Genom att analysera små blåsor som hjärncellerna släpper ifrån sig för att kommunicera med omgivningen, mikrovesiklar, kartlägger forskare vid Lunds universitet vad som sker i hjärnan hos strokepatienter.

Gesine Paul-Visse, adjungerad professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus har lett studien tillsammans med medförfattare till studien Andreas Enström, som ingår i hans doktorsavhandling. Foto: Ingemar Hultquist

Mikrovesiklar kan mätas i blodet och studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke, ökar förståelsen av stroke och öppnar dörrar för nya behandlingsstrategier.

Idag finns bara ett läkemedel att ge i det akuta skedet vid blodpropp i hjärnan, ischemisk stroke, och det måste sättas in snabbt, inom ett par timmar från det att en stroke inträffat.

En av utmaningarna i jakten på nya behandlingar är svårigheten att studera hjärncellernas reaktioner under pågående stroke. Men nu har forskare vid Lunds universitet funnit ett innovativt sätt att avkoda hjärnans miljö genom biomarkörer i blodet.

Avlyssnar hjärncellernas språk via blodet

I studien analyserade forskarna blodprover från 39 patienter som drabbats av akut stroke, och en lika stor kontrollgrupp. Forskarna har studerat mikrovesiklar från hjärnans pericyter, celler som sitter intill blodkärlsväggen. Dessa celler reagerar snabbt på syrebristen som uppstår vid en stroke och skickar vidare viktiga signaler till andra celler.

Mikrovesiklar är små blåsor, som släpps ut av pericytcellerna, och innehåller viktiga signalämnen som används för att koordinera hjärnans aktiviteter och kroppens funktioner. De kan resa långa distanser i kroppen genom blodet och bär med sig information, som har betydelse för hur kroppen reagerar vid en stroke.

– Mikrovesiklarnas innehåll hjälper oss att förstå hjärncellers signaler vid olika tidpunkter efter stroke. De kan användas som biomarkör och ger alltså information om kommunikationen mellan cellerna. Förenklat kan man säga att vi kikar in i hjärnan genom att avlyssna hjärncellernas språk via blodet, säger Gesine Paul-Visse, adjungerad professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus som lett studien.

Studien har genomförts i nära samarbete med Arne G Lindgren, professor vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och ansvarig för Lund Stroke Register.

650 kilometer blodkärl i hjärnan

– Vi har ungefär 650 kilometer blodkärl i hjärnan och pericyter är som väktare, med ansvar för utbytet som sker mellan det som transporteras i blodet och det som far komma in i hjärnan. De har en viktig funktion i att skydda och stabilisera blod-hjärnbarriären, som fungerar som en brandvägg kring hjärnan. Pericyterna är också de celler som sätter i gång nybildning av blodkärl efter stroke, förklarar Andreas Enström, som är medförfattare till studien som ingår i hans doktorsavhandling.

Vid en stroke lämnar pericyterna blodkärlen, vilket förvärrar nedbrytningen av blod-hjärnbarriären. Forskarna visar att mängden mikrovesiklar från pericyterna ökar i blodet hos patienter som fått ischemisk stroke. Vid första mätningen, 0-6 timmar efter stroken, hade strokepatienterna och kontrollgruppen i stort samma mängd mikrovesiklar i blodet. Däremot, 12-24 timmar efter stroken, ökade mängden mikrovesiklar signifikant hos de som drabbats av stroke, jämfört med kontrollgruppen. Ökningen låg kvar på samma nivåer vid mätningen som gjordes 2-6 dagar efter stroken. Analyser av mikrovesiklarnas innehåll visar att även det förändrades över tid.

– Efter ett tag skickar pericyterna signaler som påverkar inflammation men även återuppbyggnad av blodkärlen. Att identifiera potentiellt skadliga signaler som förmedlas från pericyter och blockera deras frisättning vid stroke är en möjlighet att i framtiden kunna utveckla nya behandlingar som skulle kunna bromsa skadeutvecklingen vid stroke, säger Andreas Enström.

Forskarna planerar nu att utvidga sina studier för att inkludera andra celltyper i hjärnan och undersöka deras kommunikation under en stroke. Deras mål är att identifiera potentiella terapeutiska mål som kan användas för att minska skador och förbättra överlevnaden vid stroke.

– Det här öppnar nya möjligheter för forskare att studera stroke och vi hoppas att kunskapen om vad som sker i hjärnan på molekylär nivå på sikt ska kunna förbättra prognosen för de som drabbas. Vi vill nu undersöka kommunikationen från andra celltyper vid stroke i ett större material, säger Gesine Paul-Visse

Publikation
“Pericyte Microvesicles as Plasma Biomarkers Reflecting Brain Microvascular Signaling in Patients With Acute Ischemic Stroke”, Stroke feb 2024

Bodil Karlsson, fil. dr Psykologi, forskare Samhällsbyggnad, RISE, Andreas B Larsson, fil. dr Psykologi, universitetslektor psykologi och socialt arbete vid Mittuniversitetet och Caroline Ran, med. dr, forskningsspecialist på Centrum för Klusterhuvudvärk, Karolinska Institutet får Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapets nyinstiftade forskningsstipendium inom migrän. De får dela på stipendiet på 200 000 kronor för forskning som kan vara till stor nytta för migränpatienter.

Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapets (SHS) nyinstiftade stipendium till stöd för forskning inom migrän syftar till att uppmuntra patientnära forskning i Sverige inom migränområdet. Bodil Karlsson, Andreas Larsson och Caroline Ran är först ut att tilldelas detta stipendium för deras respektive forskning inom migränområdet. Stipendiet delades ut vid SHS årsmöte i Halmstad den 14 maj.

– Migränforskning är ett högprioriterat område för SHS. Även om migrän klassas som ett folkhälsoproblem är okunskapen om sjukdomen stor och det finns ett stort behov av att skapa bättre förutsättningar för omhändertagandet av migränpatienter. Vi fäster stor tilltro till dessa projekt som kan belysa olika aspekter av migränsjukdomen och ny kunskap kan vara till stor nytta för våra patienter/medborgare med migrän, säger Lars Edvinsson, ordförande i SHS.

– Forskning ligger till grund för utvecklingen av de terapiområden vi är aktiva inom och vi är glada över att kunna samverka med SHS genom att stödja patientnära forskning inom migränområdet, säger Johan Holm, senior medicinsk rådgivare på Pfizer.

Årets stipendiater är:

Bodil Karlsson, fil Dr. Psykologi, forskare Samhällsbyggnad RISE

Hur miljövänlig ljusdesign kan påverka livet för migränpatienter– inom projektet ska en översikt av vetenskaplig forskning kring ljusets effekt på migrän och hur man genom medveten design kan skapa arbets- och livsmiljöer som stödjer migränpatienters behov göras. Målet med projektet är att genom kunskapsspridning inte bara höja livskvaliteten för individer, utan också bidra till en hållbar framtid ur både social och ekonomisk synvinkel och visa hur vetenskaplig forskning kan transformeras till praktiska lösningar som gagnar samhället i stort.

Andreas B Larsson, Fil Dr., Leg. Psykolog, Universitetslektor, Psykologi och Socialt arbete, Mittuniversitetet

Individualiserad migränbehandling – genom att använda den nyligen introducerade Process-Based Assessment Tool (PBAT) i kombination med Ekologiska Ögonblicksuppskattningar (EMA) ska han systematiskt utvärdera och analysera de psykologiska och beteendemässiga processerna som är inblandade i migrän. Projektet är inriktat på att identifiera specifika processer som kan vara mål för framtida processbaserade interventioner. Målet är att möjliggöra utveckling av individualiserade behandlingsplaner som inte bara lindrar symtom utan även förbättrar patienternas livskvalitet.

Caroline Ran, PhD, forskningsspecialist på Centrum för Klusterhuvudvärk, Karolinska institutet

Samband mellan migrän och psykisk ohälsa – genomföra en kartläggning av behandling, livskvalitet, hälsa och samsjuklighet hos patienter med migrän i Sverige med särskilt fokus på psykisk ohälsa.

Genom att samla in data relevant för att få kunskap om hälsa och sjuklighet, sömn, livsstil, utbildning och arbetsliv från personer med migrän kunna genomföra en analys av dessa parametrar och jämföra resultat med andra huvudvärksdiagnoser. Målet är att få ett bättre helhetsgrepp kring situationen för vuxna huvudvärkspatienter i Sverige med avseende på hälsa och livskvalitet.

Om migrän

Mer än en miljard människor världen över, och ca 1,4 miljoner svenskar, lider av migrän. Migrän kännetecknas av invalidiserande attacker som varar i fyra till 72 timmar med flera symtom, inklusive pulserande oftast ensidig huvudvärk av måttlig till svår intensitet som kan associeras med illamående eller kräkningar och/eller känslighet för ljud (fonofobi) och ljuskänslighet (fotofobi). Det finns ett betydande otillfredsställt behov av tillgång till nya behandlingar.

Om Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapets stipendium

Från och med i år delar Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapet (SHS) ut ett stipendium till stöd för forskning eller utvecklingsprojekt kopplat till migrän och syftar till att uppmuntra patientnära forskning i Sverige inom migränområdet. Stipendiet kan tillfalla en till tre sökande och den sammanlagda stipendiesumman kan som mest uppgå till 200 000 kronor. Uppföljning av hur stipendiet har använts skall skriftligen redovisas inom ett år till SHS styrelse.

Om Svenska Huvudvärkssällskapet

Svenska Huvudvärkssällskapet (före detta Svenska Migränsällskapet) bildades 1968 som en sammanslutning främst för verksamma inom sjukvården som har intresse av migrän och annan huvudvärk. Svenska Huvudvärkssällskapet har till syfte att främja forskning och öka kännedom om migrän och andra huvudvärksformer. Sällskapet ingår i European Headache Federation och International Headache Society.

Läs mer på: Huvudvärkssällskapet (huvudvarkssallskapet.se)

Referenser

Migraine statistics. How Common is Migraine? Available at: https://migraine.com/migraine-statistics

Migraine Headache. Medscape. Available at: https://emedicine.medscape.com/article/1142556-overview.

Migraine Again. Calling in Sick? Good Conversations about Migraine at Work. Available at: https://www.migraineagain.com/calling-sick-good-conversations-about-migraine-work/.

Dahlöf C, Linde M. One-year prevalence of migraine in Sweden: a population-based study in adults. Cephalalgia. 2001;21(6):664-71.

Enligt en ny kartläggning kan flera hjärnsjukdomar delvis förklaras av påverkbara riskfaktorer så som låg fysisk aktivitet, rökning och stress. Rapporten visar också att samhällets kostnader för enbart Alzheimer och annan demenssjukdom överstiger de totala kostnaderna för cancer i Sverige.

Det är Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som på uppdrag av Hjärnfonden har beräknat hur stor del av förekomst och kostnader av ett antal av hjärnans sjukdomar som kan kopplas till påverkbara riskfaktorer hos den vuxna befolkningen i Sverige. 43 % av sjukdomsbördan för stroke kan förklaras av de inkluderade riskfaktorerna. Motsvarande siffror är 39 % för Alzheimers sjukdom, 30 % för annan demenssjukdom, 13 % för depression, 13 % för GAD, 9 % för schizofreni och 7 % för Parkinsons sjukdom.

– Det är väl känt att levnadsvanor har en påverkan på vår hälsa. Men den här kartläggningen av hjärnans sjukdomar och riskfaktorer är i en svensk kontext helt ny. Vi vill öka kunskapen bland allmänhet och beslutsfattare om att flera av hjärnans sjukdomar till viss del går att förebygga, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Låg fysisk aktivitet bakom flest fall

IHE har undersökt en rad riskfaktorer som kan delas in i individuellt och samhälleligt påverkbara, där exempelvis rökning till högre grad är något individen kan påverka, medan utsatthet för mobbning och social isolering till högre grad är påverkbara från samhällets sida. Låg fysisk aktivitet (aktiv mindre än 150 minuter per vecka) är den faktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar. Stroke och Alzheimers sjukdom är de sjukdomar som kan tillskrivas flest påverkbara riskfaktorer.

Dyr samhällsnota  

De totala kostnaderna för hjärnans sjukdomar är höga även om samsjuklighetsproblematik och risk för dubbelräkning gör att kostnaderna inte kunnat summeras i den här rapporten. Men det går att konstatera att kostnaderna för Alzheimer och annan demenssjukdom, liksom för depression, överstiger de totala kostnaderna för cancer i Sverige. Kostnaderna för Alzheimer och annan demenssjukdom, depression och schizofreni separat överstiger de totala kostnaderna för hjärt-och kärlsjukdom.

– Hjärnans sjukdomar kostar inte bara individen liv och lidande utan även samhället stora summor pengar. Den här rapporten belyser flera områden som behöver extra insatser för att förebygga framtida fall av hjärnans sjukdomar, säger Peter Lindgren, verkställande direktör för IHE.

Samhällskostnader hjärnans sjukdomar i Sverige  (miljoner SEK 2022)
Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom, 90 788 Mkr.
Depression, 50 458 Mkr.
Schizofreni, 35 772 Mkr.
Generaliserat ångestsyndrom, 25 229 Mkr.
Stroke, 10 115 Mkr.
Parkinsons sjukdom, 3 761 Mkr.

Mer om IHE:s rapport Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdomar

•IHE har i denna rapport på uppdrag av Hjärnfonden analyserat hur stor del av sjukdomsbördan för ett antal av hjärnans sjukdomar som kan förklaras av riskfaktorer. Syftet med rapporten var att studera hur stor del av förekomst och kostnader av hjärnans sjukdomar som kan kopplas till påverkbara riskfaktorer hos den vuxna befolkningen i Sverige 2022.

•De sjukdomar som ingick i analysen var Alzheimers sjukdom, annan demenssjukdom, depression, generaliserat ångestsyndrom (GAD), Parkinsons sjukdom, schizofreni och stroke.

•De riskfaktorer som ingick var tobaksrökning, kostvanor, låg nivå av fysisk aktivitet, social isolering, övervikt och fetma, långvarig stress och intensivkonsumtion av alkohol. I en undergruppsanalys för åldersgruppen 18–29 år inkluderades även utsatthet för mobbning som en riskfaktor.

•Analysen har använt en väletablerad metod utformad av Världshälsoorganisationen (WHO), som utgår från samband mellan riskfaktorer och sjukdomar, tillsammans med förekomsten av dessa riskfaktorer i den svenska befolkningen.

•Ökade risker för hjärnsjukdomar, kopplade till påverkbara riskfaktorer, har hämtats från Global Burden of Disease och andra metastudier. Förekomsten av påverkbara riskfaktorer bland den svenska befolkningen har hämtats från svenska databaser och rapporter för senaste möjliga år. Vidare har också kostnaderna för dessa sjukdomar undersökts, genom uppräkningar av resultat från tidigare kostnadsstudier. Dessa kostnader har inte summerats, då betydande samsjuklighet innebär en stor risk för dubbelräkning.

British Neuroscience Association (BNS) utser vinnare av sitt Green Neuroscience pris 2024:
Nick Souter, Postdoctural Research Fellow, University of Sussex

Nick Souter is a postdoctoral research fellow within the School of Psychology, at the University of Sussex. He has a background in Psychology and Cognitive Neuroscience, with previous work focusing on the retrieval of semantic concepts, in stroke patients with aphasia and in neurologically healthy adults.
Nick’s current work focuses on measuring and reducing the carbon footprint of computing required in human neuroimaging research, with a specific focus on functional magnetic resonance imaging (fMRI). A highlight from this work is a review paper, recently published in Imaging Neuroscience, which provides ten recommendations for neuroimagers to decrease the carbon footprint of their computing over the complete research life cycle, from study planning to data sharing.
Nick has led initiatives and studies that will form the foundation of sustainable neuroimaging practices for the community at large. He has developed the public tool fMRIPrepCleanup, enabling users to automatically remove junk files generated by preprocessing, which constitute up to 96% of total file size (reducing server workload). He has also released a novel carbon tracking tool, in collaboration with Sussex IT.
In helping to raise awareness of the importance of the need to engage the neuroscience community on sustainable practices, Nick has spoken on this at a variety of meetings, including BNA2023 in Brighton, the international Organization for Human Brain Mapping, in addition to events at Wellcome and the British Society of Computing – and most recently, at the BNA’s recent Members Meeting.

Joseph Clift, Head of Policy and Campaigns at the BNA, said:
”Our new prize shines a light on efforts by individuals already leading the way on reducing the environmental impact of their own research activities. Nick has led initiatives on making neuroimaging most sustainable, published recommendations on how researchers can achieve this, in addition to developing valuable sustainability-boosting tools to aid the neuroscience community – all within 1 year of his first postdoc.”

För nionde gången satsar Stiftelsen för Strategisk Forskning på flaggskeppsprogrammet Framtidens Forskningsledare (FFL-9). Sedan starten år 2000 har programmet utlysts vart tredje år och drygt 150 framgångsrika forskare har medverkat. Nu ges ytterligare 16 unga forskare möjligheten att delta.

Deltagarna får under en femårsperiod ett bidrag på 15 miljoner kronor vardera och genomgår dessutom en gedigen ledarskapsutbildning.

Målet med programmet är att ge nyetablerade forskare med högsta vetenskapliga och pedagogiska kompetens, möjlighet att utvecklas som forskningsledare. Personerna ska ha ambitionen att implementera forskningsresultat i samhället också utanför akademin och i ett senare skede av karriären, axla ansvaret för en konstellation som är väsentligt större än den egna forskargruppen.

Sökande ska ha avlagt sin svenska doktorsexamen, eller motsvarande utländsk examen, inom perioden 1 januari 2018 – 31 december 2020. Det är endast tillåtet att söka till programmet en gång under sin karriär.

– Bland de forskare som diplomerats i FFL-programmet finns flera av dagens stora forskningsledare i Sverige och utomlands, säger Lars Hultman, vd för SSF. Stiftelsen var tidigt ute med att integrera en ledarskapsutbildning, vilken är både krävande och mycket uppskattad.

Den sökande ska forska inom naturvetenskap, teknik eller medicin och arbeta heltid på ett svenskt universitet/högskola eller forskningsinstitut, under bidragsperioden, för att bygga upp en forskargrupp.

Sista ansökningsdag är den 26 augusti 2024 kl. 14.00.

Beslut om tilldelning tas i juni 2025, med tidigaste projektstart i augusti 2025.

Hämta utlysningen här!