Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ingen ökad risk för hjärntumör av mobiltelefon

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Den utbredda användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den radiofrekventa elektromagnetiska strålningen vid mobil teknologi kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.

WHO och EU har efterfrågat studier av hög kvalitet för att kunna besvara dessa frågor. Mot bakgrund av detta initierades COSMOS-studien för nästan 20 år sedan.

Mellan 2007 och 2013 besvarade ett stort antal personer i fem länder detaljerade frågor om mobiltelefonanvändning. Deltagarna följdes sedan i cancerregister för att registrera insjuknande i hjärntumör.

Förhandsgranskning av bild

Professor Maria Feychting. Foto: Andreas Andersson.

– För första gången har forskare kunnat genomföra en framåtblickande kohortstudie där detaljerad information om deltagarnas mobiltelefonanvändning samlats in. Resultaten visar att de som sammanlagt talat flest antal timmar i mobiltelefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra, säger Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett COSMOS-studien om cancerrisk.

Förekomsten av hjärntumör bland de tio procent som totalt talat  flest antal timmar i mobiltelefon skiljde sig inte från de individer som använt mobilen betydligt mindre.

Använt mobilen i mer än 15 år

Personer som började använda mobiltelefon mer än 15 år innan de besvarade COSMOS frågeformulär hade inte högre risk att insjukna än de som använt mobiltelefon kortare tid.

COSMOS är enligt forskarna den hittills enda studie som har kunnat kombinera en prospektiv kohortdesign, som mäter förändring i exponering och utfall över tid, med detaljerad information om omfattningen av mobiltelefonanvändning.

COSMOS har nu visat att de som pratar allra mest i mobilen inte har högre risk för hjärntumör än andra.

WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, klassificerade 2011 radiofrekventa fält som ”möjligen carcinogena”. Denna bedömning baserades till stor del på fall-kontrollstudierna som tillfrågat hjärntumörpatienter och friska kontroller i efterhand om sin tidigare mobiltelefonanvändning.

Forskarna pekar på att resultaten från COSMOS kommer att vara ett viktigt bidrag till det vetenskapliga underlaget vid framtida hälsoriskbedömningar, men att mer forskning behövs.

– Mobiltelefonitekniken förändras ständigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventuella risker på lång sikt, säger Maria Feychting.

I Sverige har studien finansierats av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE), AFA Försäkring, Strålsäkerhetsmyndigheten och VINNOVA (se studien för mer information om finansiering).

Flera av forskarna är eller har varit engagerade som vetenskapliga experter i kommittéer på uppdrag av nationella och internationella myndigheter, såsom WHO och EU. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Mobile phone use and brain tumour risk – COSMOS, a prospective cohort study”, Maria Feychting, Joachim Schüz, Mireille B. Toledano, Roel Vermeulen, Anssi Auvinen, Aslak Harbo Poulsen, Isabelle Deltour, Rachel B. Smith, Joel Heller, Hans Kromhout, Anke Huss, Christoffer Johansen, Giorgio Tettamanti, Paul Elliott, Environment International, online mars 2024, doi:10.1016/j.envint.2024.108552.

Sverige är med i Nato – vad betyder det för vården och omsorgen?

Sverige är nu medlemmar i försvarsalliansen Nato. Det innebär en ny fas i den civila beredskapsplaneringen där vården och omsorgen är en central del.

– Medlemskapet är en angelägenhet för hela samhället och det är en central utgångspunkt för uppbyggnaden av totalförsvaret. Natos förväntningar ligger i linje med det omfattande arbete som pågår för att stärka hälso- och sjukvården och socialtjänstens beredskap för kris och krig, säger generaldirektör Olivia Wigzell.

Sverige har sedan en lång tid tillbaka haft ett nära samarbete med Nato och även deltagit i gemensamma övningar. Det gäller såväl militär som civil beredskap. Socialstyrelsens arbete med att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap har också under de senaste åren intensifierats.

– Sedan 2015 har Socialstyrelsen arbetat med återuppbyggnaden av det civila försvaret, inte minst med de 30-tal regeringsuppdrag som tilldelats myndigheten de senaste åren. Arbetet syftar bland annat till att stärka vårdens förmåga att ta emot ett stort antal skadade på kort tid, en så kallad masskadehändelse, säger beredskapschef Taha Alexandersson.

Personal inom akutsjukvården springer med patient som ligger i en säng

Beredskapen inom sektorn fortsätter stärkas

Socialstyrelsen är sektorsansvarig myndighet för hälsa, vård och omsorg. Tillsammans med de andra myndigheterna i sektorn stärker och utvecklar myndigheten vården och omsorgens beredskap. Ett viktigt område är att säkerställa tillgången till läkemedel och sjukvårdsprodukter och skapa nationella och regionala lager.

Natomedlemskapet innebär även att hälso- och sjukvården behöver planera för att kunna vårda och ta emot utländsk trupp som befinner sig i, eller evakueras, till Sverige. Taha Alexandersson framhåller vikten av att fortsätta hantera de utmaningar som vården står inför idag. Natomedlemskapet innebär inte att nya frågeställningar ska hanteras utan om en tydligare inriktning vad gäller exempelvis kvantitet och geografi.

– En ökad vårdkapacitet i vardagen är en grund för vårdens och omsorgens förmåga i kris och krig. Kontinuitet och robusthet bygger på en fungerande vardag, ju bättre vi klarar våra vardagssituationer desto bättre kommer vi också klara av en oförutsägbar händelse. Därför är det viktigt att fortsätta jobba med att komma till rätta med bland annat bristen på vårdplatser och kompetensförsörjningen, säger Taha Alexandersson.

Alla aktörer behöver planera och öva

I och med inträdet kommer Socialstyrelsen som sektorsansvarig beredskapsmyndighet, i likhet med vad som idag görs för det nationella civila försvaret, leda arbetet och samordna åtgärder för att tillsammans med andra Natoländer planera hur vården ska förberedas för att fungera i krig. Nato ställer även nya krav på myndigheter att hantera information på ett skyndsamt och säkert sätt. Det innebär att aktörerna i hälso- och sjukvården behöver utveckla och se över teknik, organisation och digitala lösningar.

– Att stärka samhällets beredskap i kris och krig har högsta prioritet. Socialstyrelsen skapar, med bland annat kunskapsstöd, inriktningar för beredskapsplanering och övningar samt statsbidrag förutsättningar för regioner och kommuner för att bedriva arbetet. Alla vi som är aktörer – näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och stat – behöver planera, skapa förmåga och öva. Det kräver uthållighet och alla behövs i det arbetet, säger Olivia Wigzell.

Health Innovation West bjuder in till HackHERHealth – för kvinnors hälsa

Västsveriges life science community samarbetar för att lansera HackHERHealth, ett banbrytande femtech innovationshackathon. Hälsogapet mellan män och kvinnor är talande. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, är mer drabbade av psykisk ohälsa och har varit historiskt underrepresenterade i medicinsk forskning.

Denna klyfta i hälsa mellan könen måste minskas och helt utrotas. För att ta itu med detta samhällsproblem och generera konkreta lösningar för detta, bjuder nu Sahlgrenska Science Park, GoCo Health Innovation City, AstraZeneca och andra medlemmar i Health Innovation West in till HackHERHealth – ett hackathon med fokus på att minska hälsogapet och främja kvinnors hälsa .

Med hjälp av avancerade, generativa AI-verktyg kommer HackHERHealth utmana könsskillnaderna inom hälso- och sjukvård, en utmaning som ofta bottnar i historiska ojämlikheter i forskning och medicinsk behandling.

Studenter, forskare, teknikentusiaster, life science-experter, entreprenörer – alla som vill delta – bjuds in att tillsammans utveckla innovativa femtech-lösningar för att överbrygga klyftan som finns mellan män och kvinnor inom hälsoområdet.

HackHERHealth börjar med en lansering och paneldiskussion den 8 mars, internationella kvinnodagen, på GoCo Health Innovation City, som arrangerar Women’s Empowerment Week hela veckan.

Själva hackathon äger sedan rum 12-14 april på GoCo och Sahlgrenska Science Park och avslutas med en prisutdelning på Sahlgrenska Science Park den 19 april.

Följ med oss och forma framtiden för kvinnors hälsa – registrera dig nu via hackherhealth.tech