Tid: 15:20 – 17:00
Välkommen att delta på Biogens webinar
”Digital halvdag för svensk neurologi” – 19 maj 2022
Johan Zelano, ordförande för Svenska Neurologföreningen, startade mötet med att välkomna alla deltagare till en halvdag med svensk neurologi som fick ersätta den traditionella Neurologiveckan även i år. Under hösten planerade Svenska Neurologföreningen för Neurologiveckan i Uppsala, men den fortsatt osäkra pandemisituationen i januari med ökad spridning och reserestriktioner för medlemmarna fick föreningen att ställa in det fysiska mötet och anpassa till en digital form. Årets mötesprogram bestod av ett flertal punkter och antalet deltagare var cirka 45 personer.
Först på plats var Ingela Nilsson Remahl, ordförande för etik och kvalitetsutskottet i Svenska Neurologföreningen, som diskuterade de regionala skillnaderna i migränvården. Migrän är den vanligaste neurologiska sjukdomen i aktiv yrkesverksam ålder och engagerar stora delar av hjärnan vilket återspeglas i att den har olika uttryck och neurologiska symtom. Alltifrån djupa delar i hypotalamus, cortex under aurafasen, trigeminovaskulära systemet med fokus på ganglion Gasseri eller en följd av genetiska varianter (monogenetisk/ multigenetisk).
En vanlig missuppfattning om migrän är att sjukdomen kan hanteras av andra professioner och att behandlingen mest handlar om ospecifik biologisk effekt. Men tiderna har ändrats och i dag har vi flera effektiva behandlingsmetoder mot högfrekvent och kronisk migrän (15 dagar/månad) där man eftersträvar en specifik effekt och utvecklingen sker snabbt. Den höga kostnaden står den kroniska migrängruppen för.
En migränpatient har i genomsnittligt 1,3 migrändagar/månad; men 25 procent av alla svenskar med migrän har 1/3 av alla attacker. Migrän börjar tidigt. När det kommer till migrändiagnos är det viktigt att utesluta sekundära orsaker. Man har god hjälp av Huvudvärkssällskapets hemsida där det finns en hel del praktiskt användbar information, sidan uppdateras hela tiden med nya riktlinjer (senast den 10 oktober 2020 uppdaterades diagnostik och behandling av migrän). Man kan också inhämta information om hur man använder Huvudvärksdagboken eller komma åt registerdata, rekommenderad nivådiagnostik med mera.
Add Health Media ny hemvist för Neurologi i Sverige
Add Health Media, en av Nordens största aktörer inom medicin- och hälsovårdskommunikation, har förvärvat Pharma Industry Publishing som bland annat ger ut Neurologi i Sverige, Onkologi i Sverige och nättidningen Pharma Industry.
– Det vi ser framför oss är en korsbefruktning och utveckling av våra olika digitala plattformar. Den spetskompetens och det starka varumärke som tidskrifterna har byggt upp är ett nytt och värdefullt komplement i vår verksamhet. Vi kommer inte att göra några stora förändringar, att behålla NiS och OiS i tryckt form är en självklarhet, säger AHM:s vd Rikard Ekberg.
Add Health Media ägs i sin helhet av det nybildade moderbolaget Curus som nu har totalt 22 olika företag inom den digitala hälsosektorn, bland annat varumärket DOKTORN och Praktisk Medicin. Rikard Ekberg tog över som vd för Add Health Media i januari 2022 efter grundaren Johan Bloom som nu är vd för moderbolaget Curus. Det är inga nybörjare som ligger bakom skapandet av en av Nordens största plattformar inom health tech-området. Rikard Ekberg har varit delägare i Add Health Media sedan 2016 och känner Johan Bloom sedan 1997 från en gemensam tid på läkemedelsbolagen Wyeth/ Pfizer.
– Jag har alltid haft ett intresse för läkemedel, hälsa och medicin. Det är viktigt att lära sig saker om den kropp man använder varje dag, säger Rikard Ekberg, som kommer från Karlskrona och började arbeta i läkemedelsbranschen inom sälj och marknad redan 1995. Han har bland annat varit verksam inom områden som gastroenterologi, psykiatri, immunologi, reumatologi och neurologi.
”EN FANTASTISK BRANSCH”
– Jag har haft ledande positioner inom bland annat Wyeth som köptes av Pfizer 2009. 2010 fick jag möjligheten att starta upp Shires (numera Takeda) nordiska verksamhet inom ADHD, som då var en underdiagnostiserad funktionsnedsättning. Det var en spännande och intensiv period inför lanseringen av en helt ny klass av läkemedel. Det var en fantastisk b ansch att arbeta i då man hela tiden ligger i forskningens framkant och lär sig så mycket inom de terapiområden man arbetar inom. Rikard Ekberg, som är ekonom i grunden, hade under en period ansvar för ett team på 23 personer och har genom åren arbetat med några av de mest Företagsförvärv sålda läkemedlen i Sverige/Norden.
– Efter flera år i läkemedelsindustrin började jag mer och mer snegla mot entreprenörspåret. Jag upplevde att man kom längre och längre bort från patienterna och det kliniska arbetet. Johan och jag har följt varandra sedan tiden på Wyeth och det var en ”perfect match” när jag började på Add Health Media. Den röda tråden i de bolag som nu ryms inom Add Health Media är satsningen på kommunikation, riktad både mot professionen (Praktisk Medicin) och patienterna (DOKTORN). I bolaget ingår även PM Academy på den digitala plattformen PraktiskMedicin.se som erbjuder korta interaktiva utbildningar för sjukvårdspersonal, framför allt för läkare.
Oväntad roll hos vaskulära celler vid ALS- neurodegeneration
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en allvarlig degenerativ neuromuskulär sjukdom med okända orsaker. Neuronerna som styr musklerna går gradvis förlorade, vilket leder till förlamning och så småningom till döden, ofta på grund av andningssvikt, inom två till fem år från diagnosen. Även om de definierande diagnostiska egenskaperna hos ALS fokuserar på degenerering av övre och nedre motorneuroner, förblir ursprunget till sporadiska sjukdomssymtom mycket debatterat inom neurovetenskapen. Forskare vid Karolinska Institutet har nyligen upptäckt att perivaskulära fibroblaster blir aktiva före uppkomsten av neuroinflammation och neuronal celldöd vid ALS. Läs mer i denna artikel av Dr Sebastian Lewandowski, Karolinska Institutet.
ALS-patienter har en mycket varierande förväntad livslängd, vilket komplicerar tolkning och design av kliniska prövningar. Denna kliniska variation beror sannolikt på en underliggande komplexitet av celltypsfunktioner inom det centrala nervsystemet, vilket kan modifiera nettoöverlevnaden. I motsats till de ofta analyserade mekanismerna inom neuronerna, studerar vi celler i hjärnans blodkärl. Då hjärnans blodkärl levererar syre och näringsämnen och tillåter immuncellinfiltration, kan de sannolikt påverka tidpunkten för sjukdomsdebut och överlevnad hos ALS-patienter. Min forskargrupp har nyligen upptäckt att perivaskulära fibroblaster blir aktiva före uppkomsten av neuroinflammation och neuronal celldöd vid ALS.1
Vi visade att dessa fibroblaster stör cerebrala blodkärlsstrukturer och att ökningen av specifikt fibroblastprotein SPP1 i blodplasma hos ALS-patienter kan ge en bättre förutsägelse av kort överlevnad än ökningen av etablerade neurofilament-härledda biomarkörer.
HJÄRNANS BEROENDE AV BLODKÄRL
Hjärnans funktion är beroende av konstant och exakt blodflödesdynamik, eftersom den har det högsta behovet av energi men saknar förmågan att lagra denna. Aktiva neuroner och astrocyter kommunicerar med blodkärl och modulerar flödet i en process som kallas neurovaskulär koppling. En avbruten kommunikation mellan nervceller och kärl kan därför få dramatiska konsekvenser vid neurodegenerativa sjukdomar.2,3 Oberoende grupper har visat att hjärnor hos ALS-patienter visar tecken på minskat blodflöde,4 minskat glukosupptag,5 samt ökade perivaskulära utrymmen6 och infiltration7 som korrelerar med sjukdomens svårighetsgrad.
Dessa kliniska symtom tyder på att vaskulär skada uppstår i hjärnan hos ALS-patienter, men dess cellulära mekanismer förblir mestadels oförklarade. I en frisk hjärna hålls vaskulära celler samman i en tät funktionell enhet och interagerar direkt med astrocyter och neuroner. Våra resultat tyder på att blodkärlen i tidiga stadier av ALS blir störda av förstorade perivaskulära utrymmen och att deras kontakt med andra hjärnceller går förlorad. Detta ökade avstånd mellan kärl och astrocyter kan leda till minskat blodflöde, glukosupptag och kan intensifiera svårighetsgraden av ALS.
Luktsinnet som ett varningssystem hos människor
Evolutionärt sett är luktsinnet vårt äldsta sinne och dess nervbanor når direkt till storhjärnbarken till skillnad från övriga sinnen. Det är också ett sinne som försämras vid flera olika sjukdomar, till exempel vid Parkinsons sjukdom eller depression.
Vid en första anblick kan lukten anses vara det minst användbara sinnet för överlevnaden hos människor i ett modernt storstadsliv. Men samtidigt spelar lukten en viktig roll i våra vardagliga sysslor. Varje centimeter av vår omgivning är färgad av dofter. Från glädjen över att smutta på ett glas vin till den varnande röklukten från kakorna i ugnen och den otäcka lukten av sur mjölk; alla når dig genom din näsa och tolkas av din hjärna. Huruvida människor, liksom andra djur, förlitar sig på luktsinnet när de dras till godsaker eller undviker faror är intressant inom området neurovetenskap.
Denna beteendemässiga respons benämns som benägenhet att undvika eller närma sig stimuli inom psykologin. Föremål i omgivningen sprider nästan alltid luftburna molekyler ut i luften. Dessa molekyler kan nå våra näsborrar där de binder till receptorerna i näsan och genererar en elektrisk signal. Dessa signaler färdas till hjärnan där de tolkas som lukter. Den centrala frontlinjen som initierar bearbetningen av den utsända signalen från näsan är den så kallade luktbulben eller bulbus olfactorius [Figur 1]. Ändå hade luktbulbens funktion hos människor förblivit mystisk fram till den senaste utvecklingen av icke-invasiva metoder för att registrera signaler från denna.1
Utveckling av icke-invasiva mätmetoder av luktbulbens funktion har gett oss möjligheten att titta närmare på hur hjärnan tolkar lukter. Specifikt tilllåter det oss att bedöma om luktbearbetningen vid ingångspunkten till hjärnan varierar med hänsyn till dofternas behaglighet som hos andra djur eller om människor är exceptionella. När en ingående sensorisk signal tas emot av neuronerna i hjärnan, uppstår spänningspulser (spikar eller aktionspotentialer). Dessa pulser kan mätas icke-invasivt på skalpen som oscillationer i det elektriska fältet. Beroende på oscillationshastigheten har man introducerat olika kanoniska hjärnvågor såsom gamma, beta och my. Att mäta luktbulbens oscillerande respons på olika lukter, med olika värden för behaglighet, kan avslöja om valensbehandlingen är prioriterad i de perifera hjärnstrukturerna eller behöver bearbetning
högre upp.
