I avsnitt 19 av Migränpodden görs en återblick på året 2023. Man pratar bland annat om nya läkemedel för migrän. Och så tipsar de om pålitliga källor som kan hjälpa oss att navigera i överflödet av annonser som utlovar bättring.

För dig som föredrar att läsa kan man läsa en redigerad utskrift av samtalet på Migränpoddens hemsida. Där finner du även länkar till begrepp och ämnen som nämns i avsnittet.

Om Migränpodden
Podden om migrän – en av våra största folksjukdomar – och allting runt omkring.
Leonora Mujkic och Malin Östblom pratar med varandra och intervjuar experter för att lära sig mer om denna neurologiska sjukdom som drabbar 1,5 miljoner svenskar och deras anhöriga.

MTP-rådet (Medicintekniska produktrådet) har på uppdrag av regionerna utvärderat produkter för ryggmärgsstimulering, det vill säga elektrisk stimulering av ryggmärgen för att lindra långvarig smärta. I en rekommendation till regionerna framhåller MTP-rådet att vissa produkter kan användas i de fall konventionell smärtbehandling inte hjälper.

MTP-rådet rekommenderar regionerna att avstå från generell behandling med ryggmärgsstimulering eftersom det saknas klinisk evidens som visar på positiva hälsoeffekter. De tre produkter som dock kan användas när konventionell smärtbehandling inte hjälper är: Intellis från Medtronic, Proclaim från Abbot och Wavewriter från Boston Scientific. Totalt uttalar sig rådet om fem produkter. De övriga två produkterna som var med i urvalet, men som inte rekommenderas är Senza IPG från Nevro och Evoke från Saluda Medical. Anledningen är att företagen avstod från att medverka i utvärderingen.

– Ryggmärgsstimulering kan ha positiva effekter för enskilda patienter. Men när vi granskat det vetenskapliga underlaget, som för övrigt är ganska tunt, är de kliniska effekterna av ryggmärgsstimulering generellt sett osäkra. Och det är därför vi utformat rekommendation som vi gjort, säger Ulrica Fjärstedt, ordförande i MTP-rådet.

Bild: Medtronic

Studier efterlyses
Det saknas information om hur många som behandlas med ryggmärgsstimulering i Sverige. Patienter med långvarig smärta är en stor grupp. En mindre del av denna grupp har neuropatisk smärta, och bland dessa finns de som kan vara aktuella för behandling med ryggmärgsstimulering. Andelen patienter med neuropatisk smärta som behandlas med ryggmärgsstimulering är okänd. Kostnaderna för användningen av ryggmärgsstimulering är betydande och det varierar i vilken utsträckning regionerna använder metoden idag.

– Vi hoppas nu att rekommendationen blir ett stöd för regionerna och en vägledning vid val av behandlingsmetod för smärtlindring på det här området. Vi efterlyser också studier på området som kan visa på kliniska långtidseffekter jämfört med de behandlingsmetoder som vanligtvis används idag, säger Ulrica Fjärstedt.

Om ryggmärgsstimulering
Ryggmärgsstimulering innebär att en dosa, lik en pacemaker, implanteras under huden vid ryggslutet och via en elektrod skickar elektriska impulser in i ryggmärgen. Impulserna blockerar smärtsignalerna att nå hjärnan och på så sätt upplever patienten en smärtlindring. Stimulatorn kan programmeras och anpassas efter patientens behov.

Om MTP-rådet
MTP-rådet verkar för ordnat införande av medicinteknik och är regionernas samverkansmodell för medicinteknik inom Nationellt system för kunskapsstyrning, hälso- och sjukvård.

En kombination av elva proteiner kan förutsäga hur sjukdomen MS utvecklar sig på sikt. Forskare hoppas att de identifierade proteinerna ska underlätta individanpassad behandling.

Multipel skleros, MS, innebär att immunförsvaret angriper den egna kroppen så att nerver i hjärnan och ryggmärgen skadas. Framför allt angrips ett fettämne som heter myelin, som fungerar som en isolering runt nervtrådar och gör att nervimpulserna kan gå fram. När myelinet skadas kan inte signalerna ledas på rätt sätt.

Hur multipel skleros utvecklas är väldigt olika. Det är dock viktigt att få rätt behandling tidigt i förloppet, särskilt om det finns en risk för svår sjukdom.

Forskare har därför velat hitta sätt att skilja ut vilka patienter som behöver en mer kraftfull behandling. Men att hitta markörer kopplade till hur svår sjukdomen kommer att bli på många års sikt är en komplicerad utmaning.

Analys av en stor mängd proteiner

I en studie har forskare analyserat nära 1 500 proteiner i prover från drygt 90 personer med misstänkt MS eller nyligen diagnostiserad sjukdom.

Data från proteinanalysen har kombinerats med en stor mängd uppgifter från patienternas journaler, till exempel funktionsnedsättning, resultat från magnetkameraundersökningar av nervsystemet och behandlingar.

Med hjälp av maskininlärning, som är ett område inom artificiell intelligens, har forskarna ringat in elva proteiner som har betydelse för sjukdomsutvecklingen.

– En kombination av elva proteiner kunde förutsäga både på kort och lång sikt hur aktiv sjukdomen kommer att bli och graden av funktionsnedsättning. Vi drar också slutsatsen att det är viktigt att mäta proteinerna i ryggmärgsvätska, som på ett bättre sätt speglar vad som pågår i det centrala nervsystemet jämfört med att mäta i blodet, säger Julia Åkesson, doktorand vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde.

Kan underlätta behandling

Forskarteamet fann också att ett specifikt protein, som läcker ut från skadade nervtrådar, är en pålitlig biomarkör för sjukdomsaktivitet på kort sikt.

Proteinet heter neurofilament light chain, NfL. Forskarnas fynd bekräftar tidigare forskning om att NfL kan användas för att påvisa att nerver skadats. Den nya studien pekar också på att proteinet indikerar hur aktiv sjukdomen är.

– Jag tror att vi är ett steg närmare ett analysverktyg för att välja vilka patienter som i ett tidigt skede av sjukdomen behöver behandling som är mer effektiv. Men sådan behandling kan ge mer biverkningar och kostar relativt mycket, och en del patienter behöver den inte, säger Mika Gustafsson, som är professor i bioinformatik vid Linköpings universitet.

Mer om studien

Studien är den första som mätt en stor mängd proteiner med hjälp av en högkänslig metod, proximity extension assay, i kombination med så kallad next-generation sequencing, PEA-NGS. Tekniken kan med hög noggrannhet mäta även mycket små mängder, vilket är viktigt eftersom de aktuella proteinerna oftast förekommer i mycket låga nivåer.

Studien är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Karolinska institutet och Högskolan i Skövde.

Vetenskaplig studie

Proteomics reveal biomarkers for diagnosis, disease activity and long-term disability outcomes in multiple sclerosis, Nature Communications.