Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

MIGRÄN–en osynlig börda som påverkar både individ & samhälle

Migrän är inte bara en intensiv huvudvärk, det är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar både de drabbade och deras omgivning i hög grad. En ny undersökning, genomförd av Pfizer i samarbete med Verian, visar att många som lever med migränliknande symtom fortfarande saknar en formell diagnos, vilket kan leda till att de inte får rätt behandling och stöd. Här presenteras undersökningens viktigaste resultat samt förslag på hur livskvaliteten för personer med migrän i Sverige kan förbättras.

Enligt undersökningen uppskattas över en miljon personer i åldern 18–74 år i Sverige leva med migrän. På global nivå klassas sjukdomen som den tredje mest invalidiserande bland personer i åldern 25–40 år. Trots sjukdomens utbredning är underdiagnostisering ett stort problem – hela 49% av de som lider av migrän uppger att de inte har fått en migrändiagnos från en läkare.

Behandlingsklyftan – många utan vård
Ett anmärkningsvärt resultat från undersökningen är att 35% av de som lever med migrän aldrig har varit i kontakt med vården för sina symtom. Dessutom upplever 18% av de drabbade att de inte tas på allvar av vården, vilket ytterligare försvårar möjligheten till en korrekt diagnos och behandling.

Många migräniker tar saken i egna händer. 88% uppger att de praktiserar någon form av egenvård, som att undvika stress och se till att få tillräckligt med sömn – faktorer som enligt forskning kan påverka både frekvens och intensitet av migränattacker.

Ta del av undersökningen här

Läs hela artikeln

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning löper inte bara högre risk för stroke, de kan också drabbas av allvarligare stroke än personer utan dessa riskfaktorer. Det visar en studie som publicerades i onlineutgåvan av Neurology®, den medicinska tidskriften från American Academy of Neurology, i november 2024.

Stroke kan leda till funktionsnedsättningar eller till och med död, men det finns flera riskfaktorer som människor kan påverka genom livsstilsförändringar eller medicinering, säger studiens författare Catriona Reddin, MD vid University of Galway i Irland och medlem i American Academy of Neurology. Våra resultat understryker vikten av att hantera riskfaktorer för stroke, särskilt högt blodtryck, förmaksflimmer och rökning, för att förebygga svåra och funktionsnedsättande stroke.

Studien omfattade 26 948 personer från 32 länder med en genomsnittsålder på 62 år. Av denna grupp hade hälften haft en stroke och hälften hade inte haft någon stroke. Deltagarna utan stroke matchades efter ålder och kön med de som hade haft stroke.

Bland dem som hade stroke hade 4 848 personer en allvarlig stroke och 8 612 personer en mild till måttlig stroke. Allvarlig stroke definierades som att ha gett utfall från att inte kunna gå eller klara sig själv utan hjälp, till att behöva konstant vård eller att ha avlidit. Mild till måttlig stroke definierades som att ha gett utfall från att inte ha några symtom till att behöva viss hjälp med personlig omsorg, men kunna gå utan assistans från en annan person.

Forskarna undersökte följande riskfaktorer för stroke hos varje deltagare: blodtryck över 140/90 mmHg; förmaksflimmer; diabetes; högt kolesterol; rökning; alkoholkonsumtion; kostkvalitet; fysisk inaktivitet; psykologisk och social stress; samt överskottsfett kring midjan, kallar ”waist-to-hip ratio”.

Läs hela artikeln

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus. Med den avancerade tekniken kan man utföra neurokirurgiska ingrepp i hjärnans centrala delar utan att öppna hud eller skallben.

Maskinen används för att behandla ofrivilliga skakningar så kallad tremor, essentiell tremor och Parkinsons sjukdom.

– Det är fantastiskt att Norrlands universitetssjukhus har köpt maskinen och att vi nu är först utanför USA med att genomföra den första framgångsrika behandlingen i Sverige, säger Patric Blomstedt, överläkare och professor i stereotaktisk och funktionell neurokirurgi.

Den nya maskinen gör det möjligt att se de delar av hjärnan som behandlas med hög detaljrikedom och kontrollera behandlingen i realtid med hjälp av dessa bilder.

Patienten förbereds inför behandlingen. Från vänster: neurokirurg Amar Awad, sjuksköterskan Tommy Hellqvist samt överläkare Patric Blomstedt. Foto: Rasmus Stenmark Persson

Den första patienten
Den första patienten var en medelålders man som sedan många år lider av ofrivilliga skakningar i händerna.

Skakningar gör det svårt att äta, dricka, skriva och klara andra uppgifter i vardagen. Essentiell tremor är en folksjukdom som drabbar 0,5 procent av befolkningen och som blir vanligare med högre ålder. 5 procent av alla över 65 år lider av denna åkomma. Skakningarna är mycket handikappande och mediciner hjälper endast hälften av patienterna. För de övriga har öppen hjärnkirurgi hittills varit det enda alternativet, men det passar inte alla, särskilt inte äldre och sköra patienter.

Metoden innebär att patienten placeras i en magnetkamera med en ultraljudshjälm. Området, punkten, som ger upphov till skakningarna identifieras med hjälp av bilder från magnetkameran och fler än 1 000 ultraljudskällor riktas mot denna punkt under drygt 10 sekunder. Där dessa sammanstrålar ökar värmen och ett 1–3 millimeter stort området inaktiveras. Men först testas effekten med lägre temperatur för att undvika eventuella biverkningar.

Tekniken har funnits i cirka tio år men aldrig använts i Sverige. Det är först nu, med den andra generationen av FUS-maskiner som lanserades 2024, som utvecklingen har tagit ett stort steg framåt.

– Patienten som är vaken under ingreppet känner framför allt att det blir lite varmare i skalpen, som därför kyls med vatten. Behandlingen av vår första patient gick mycket bra och han kunde pigg och mycket nöjd konstatera att den hade haft en väldigt god effekt, säger Patric Blomstedt.

Läs hela artikeln

Konferens banar väg för en ljusare framtid inom epilepsibehandling

Under den europeiska epilepsikonferensen (EEC) i Rom samlades över 3 300 forskare, läkare och experter för att dela de senaste framstegen inom epilepsibehandling. Från precisionsmedicin och genetiska insikter till inflammatoriska mekanismer och nya behandlingsstrategier

– konferensen erbjöd djupgående diskussioner och presenterade banbrytande forskning som kan forma framtidens epilepsisjukvård. Johan Zelano från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet ger oss en inblick i de viktigaste höjdpunkterna.

Ett nytt kapitel för precisionsmedicin inom epilepsi Den europeiska epilepsikongressen ordnas av den europeiska grenen av International League Against Epilepsy (ILAE) och hålls vartannat år. I september samlades epilepsiläkare från hela Europa i Rom. Kongresscentret La Nuvola är en arkitektonisk berömdhet, belägen en halvtimmes tunnelbaneresa från det mer antika centrumet.

Det är spännande tider inom epilepsifältet – precisionsmedicin och ökade insikter om inflammatoriska mekanismer vid flera olika epilepsiformer förenar barn- och vuxenfälten på ett sätt som gör fler symposier intressanta för alla deltagare. En annan märkbar förändring är att den vetenskapliga bredden på det europeiska mötet har vuxit, med ett större prekliniskt inslag och ett separat omvårdnadsprogram.

Fokus på immunmedierad epilepsi och inflammation
Flera symposier, däribland det translationella, handlade om immunologiska mekanismer och immunmedierad epilepsi. Det har blivit tydligt att inflammation i olika former bidrar till epileptogenes, läkemedelsresistens och status epilepticus – till exempel, men inte bara, New-Onset Refractory Status Epilepticus (NORSE).

Det kliniska problemet är att endast vissa patienter svarar på immunterapi, och man vet inte på förhand vilka. Studier av steroider, rituximab och mer specifika antikroppar som blockerar signalering kopplad till IL-1 eller IL-6 har gett blandade resultat – vissa patienter svarar väl, men inte alla. Vid immunmedierad epilepsi orsakad av autoimmun encefalit har det utkristallisera sig att antikroppar riktade mot ytantigen, som NMDA- receptorer, innebär en förhållandevis god prognos. Botas encefaliten kan anfallen helt försvinna.

Framsteg inom molekylär epilepsiforskning
Sessionen om neurobiologi integrerade klinisk genetik med molekylär preklinisk forskning. I spåren av SCN1A-genetiken har forskare elektrofysiologiskt kartlagt uttrycket av jonkanaler och hur varianter av dessa kan ge upphov till epileptisk aktivitet. De flesta jonkanaler är heteromerer, med olika beståndsdelar i olika interneuron. Mutationer kan leda till ökad eller minskad aktivitet i inhibitoriska eller excitatoriska nätverk, beroende på var den förändrade kanalsubenheten uttrycks.

Holger Lerche från Tyskland presenterade en fascinerande vetenskaplig resa som rör natriumkanalblockerande läkemedel. Ett annat föredrag fokuserade på kaliumkanaler, där retigabin framstod som särskilt intressant trots dess säkerhetsproblem.

I september samlades epilepsiläkare från hela Europa i kongresscentret La Nuvola, en halvtimmes tunnelbaneresa utanför Rom.

Nya rön om kognitiva problem vid epilepsi
Det stora presidentsymposiet handlade om kognitiva problem vid epilepsi, ett ämne som förenar både barnoch vuxenneurologi. Helen Cross beskrev forskning om kognitiva symptom vid svåra barnepilepsier, inklusive tuberös skleros och Dravet syndrom, där kognitiv försämring kan ske i samband med status epilepticus.

Vid den andra änden av åldersspektrumet talade Terrence O’Brien om Alzheimers sjukdom och epilepsi. Studier har visat att patienter med vissa typer av epilepsi kan utveckla Alzheimerliknande hjärnpatologi. Tau-proteiner tros vara en koppling mellan neurodegeneration och epileptisk aktivitet.

Läs hela artikeln

Hjärnan & jaget: En neurokirurgs tankar om medvetandet

Om jaget, minnet och den fria viljan existerar är de sannolikt produkter av komplexa interaktioner mellan olika hjärnregioner och nätverk. Vår förståelse fortsätter att utvecklas, men många frågor kvarstår olösta och kräver fortsatt forskning. När neurokirurgen Rickard L. Sjöberg opererar brukar han föreställa sig hjärnan som en maskin utan själ, men filosofiskt och neurovetenskapligt inser han att de har ett samband.

Rickard L. Sjöberg, docent i neurokirurgi och medicinsk psykologi, har skrivit boken ”Hjärnan och jaget” bland annat för att utifrån egna erfarenheter resonera kring kropp och själ på ett sätt som blir begripligt för allmänheten.

– När jag inhämtar samtycke för att operera exempelvis en hjärntumör behöver jag naturligtvis vända mig till patienten – till hans eller hennes jag – och förklara vad jag ska operera och vilka riskerna kan vara. I sitt svar lutar sig patienten förhoppningsvis mot sin fria vilja och fattar ett beslut att tacka ja eller nej till behandling. I den här typen av vardagssituation verkar det hela enkelt. Men både ur ett neurovetenskapligt och filosofiskt perspektiv finns det mycket här att fundera över.

Rickard L. Sjöberg beskriver ett dualistiskt förhållningssätt:

– När jag opererar eller pratar med patienten om en operation är jag en pragmatisk dualist. Jag närmar mig hjärnan som en urmakare närmar sig ett urverk eller en bilmekaniker närmar sig en bilmotor. Men jag vet förstås samtidigt på ett annat plan att kropp och själ hänger ihop.

I sin bok resonerar Rickard utifrån egna erfarenheter av forskning och av att operera patienter med hjärntumörer och epilepsi kring hur olika hjärnregioner bidrar till social kognition och personlighet. Man har inom hjärnforskningen bland annat beskrivit att:

  • Hjärntumörer i pannloberna i främre delen av hjärnan ofta kan ge en påverkan på personlighet och impulskontroll. Rickard ger ett exempel på detta i ett av bokens kapitel.
  • Tumörer i den mandelformade kärnan amygdala i inre delen av tinningloben verkar ibland kunna orsaka aggressionsutbrott och känslosamhet. Detta har exempelvis använts som förklaring till den första stora skolskjutningen (på texasuniversitetet i USA på 1960-talet). I ett av bokens kapitel beskriver Rickard hur han opererar en tumör i det här området genom att gå via ”fissuren” det djupa vecket mellan tinninglob och pannlob.
  • Operationer i den supplementära motorarean som ligger i bakre delen av pannloben precis intill hjärnans medellinje orsakar ofta ett märkligt tillstånd där patienterna tillfälligt tappar förmågan att utföra viljemässigt styrda rörelser. Ett fenomen som Rickard har intresserat sig särskilt för och som också ägnas ett kapitel i boken.

Jagupplevelsen – ett svårlöst pussel
I sin bok beskriver Rickard erfarenheter av operationer i alla de här områdena och tankar som dessa operationer kan väcka. Men kan de här olika delarna av kunskap sättas ihop till en förståelse av hur känslan av att ha ett ”jag” skapas? I ett av de första kapitlen i boken beskriver Rickard hur han tillsammans med en kollega kopplar bort en hjärnhalva som innehåller alla dessa områden från övriga kroppen i syfte att bota epilepsi hos en 8-årig flicka som gått igenom en svår hjärnhinneinflammation. Efter operationen föreföll flickans jag vara kvar, ja till och med stärkt av att slippa epilepsin.

– Kanske kan man tänka att det här säger något om hur komplex jag-upplevelsen är, konstaterar Rickard.

Ytterligare ett område som diskuteras i boken är ön Insula som ligger dold djupt innanför ett veck mellan pannloben och tinningloben. Det här området bidrar till förmågan att känna av kroppens inre miljö såsom signaler från hjärtat, magen, muskler och leder (interoception) och känslan av ett förkroppsligat själv. Det är ett sinne som påverkar beteenden, känslor, psykisk hälsa och socialt samspel.

Läs hela artikeln