Astrid Lindgrens barnsjukhus är medlem i European Childrens Hospitals Organisation (ECHO) som är de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation. Vi gör nu ett kraftfullt uttalande med anledning av den ryska attacken mot Ukrainas största barnsjukhus, Okhmadyt i Kyiv i juli i år.

Svante Norgren chef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Nneka Magnusson Amu

– Vi fördömer alla krigshandlingar som riktas mot sjukhus, oskyldiga barn och sjukvårdspersonal som enligt internationell rätt ska vara fredade också i krig. Tillsammans med våra partners i de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation är vi redo att bistå våra kollegor på Okhmadyt så att de ukrainska barn som har behov högspecialiserad vård kan fortsätta få det, säger Svante Norgren chef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus och RegionStockholm har sedan tidigare ett direkt samarbete med Okhmadyt, som främst omfattar kunskapsutbyte. Under våren genomförde tre läkare och en sjuksköterska från Okhmadyt ett fellowship på ALB och under hösten kommer ytterligare fyra medarbetare.

ECHO kommer tillsammans med EU och nationella myndigheter samordna hjälp för att bygga upp barnsjukhuset. ALB tillsammans med Region Stockholm, svenska myndigheter och Beredskapslyftet kommer att bidra. Vi har tät kontakt med våra kollegor på Okhmadyt och har flaggat för att vi är beredda att med kort varsel ta emot patienter.

Se de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation, ECHO:s gemensamma uttalande.

Karolinska är det svenska sjukhus som tagit emot flest sjuka och skadade patienter från Ukraina, 97 stycken. Hjälpen har hittills omfattat patienter med krigsskador, cancersjuka och barn. De två första patienterna kom till Karolinska i Huddinge den 29 mars 2022, en dryg månad efter att Ukraina anfallits av Ryssland.

Varje år håller vi tummarna för att partiledarna ska lyfta vikten av utveckling och innovation inom hälsa- och sjukvården. För att svenska medborgare och patienter ska få tillgång till nya innovativa läkemedel och terapier, i tid. Men hur blev det i år? Vem lyfte sjukvårdens utmaningar och möjligheter och vem tror mest på en av Sveriges största exportindustrier*?

Under Almedalsveckan 2024 var hälso- och sjukvård ett återkommande tema i många av partiledarnas tal. Här är en sammanfattning av vad partiledarna sa om ämnet, och vem som inte lyfte sjukvårdsfrågorna.

Jimmie Åkesson (SD) var först ut under tisdagen och hade cirka 2000 åhörare på sitt tal från Almedalens scen. Jimmie Åkesson nämnde ingenting om hälsa- och sjukvården i sitt tal.

Muharrem Demirok (C) höll sitt tal på tisdagskvällen och hade cirka 1600 åhörare. Muharrem Demirok nämnde inte heller han svensk hälsa- och sjukvård i sitt tal.

Ulf Kristersson (M) höll sitt tal på onsdagsförmiddagen med ca 3500 åhörare. Ulf Kristersson betonade vikten av att förbättra vårdens effektivitet och tillgänglighet. Han talade om behovet av att minska väntetider och öka resurserna till primärvården. Kristersson lyfte också fram vikten av digitalisering och innovation inom hälso- och sjukvården för att möta framtidens utmaningar.

På onsdagskvällen var det dags för Magdalena Andersson (S) som samlade ca 3300 åhörare. Magdalena Andersson fokuserade på jämlik vård och tillgång till vård i hela landet. Hon påpekade vikten av att investera i vårdpersonalens arbetsvillkor och utbildning för att säkerställa en hållbar och kvalitativ vård. Andersson pratade också om att stärka den offentliga vården och minska beroendet av privata aktörer.

Torsdag förmiddag och Daniel Helldén (MP) går upp på Almedals-scenen inför ca 900 åhörare.  Daniel Helldén nämnde ingenting om hälsa- och sjukvården i sitt tal. Helldén berörde mer indirekt hälsofrågor genom att diskutera hur klimatåtgärder och sociala reformer kan bidra till ett bättre och mer hållbart liv, men specifika sjukvårdsfrågor nämndes inte.

På torsdagskvällen var det Ebba Busch (Kd) tur och ca 700 personer hade samlats för att lyssna till Kristdemokraternas partiledare. Busch betonade vikten av att förbättra äldreomsorgen och den nära vården. Hon föreslog konkreta åtgärder för att öka antalet vårdplatser och förbättra arbetsvillkoren för vårdpersonal. Hon lyfte även fram betydelsen av en mer personcentrerad vård där patientens behov står i centrum.

På nya Almedalsveckans sista och fjärde dag började Nooshi Dadgostar (V) inför ca 600 åhörare. Nooshi Dadgostar kritiserade privatiseringen inom vården och föreslog en återgång till en mer statligt styrd vårdsektor. Hon påpekade vikten av att stärka vårdpersonalen genom bättre löner och arbetsvillkor samt att öka resurserna till psykiatrin och den förebyggande vården.

Sist ut på fredagskvällen och nya Almedalens sista dag var Johan Pehrson (L). Den kanske mest otacksamma tiden, då de flesta av Almedalsveckans besökare lämnat ön. Låt oss hoppas att Johan Pehrson hade många lyssnare digitalt, för i publiken vid Almedalsscenen var det bara ca 350 personer. Johan Pehrson talade om behovet av att modernisera vården genom teknologiska innovationer och bättre användning av digitala verktyg. Han betonade vikten av att säkerställa vård för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, och föreslog reformer för att öka effektiviteten i vården.

*Sverige exporterade läkemedel under förra året för drygt 150 miljarder, vilket gör läkemedel till den tredje största exportsektorn.

Foto partiledarna: Tommy Söderlund, Almedalsveckan

25 juli 2024: Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA avslår ansökan om marknadsgodkännande för lekanemab. Motiveringen är att effekterna som visats i studier hittills är små och inte väger upp de potentiellt allvarliga biverkningar, främst amyloid-related imaging abnormalities (ARIA), som visats i studierna. Företaget Eisai GmbH har rätt att ansöka om förnyad bedömning inom 15 dagar från beslutet.

Lekanemab är sedan tidigare godkänt i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hong Kong och Israel.

Redaktionen håller stängt under sommarveckorna 28-31. Vi är tillbaka med nyhetsuppdateringar och nyhetsbrev i vecka 32.
Vi önskar alla en härlig och vilsam sommar.

Det svenska biofarmabolaget TikoMed och The Division of Clinical Neuroscience vid Oslo universitetssjukhus har nyligen undertecknat ett forskningssamarbetsavtal inom Amyotrofisk lateralskleros – ALS.

TikoMed har tidigare genomfört och rapporterat om två kliniska fas 2a-studier på ALS patienter, båda med lovande resultat.^1,2 Såväl säkerhet som tolerabilitet för läkemedelskandidaten ILB® hos patienterna kunde verifieras. Dessutom pekar resultaten på ILB®s framtida potential som det första sjukdomsmodifierande läkemedlet för behandling av både familjär- och sporadisk ALS med minimala biverkningar.

Lars Bruce, som ligger bakom utvecklingen av ILB® och leder programmet kommenterar:
”Min hypotes är att ILB® representerar «The Missing Link» som orkestrerar kroppens signaler för reparation av vävnader. ILB® aktiverar kroppens naturliga reparationssystem och är ett läkemedel som behandlar neurodegenerativa och neuroinflammatoriska processer genom endogen aktivering av en repertoar av tillväxtfaktorer. Jag sätter stort hopp till att samarbetet med Oslo Universitetssjukhus ska leda till mer kunskap och bättre behandlingsalternativ för patienter med ALS.”

”Vi är mycket exalterade över den kliniska potentialen för ILB®, en behandling som kan visa sig vara banbrytande för patienter inom flera förödande neurodegenerativa sjukdomar”, säger TikoMeds vetenskapliga rådgivare, professor Ann Logan som är hedersprofessor i regenerativ medicin vid University of Warwick.

Publikationer:

1. Logan A, Nagy Z, Barnes NM,Belli A, Di Pietro V, Tavazzi B, Lazzarino G, Lazzarino G, Bruce L, Persson LI. A phase II open label clinical study of the safety, tolerability and efficacy of ILB® for Amyotrophic Lateral Sclerosis. PLoS One. 2022 May 25;17(5):e0267183. doi: 10.1371/journal.pone.0267183. PMID: 35613082; PMCID: PMC9132272.

2. Srinivasan V, Homer V, Barton D, Clutterbuck-James A, Jenkins S, Potter C, Brock K, Logan A, Smith D, Bruce L, Nagy Z, Bach SP. A low molecular weight dextran sulphate, ILB®, for the treatment of Amyotrophic Lateral Sclerosis (ALS): an open-label, single-arm, single-centre, phase II trial. PLoS One. 2024 (in press).