Alla talar om de hajpade nya bromsmedicinerna: Vilka får chansen till ett förlängt friskt liv?
Media skriver om det mest varje dag. De nya metoderna att tidigt upptäcka Alzheimer. Och de revolutionerande upptäckterna av bromsmediciner som kan förlänga patienters friska liv. Men hur effektiva är de egentligen? Vilka patienter kan komma i fråga att få dessa bromsmediciner? Och när är det dags för att söka en minnesutredning?

Forskaren, läkaren, minnesutredaren och patienten i vårt unika frukostsamtal om allt det nya i forskningen som påverkar patienter och anhöriga.

Den nya smått revolutionerande forskningen inom Alzheimer skapar en perfekt storm för landets minnesmottagningar. Media skriver om både de nya bromsmedicinerna som är på väg och möjligheterna att upptäcka sjukdomen bara via ett enkelt blodprov. Alla de här nyheterna driver upp förväntningarna bland patienter och anhöriga.
En del läkare är nu rädda för en tsunami av nya patienter som vill testa sig. Andra som redan har fått diagnosen kommer att kräva att få den nya bromsmedicinen.
Så vad kommer att hända? Och hur påverkar det patienter med tidig Alzheimer?
Det här blev temat för ett av den ideella organisationen Alzheimer Lifes uppskattade frukostevent.
För er som inte deltog kan man nu ta del av innehållet och dialogen genom den nya podden. Och vi får även lära oss om det senaste inom Alzheimer forskningen.

Forskaren Bengt Winblad är mer hoppfull än kanske någonsin.
Läkaren Moa Wibom är rädd för att hon måste säga nej och gör många besvikna.
Neuropsykologen Göran Hagman reder ut skillnaden mellan åldersglömska och kognitiv sjukdom.
Patienten (och även läkaren) Anna Grönlund berättar om hur hon ställt om sitt liv i väntan på läkemedlen som kan förlänga hennes friska liv.

Lyssna på podden här.

Alzheimer Life är en ideell stiftelse som genom opinionsbildning och fokus på den nydiagnostiserade patienten och dennes anhöriga arbetar för att minska stigma och att öka samhällets kunskap och kännedom om vård och bemötande vid kognitiva sjukdomar i allmänhet och Alzheimer i synnerhet.

Olof Akre, professor i onkologisk kirurgi och verksamhetschef vid Tema Cancer, blir ny direktör för Forskning, Utbildning och Utveckling, FoUU, på Karolinska Universitetssjukhuset. – Ett väldigt spännande, stort och strategiskt viktigt uppdrag. Jag känner mig hedrad, säger han.

I nära samarbete med Karolinska Institutet är FoUU-staben drivande i sjukhusets utveckling mot framtidens hälso- och sjukvård.

– Att få synergi i forskning, utbildning och utveckling mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, två stora organisationer som är olika huvudmän, är en stor utmaning. Det gäller att driva frågor på rätt nivå i organisationerna och att lämna stor frihet under ansvar till dem som utför forskningen och utbildningen. Forskningen måste vara fri för att nå resultat, säger Olof Akre.

Olof Akre tillträder sin nya tjänst den 22 april. Han ser fram emot att komma ut och möta verksamheterna.

– Det är lätt att ha en bild som är präglad av sin egen verklighet. Men det är inte säkert att den är sann i alla hörn av organisationen. Jag känner stor nyfikenhet inför det, säger Olof Akre.

Den nya direktören betonar vikten av att skapa en infrastruktur som gör det lätt att bedriva forskning. Det kräver att hela organisationen är involverad, ända ut i mottagningsrummen och på avdelningarna.

– I universitetssjukhusets uppdrag ingår inte bara att ge vård enligt riktlinjer. Vi ska också utveckla vården och ge den allra senaste behandlingen inom ramen för studier.

I sin nya tjänst kommer Olof Akre att sitta med i ledningsrådet och rapportera till sjukhusdirektören.

Tillförordnade sjukhusdirektören Patrik Rossi har lyft fram forskning och samarbetet med Karolinska Institutet som en viktig del av sjukhusets framtid.

– Vi ska vara ett av världens smartaste sjukhus. För att ge varje enskild patient bästa möjliga vård måste vi integrera forskning och sjukvård. Olof Akre kommer att vara en viktig person i det arbetet och han är helt rätt person att leda FoUU, säger Patrik Rossi.

Olof Akre tar över efter Annika Tibell som går i pension den 1 maj.

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– I flera år har debatten handlat om hur vi kan förbättra effektiviteten inom sjukvården. Tack vare framsteg inom generativ AI, särskilt med språkmodeller som ChatGPT, öppnas nu dörren för att minska det administrativa arbetet för vårdpersonalen. Genom användning av AI för att skapa medicinska dokument kan läkare ägna mer tid åt sina patienter, säger Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Studiens syfte var att bedöma kvaliteten och effektiviteten i verktyget ChatGPT i skapandet av medicinska journalanteckningar. Forskarna utgick från sex virtuella patientfall som efterliknade verkliga fall i både struktur och innehåll.

Utskrivningsdokument för varje fall genererades av ortopedläkare. Sedan uppmanades ChatGPT-4 att generera samma anteckningar. Kvalitetsbedömningen utfördes av en expertpanel på 15 personer som var omedvetna om källan till dokumenten. Som ett sekundärt mått jämfördes tiden som krävdes för att skapa dokumenten.

– Resultatet visar att ChatGPT-4 och mänskligt genererade anteckningar övergripande är jämförbara i kvalitet, men ChatGPT4 genererade utskrivningsdokument tio gånger snabbare än läkarna, säger Cyrus Brodén.

– Vår tolkning är att avancerade stora språkmodeller som ChatGPT-4 har potential att förändra hur vi jobbar med administrativa uppgifter inom vården. Jag tror att generativ AI kommer få ett stort genomslag inom sjukvården och att detta kan vara början på en mycket spännande utveckling, framhåller Brodén.

Inom kort är planen att starta en uppföljande studie där forskarna ska samla in 1000 medicinska patientjournaler. Även här är syftet är att använda ChatGPT för att framställa liknande administrativa anteckningar i journalerna.

– Detta kommer bli ett intressant och resurskrävande arbete med många samarbetspartner. Tillsammans med Max Gordon, årets AI svensk 2023, och Microsoft arbetar vi aktivt för att alla krav på datahantering ska uppfyllas för att studien ska komma igång. Det gäller också sekretessaspekter, avrundar Cyrus Brodén.

Studien ”Chat GPT-4 generates orthopedic discharge documents faster than humans maintaining comparable quality” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Orthopaedica.

Nota bene: På Akademiska sjukhuset pågår även ett annat projekt som syftar till att förenkla och förbättra administrationen och därmed frigöra tid för det mer patientnära arbetet. Det handlar om breddinförande av AI-baserad taligenkänning, tal till text. Diktaten från all sjukvårdspersonal som dokumenterar i journal; läkare, sjuksköterskor och hälsoprofessionen i stort blir journalförda omedelbart vilket förenklar administrationen och ökar patientsäkerheten i och med att anteckningen blir synlig genast för nästa aktör i patientens vård

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar 2,1 miljarder kronor till 118 av Sveriges bästa forskare.
– Vår målsättning är att ge framstående forskare i Sverige fria medel där de själva väljer vad de vill forska på. Vi hoppas att detta ger möjlighet för djärv och banbrytande forskning, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Wallenberg Scholars-programmet syftar till att ge landets ledande forskare anslag för fri forskning. Stiftelsen har efter en omfattande internationell utvärdering valt att finansiera 118 forskare under fem år med upp till 18 miljoner kronor vardera för forskare i teoretiska ämnen och upp till 20 miljoner kronor vardera för forskare i experimentella ämnen.

– En betydande del av svensk forskningsfinansiering är målstyrd. Vi vill med forskningsprogrammen Wallenberg Academy Fellows och Wallenberg Scholars stödja den fria grundforskningen säger Sara Mazur, Stiftelsens verkställande ledamot.

I utvärderingen av ansökningarna till Wallenberg Scholars har närmare 500 internationella expertutlåtanden hämtats in. Varje ansökan har lästs av fyra till fem internationella experter.

– Det är glädjande att 40 procent av de som utsetts till Wallenberg Scholars i denna omgång är kvinnor. Det är resultatet av ett målmedvetet arbete från Stiftelsen sida att universiteten ska nominera fler kvinnor. Men det är viktig att betona att de har utsetts på sina meriter. Alla ansökningar sker i konkurrens och utvärderingsprocessen tar bara hänsyn till de vetenskapliga meriterna, konstaterar Peter Wallenberg Jr.

Stiftelsen har under perioden 2009–2023 beviljat 1,8 miljarder kronor till Wallenberg Scholars- programmet, tillsammans med den nya omgången uppgår satsningen till 3,9 miljarder kronor.

Grundforskning brukar definieras som ett systematiskt och metodiskt nyfikenhetstyrt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan sikte på någon omedelbar tillämpning. Sakta men säkert läggs pusselbit efter pusselbit med ny kunskap. Även om syftet primärt inte är att hitta tillämpningar så har grundforskning många gånger lett till stora och viktiga upptäckter som resulterat i just det. Men det handlar också om att utveckla metoder, göra avancerade beräkningar och utveckla teknologi för att tolka och bearbeta all data som samlas in.

Knut och AliceWallenbergs Stiftelse finansierar två program för fri forskning som är riktade till enskilda forskare; Wallenberg Academy Fellows där Stiftelsen finansierat 261 yngre forskare och Wallenberg Scholars för seniora forskare där nu 118 forskare vid svenska universitet utses till Wallenberg Scholars.

Lista på de 118 forskare som har beviljats anslag

Bakgrund Wallenberg Scholars
Wallenberg Scholars-programmet initierades 2009 med målsättningen att några av landets bästa forskare skulle få ett större, fritt forskningsanslag. Tanken var att ge ledande forskare frihet och re¬surser för att motivera att dessa stannade i Sverige.

Med avancerad metodik har forskare i Sverige kunnat avslöja på cellnivå hur inflammationshärdarna vid sjukdomen multipel skleros, MS, utvecklas. De nya resultaten presenteras i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet. 

Varje år får 600 personer i Sverige diagnosen multipel skleros, MS. Vid MS angriper kroppens immunceller de celler som bildar myelin, de så kallade oligodendrocyterna som tillhör gruppen gliaceller. Utan myelin kan inte signaler mellan nervceller nå fram lika snabbt som vanligt, vilket ger symtom som nedsatt känsel och brist på koordination. MS kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet.

– Vi ville förstå vilka celler som ingår i inflammationshärdarna och deras dynamik över tid, säger Petra Kukanja, en av studiens förstaförfattare och doktorand vid professor Gonçalo Castelo-Branco forskarsgrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Forskarna använde så kallad in situ-sekvensering, som utvecklades i professor Mats Nilsson forskarsgrupp vid Stockholm Universitet. Då analyseras celler som ingår i ett vävnadssnitt genom att avläsa vilka gener som är aktiva i en viss cell. Detta mönster avslöjar både hur olika cellslag ordnar sig i vävnaden och hur cellerna interagerar med varandra. För att studera hur härdarna utvecklas togs prover vid olika tidpunkter från möss som experimentellt getts MS-liknande symtom, och från MS-patienter.

– Vi analyserade 239 gener och såg att aktiva härdar byggdes upp centrifugalt i två dimensioner, med immunceller i mitten och olika slags gliaceller runtomkring, säger Christoffer Mattsson Langseth, också förstaförfattare och doktorand vid institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet i professor Mats Nilsson forskargrupp.

Det gick även att hos mössen se att härdarna först uppstod i ryggmärgen, för att sedan spridas i riktning mot hjärnan. I prover på ryggmärg från fyra avlidna MS-patienter analyserades 260 gener och även här sågs en liknande uppbyggnad av inflammationshärdarna. Forskare också hittade nya lesioner och nya understrukturer inom lesionerna.

Tidigare har oligodendrocyter främst setts som offer för immuncellernas attack.

– Att de är aktiva i inflammationshärdarna men också i hela hjärnan och ryggmärgen väcker frågan om de dämpar sjukdomen eller driver på den, säger Petra Kukanja.

I ett nästa steg vill forskarna med samma metodik analysera prover från fler MS-patienter, då sjukdomen är mycket heterogen. En fråga är också hur inflammationshärdarna ser ut när patienter fått olika slags behandling.

De båda forskarna lyfter gruppernas samarbete som har pågått sedan 2019 och där de har bidragit med respektive expertis – från Karolinska Institutet om cellbiologin bakom MS och från Stockholms universitet om in situ-sekvensering och bildanalys.

Studien finansieras initialt av The Strategic Research Area Neuroscience (StratNeuro), och under hela projektet av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Cancerfonden, Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskap och medicin, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Olav Thon Foundation, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Chan Zuckerberg Initiative, Erling-Perssons Stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, samt Europeiska unionen (European Research Council). Markus M. Hilscher och Mats Nilsson har ägt aktier i CartaNA AB, som ingår i 10x Genomics. Mats Nilsson är tidigare vetenskaplig rådgivare för 10xGenomics.

Publikation: ”Cellular architecture of evolving neuroinflammatory lesions and multiple sclerosis pathology”, Petra Kukanja*, Christoffer M. Langseth*, Leslie A. Rubio Rodríguez-Kirby, Eneritz Agirre, Chao Zheng, Amitha Raman, Chika Yokota, Christophe Avenel, Katarina Tiklová, André O. Guerreiro-Cacais, Tomas Olsson, Markus M. Hilscher, Mats Nilsson, Gonçalo Castelo-Branco, Cell, online 20 mars 2024, Cell, doi: 10.1016/j.cell.2024.02.030