyttan. Socialstyrelsen har utarbetat nationella indikatorer för att kunna mäta och följa kvalitet i äldres läkemedelsbehandling.3 De publicerades för första gången 2004 och senaste revisionen är daterad 2017. God kvalitet innebär att man på populationsnivå följer indikatorerna och till personer över 75 år undviker läkemedel som innebär hög biverkningsrisk, det vill säga att förekomsten av dessa läkemedel är låg. En av de läkemedelsspecifika indikatorerna som ingår är ”Läkemedel som kan orsaka kognitiv störning” [se Tabell 1 för inkluderade läkemedelsgrupper].

Internationellt används olika kriterier för att beskriva läkemedel som hos äldre personer kan betraktas som olämpliga, ett par exempel utgörs av Beers kriterier och Drug Burden Index.4,5 Socialstyrelsens indikatorer är anpassade för svenska förhållanden och de substanser som används i Sverige. Personer med Alzheimers sjukdom eller Lewykroppsdemens/ Parkinsondemens är särskilt känsliga för antikolinergika på grund av degeneration i kolinerga nervbanor.6 Dock är läkemedlen skadliga för alla individer med kognitiv nedsättning. 7

Det har dessutom beskrivits ett samband mellan exponering för ett ökande antal olämpliga läkemedel och en lägre livskvalitet.8 En fortsatt skärpt uppmärksamhet på förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre, inte minst på särskilda boenden, bedöms vara av stor vikt. Syftet med den aktuella studien var därför att undersöka kvaliteten på läkemedelsbehandlingen till äldre individer på demensavdelning i södra Sverige, med avseende på potentiell kognitiv påverkan och med ett särskilt fokus på antikolinergika.

METOD
Studien hade deskriptiv, retrospektiv tvärsnittsdesign, och var baserad på data från personer ≥65 år boende på demensavdelningar på Malmös särskilda boenden 2012–2013 (N=574). Trots att Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer avser personer 75 år eller äldre, användes gränsen 65 år, då vårdtagare i behov av vård på demensavdelning också är biologiskt åldrade och därmed extra känsliga för biverkningar. Utfallsmått var förekomsten av läkemedel som kan orsaka kognitiv påverkan. Det ska nämnas att studien inte undersökte anledningen till behandlingen på individnivå.

Läs hela artikeln

 

Kan magbakterie stärka immunförsvaret hos människor med Parkinson?


John-Peter Ganda Mall, forskare i biomedicin vid Örebro universitet. Foto: Jasenka Dobric

Örebroforskare ska undersöka om en bakterie kan stärka tarmens immunförsvar hos patienter med Parkinson – och vilka patienter som kan vara mottagliga för behandling. Projektet har fått över 400 000 kronor från The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism.

– De flesta patienter med Parkinsons sjukdom har problem med magen, ibland under flera år innan sjukdomen upptäcks. Tarmens immunceller och nervceller kan spela en viktig roll i sjukdomsutvecklingen, säger John-Peter Ganda Mall, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.

I Sverige lever ungefär 20 000 personer med Parkinson. Skakningar, långsamhet och stelhet är vanliga besvär eftersom sjukdomen påverkar förmågan att kontrollera kroppen. Dessutom lider de flesta av magbesvär, inte sällan förstoppning. De har svårt att tömma tarmen ordentligt.

Mild inflammation orsak till magproblem

– Kopplingen mellan tarmen och hjärnan kan spela en viktig roll för utvecklingen och symptomen i Parkinsons. När tarmbarriären fungerar sämre skulle en mild inflammation kunna uppstå som kan vara en orsak till magproblemen som drabbar Parkinson patienter, säger John-Peter Ganda Mall.

Forskarna ska undersöka om en speciell probiotisk bakterie, Akkermansia muciniphila, kan hjälpa till att bygga en starkare tarmbarriär och på sikt möjligen minska magproblemen. Den finns i tarmfloran och har visat sig ha goda effekter i tidigare studier – men har ännu inte testats på patienter med Parkinson.

I det här projektet används en sällsynt metod som har etablerats i Örebro. Forskare kommer analysera vävnadsprover från tjocktarmen i en så kallad Ussingkammare. Den håller tarmvävnaden vid liv utanför kroppen under några timmar och gör det möjligt för forskarna att studera hur tarmens barriär påverkas under olika förhållanden.

Tarmvävnad från patienter med Parkinson kommer stimuleras med bakterien Akkermansia muciniphila och jämföras med prover från en frisk kontrollgrupp. Projektet pågår under tre år och är ett samarbete med Vall´d Hebrons forskningscenter i Spanien. I Spanien kommer tarmslemhinnan studeras med elektronmikroskopi för att karaktärisera vilka som skulle kunna vara mer mottagliga för potentiell behandling.