Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hjärnan – det häftigaste som finns

Med en pappa som är neurolog och älskar sitt jobb så är det kanske inte så konstigt att Ellen Lillvall tidigt bestämde sig för att själv välja samma specialitet när hon utbildade sig till läkare. Hon har ett brinnande intresse för neurologi och önskar att fler skulle utbilda sig till neurologer.

Hjärnan och nerverna är det häftigaste som finns, säger Ellen Lillvall när Neurologi i Sverige fångar henne under en lunchrast.

– Inom neurologi finns så många olika inriktningar och mycket är ännu outforskat, fortsätter hon.

Efter flera år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har hon sedan fyra år sin hemvist på Capio Neuro Center, Carlanderska sjukhuset, en stiftelse med Göteborgs Stad som huvudman. Här trivs hon både med arbetssättet, sina kollegor som hon har ett nära samarbete med, och inte minst sin chef, som alltid är mån om att både patienter och personalen ska må bra.

– Jag vet att många läkare är tveksamma till att arbeta privat, men för att återkomma till min pappa, så driver han en privat neurologmottagning och det är därför inte obekant för mig att arbeta privat.

Ellen Lillvall. Foto: Lina Haskel

Blandat patientunderlag
Hälften av patienterna som besöker Neuro Center på Carlanderska är försäkringspatienter. Hälften kommer på remiss.

– Det är ett blandat patientunderlag som söker sig hit med alltifrån domningar i händerna till dem som knappt kan gå utan hjälp. Till skillnad från på universitetssjukhusen kan vi göra snabba utredningar här.

Ryggmärgsprov kan vi utföra redan dagen efter att en patient kommit hit om det behövs. En hel utredning klarar vi på en vecka.

Ellen Lillvall menar att akutsjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är mycket bra, men att det kan saknas uppföljning.

– Här har vi möjlighet att följa upp patienterna på ett annat sätt än på sjukhusen. Vi har tid. Ett patientbesök varar en hel timme, berättar hon.

Ellen Lillvall anser att det behövs fler subakuta neurologmottagningar. Samtidigt efterlyser hon ett bättre samarbete mellan sjukhusens neurologmottagningar, vårdcentralerna, men även läns- och universitetssjukhus och privata kliniker som Carlanderska.

– Samarbetet skulle kunna ske både digitalt och fysiskt. För att kunna nå den mest optimala vården är det också viktigt att involvera patientföreningar, politiker och läkemedelsföretagen, understryker hon.

På Capio Neuro Center arbetar neurologer, neurofysiologer, fysioterapeuter, neurokirurg, biomedicinsk analytiker, sjuksköterskor samt en undersköterska.

– Vi är ett team som arbetar ihop. Det är både spännande för oss och gagnar patienterna.

Läs hela artikeln

Det unika samarbetet i Lund

Det talas ofta om gränsöverskridande samarbeten i svensk sjukvård. Ofta stannar det bara vid en ambition men på Neuroonkologiska mottagningen på Universitetssjukhuset i Lund har det varit verklighet i mer än tio år. Tack vare ett unikt samarbete mellan Neurologiska och Onkologiska kliniken får patienter med olika former av hjärntumörer neurologisk och onkologisk vård och rehabilitering på ett och samma ställe av ett multiprofessionellt team. Mottagningen, som är den enda i sitt slag, skapades – och leds- av kontaktsjuksköterskor

Neuroonkologiska mottagningen startade i januari 2014 som ett resultat av ett förbättringsarbete i samarbete med Regionalt Cancercenter Syd och Väst samt Chalmers. Projektledare var de båda kontaktsjuksköterskornaSara Malmström och Anna Brynell, som är representant i nationella och regionala arbetsgruppen för Min Vårdplan för tumör i CNS. Anna Brynell, som utsågs till Årets kontaktsjuksköterska 2021, är även en av fyra sjuksköterskor som står bakom NONIS, ett nationellt nätverk för sjuksköterskor inom området.

Sara Malmström arbetar med annat idag men Anna Brynell, som blev färdig sjuksköterska för mer än 30 år sedan och har arbetat som kontaktsjuksköterska sedan 2011, arbetar fortfarande på mottagningen som idag är en del av Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC).

Till skillnad från många andra kontaktsjuksköterskor i landet kan hon känna sig nöjd med omhändertagandet av patienter med hjärntumörer- en patientkategori som riskerar att falla mellan olika specialiststolar eftersom de inte bara behöver onkologisk behandling, som kemoterapi och strålning, utan ofta även kirurgi och hjälp med olika neurologiska symptom som orsakas av cancersjukdomen.

– Tack vare god samordning har vi lyckats undvika en uppdelning mellan neurologi och onkologi här på mottagningen, säger Anna Brynell, som leder det dagliga arbetet tillsammans med tre andra kontaktsjuksköterskor. Våra patienter får majoriteten av sin behandling och gör sina besök till både specialistläkare, kontaktsjuksköterska och rehabiliteringsteamet här på Neuroonkologiska mottagningen, som ligger fysiskt nära neurokirurgiska mottagningen, rehabteamet och slutenvårdsavdelningen.

Idén föddes under kontaksjuksköterskeutbildningen
Anna Brynell arbetar med löpande kartläggning av omvårdnads- och rehabiliteringsbehov samt uppföljning av dessa. Hon är även ansvarig för och ger onkologisk behandling på mottagningen.

– Patienten och deras närstående har EN mottagning med en namngiven kontaktsjuksköterska som fast vårdkontakt som följer dem genom hela processen, säger hon.

Idén att starta den unika mottagningen föddes under kontaksjuksköterskeutbildningen som Anna Brynel och Sara Malmström gick 2013.

Kontaktsjuksköterskan Anna Brynell och onkologen och överläkaren Sara Kinhult, har båda varit centrala i arbetet att etablera den tvärdiciplinära mottagning för neuroonkologi i Lund, som etablerades 2014.

– Inom ramen för utbildningen fick vi möjlighet att göra ett kvalitetsdrivet verksamhetsutvecklingsarbete. Utmaningarna med att skapa denna typ av mottagning med multiprofessionellt omhändertagande och två specialiteter som parallella aktörer var många, men mycket givande, konstaterar hon.

– I vårt möte med patienter och deras närstående hade vi sett ett stort behov av samordning över klinikerna, och det var det som låg bakom idén.

– Dessa patienter är extra drabbade eftersom de har både cancer och neurologiska symptom på grund av sina hjärnskador.

Hon betonar vilken viktig roll kontaktssjuksköterskan har i omhändertagandet av denna patientgrupp.

– Vårt arbete handlar mycket om att se och stötta patienten och kanske framför allt närstående. Att ta de ofta krävande samtalen, lyssna och våga svara på de svåra frågorna. Det finns ofta ett stort psykosocialt lidande i familjer där en anhörig drabbas av malign hjärntumör, till exempel glioblastom, som är den vanligaste och mest elakartade varianten. I takt med snabbare utredning och förbättrad diagnostik samt att onkologisk behandling erbjuds allt högre upp i åldern ökar även biverkningarna och därmed behoven av omvårdnad.

Hon betonar att generellt minskade resurser i vården gör att kontaktsjuksköterskans uppdrag, att finnas där för hela familjen, blir ännu viktigare.

– Vi säger sällan nej. Vi vill finnas där hela tiden för dem som behöver oss. De patienter som har ett fungerande socialt nätverk får sitt främsta stöd från sina närmaste. Vårt uppdrag blir då primärt att stötta närstående. För om inte de orkar faller även patienten.

Uppdraget som kontaksjuksköterska på Neuroonkologiska mottagningen innebär även att Anna och hennes tre kollegor har ett nära samarbete med andra vårdgivare runt patienten, som primärvård, andra sjukhus i södra regionen och palliativa team.

Läs hela artikeln

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Johan Zelano, ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM), är professor och överläkare i neurologi vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. ”Jag har ett stort engagemang för translationell forskning och vill gärna stärka samarbetet mellan klink och pre-klinik. Jag ser också fram emot att vara med och forma starka vetenskapliga miljöer, som ju WCMTM är,” säger Johan.

Flera intervjuer hölls med sökande till rollen som centrumföreståndare strax innan sommaren. Därefter har beslut tagits av rektor efter rekommendation från centrumets styrgrupp och huvudfinansiär Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Föreståndaren rapporterar till dekan vid Sahlgrenska akademin.

Johan har själv varit fellow inom centrumet och är nu alumn. Han berättar att värdet av att få tillhöra programmet varit stort.

– Det har gjort det möjligt att ta sig an frågeställningar med metoder jag annars aldrig skulle ha haft resurser till. Och forskargrupperna i WCMTM har höga ambitioner vad gäller såväl vetenskaplig kvalitet som impact
– så det har varit inspirerande och lärorikt att delta i möten och nätverksträffar under mina år i programmet.

Brygga mellan klinik, akademi och industri
Centrumets mål är att skapa de bästa förutsättningarna för världsledande molekylär och translationell forskning och att bygga upp kunskap och kompetens hos nästa generations ledare inom akademi och sjukvård. Genom Region Västra Götaland och AstraZeneca som partner i centrumet, finns en stark brygga till klinik och industri.

– I min roll som föreståndare vill jag fokusera särskilt på samverkan mellan sjukvård, industri och akademi. En viktig del i det blir inledningsvis att lyssna in behov och tankar från forskargruppsledarna och ha en levande dialog med samarbetspartners. Tillsammans ska vi fortsätta med forskning på högsta nivå som är till nytta i sig, samtidigt som vi utvecklar, behåller och attraherar nya talanger inom life science till Göteborg, säger Johan.

Läs hela artikeln

Nytt stöd ska underlätta införandet av de nationella riktlinjerna för adhd & autism

Socialstyrelsen meddelar att det nu finns ett digitalt stöd som ska underlätta implementeringen av de nationella riktlinjerna för adhd och autism i olika verksamheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Materialet består av sex olika delar, och du kan välja de delar av stödet som passar din verksamhet.

Socialstyrelsen meddelar att det nu finns ett digitalt stöd som ska underlätta implementeringen av de nationella riktlinjerna för adhd och autism i olika verksamheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Materialet består av sex olika delar, och du kan välja de delar av stödet som passar din verksamhet.

Sedan våren 2024 finns reviderade nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism. Socialstyrelsen har nu tagit fram ett digitalt stöd som ska hjälpa verksamheterna att börja arbeta enligt riktlinjerna och använda resurser mer effektivt.

− Det ger stöd för ett ändrat arbetssätt som fokuserar på tidiga insatser, inte bara utredningar, säger Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig i psykiatri på Socialstyrelsen.

Stödet riktar sig till dig som är chef, verksamhetsutvecklare eller medarbetare inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, inklusive elevhälsan.

Implementeringsstödet är utformat så att du kan välja vad som är relevant i just din verksamhet. Du kan till exempel ta del av hur man arbetat med positivt beteendestöd i LSS-verksamhet, stegvis vård för barn i linje med vård- och insatsprogrammet för adhd, och tidig kontakt med Kriminalvården inför frigivning. Alla exempel visar att det går att utveckla verksamheter i linje med riktlinjerna.

− Stödet är som ett smörgåsbord. Utgå från det som du och din verksamhet behöver. Särskilt användbart tror jag att fallbeskrivningarna med tillhörande upplägg av workshops kan vara, säger Louise von Bahr, utredare på enheten för nationella riktlinjer och screening.

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida

Läs hela artikeln

Så påverkades demensvården av covid-19- pandemin

COVID-19-pandemin orsakade stora störningar i vården för många sjukdomar, och tidigare studier har visat att nya diagnoser minskade för flera tillstånd, inklusive diabetes, demenssjukdom, psykisk ohälsa och stroke. I Sverige är demenssjukdom underdiagnostiserat, vilket var ett problem redan före pandemin. Det Svenska Kvalitetsregistret för Kognitiva Sjukdomar/Demenssjukdomar (SveDem) följer antalet nya demensdiagnoser samt kvaliteten på diagnostik och behandling över tid. Tidigare SveDem-studier har kopplat diagnostisk kvalitet till faktorer som befolkningstäthet, invandringsstatus, att bo ensam samt patienters socioekonomiska status.

I denna studie, publicerad i ”Journal of Prevention of Alzheimer’s Disease”, undersökte vi både kvantiteten och kvaliteten av registreringar av nydiagnosticerad demenssjukdom före (01 jan 2019 tom 28 feb 2020), under ( 1 mars-31 dec 2020) och efter COVID-19-pandemin (1 jan–31 aug 2021) , för att förstå hur pandemin påverkade demensvården i Sverige.

Studieöversikt
Studien var registerbaserad och länkade SveDem till andra register. Vi definierade pandemin från den 1 mars 2020 till och med den 31 december 2020, därefter blev vaccin tillgängligt. Studien inkluderade patienter registrerade i SveDem mellan 2019 och augusti 2021, totalt 16 245 patienter.

Resultat

  • Åldersskillnader: Patienter registrerade före pandemin var något äldre (79,3 år i genomsnitt) jämfört med patienter registrerade under pandemin (78,9 år, p=0,006) och efter pandemin (78,9 år, p=0,032).
  • Antal nya diagnoser: Det genomsnittliga antalet nya demensfall minskade från 595 per månad före pandemin till 415 per månad under pandemin och ökade något till 470 per månad efter pandemin, men återhämtade sig inte helt under observationsperioden.
  • Diagnostisk kvalitet: Den diagnostiska kvaliteten förblev hög under alla perioder, med undantag för vissa tester, som lumbalpunktion och neuropsykologiska bedömningar, som minskade under pandemin. Bedömningar av arbetsterapeuter ökade dock.

Behandling
Förskrivningen av demensläkemedel, kolinesterashämmare och/eller memantin, förblev hög. Efter pandemin noterades en ökning av andel patienter som hade en komplett basal diagnostisk utredning, enligt definitionen från Socialstyrelsen, samt bedömning av arbetsterapeut och och användning av memantin.

Läs hela artikeln