En ”digital sjuksköterska” gör att kompetensen hos erfarna sjuksköterskor kan nyttjas även på distans. Kardiologen är först ut på Karolinska med införandet av konceptet.

Arbetssättet Virtual Nursing (ViRN) – eller digital sjuksköterska som det ofta kallas på svenska – finns på flera håll runtom i världen i lite olika tappningar. Vårdavdelning kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset har varit först i Sverige med införandet av en modell liknande den i USA. Det var 2022 som Carolin Nymark, universitetssjuksköterska på tema Hjärta Kärl Neuro, fick höra talas om konceptet under den årliga konferensen 2022 mellan Karolinska Universitetssjukhuset, KI och Mayo Clinic.

– Jag tyckte att det var oerhört intressant då vi har brist på sjuksköterskor och många av dem som arbetar hos oss inom slutenvården är relativt juniora. Att kunna få omedelbar coaching digitalt skulle vara mycket värt – det blir som en bakjour för sjuksköterskorna, säger Carolin Nymark.

Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi. Foto: Privat

Hjälp och stöd på distans

Konceptet har utvecklats tillsammans med Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi, omvårdnadschefer på kardiologen i Huddinge respektive Solna. Det går ut på att en erfaren sjuksköterska finns tillgänglig på distans för att hjälpa till där det behövs.

– Vi började i Solna att testa coachning till sjuksköterskan samt utskrivning av patienter. Initialt var det med hjälp av en surfplatta som sjuksköterskan på vårdavdelningen kopplar upp sig mot den digitala sjuksköterskan, men nu finns även möjlighet att göra det via stationära datorer på sin arbetsstation. En annan del i konceptet är patientutskrivningen som ViRN genomför med patienten via appen Alltid Öppet, där även anhöriga kan delta i ett digitalt trepartssamtal, säger Jila.

– Vi har många juniora kollegor som behöver mycket stöd och även hjälp att prioritera och fördela arbetet. Det kan till exempel handla om hur ett visst moment ska genomföras, hur ett läkemedel ska ges eller om man vill ha hjälp att kontakta anhöriga vid utskrivning, säger Katarzyna och förklarar att ViRN arbetar som en bakjour eller konsult.

Roswitha Schindler

De erfarna sjuksköterskorna Marie Blomqvist och Roswitha Schindler har varit engagerade i projektet som virtuella sjuksköterskor. Till att börja med har de varit tillgängliga på vardagar och de har bland annat bistått med omvårdnadsepikriser, coachning och utskrivningssamtal med patienter. Även frågor om läkemedelsordination och annan teknisk utrustning har förekommit.

– De sjuksköterskor som är på plats är ofta väldigt stressade; samtidigt som en patient ska skrivas ut så behöver den nya patienten skrivas in. Då kan jag enkelt gå in och avlasta, säger Marie.

Hoppas inspirera andra på Karolinska

Roswitha framhåller att både patienter och anhöriga som deltagit i det digitala utskrivningssamtalet har varit mycket nöjda – patienterna med tekniken och anhöriga att de inte har behövt ta ledigt från arbetet.

– Anhöriga som bor långt ifrån sjukhuset har nu en unik möjlighet att delta – trots distansen, säger hon.

– Vi hoppas kunna inspirera andra för den digitala lösningen, hela eller delar, går att applicera på många patienter. Framåt ser jag att konceptet kan breddas ytterligare med nya digitala lösningar, där ViRN bidrar med en hög kompetens och säkrare vård. I framtiden tänker jag att vi kan samarbeta med andra sjukhus kring ViRN, för den digitala sjuksköterskan skulle ju kunna vara uppkopplad mot egentligen vilken sjukvårdsinrättning som helst, säger Carolin.

Nyligen mottogs 250 000 kr från Innovationsfonden som ska användas till att vidareutveckla konceptet.

Text: Josefine Franking

Karolinska leder vägen i klinisk användning av banbrytande magnetkamera. Över 600 patienter har redan kunnat undersökas med den nya 7 Tesla MR-kameran som ger bättre bilder och nya behandlingsmöjligheter för neurologiska sjukdomar.

I somras blev Karolinska Universitetssjukhuset först i världen med att använda en ny magnetkamera i klinisk rutin. Den nya kameran har ett magnetfält på 7 Tesla, det starkaste som använts i sjukvård.

Nu har redan över 600 patienter undersökts med magnetkameran.

– Karolinska är ett av få sjukhus i världen som har tillgång till den nya tekniken. Vi har genom ett stort fokus på klinisk nytta kunnat undersöka patienter i en världsunik takt, säger Tobias Granberg som är sektionschef på ME Neuroradiologi, Medicinsk Diagnostik Karolinska.

Tobias Granberg. Fotograf: Sanne Jonsson.

För människor med olika typer av neurologiska sjukdomar, till exempel MS, ALS, Parkinson, Alzheimers sjukdom och epilepsi, kan kameran göra stor skillnad. Exempelvis är det vid MS möjligt att se inflammatoriska förändringar i hjärnbarken och blodkärl i MS-förändringarna, vilket bidrar till en tidigare diagnos och behandling. Ett annat exempel är ALS, där den nya kameran gör det lättare att se järninlagringar i hjärnan, vilket även bidrar till tidigare diagnos och möjlighet att ingå i läkemedelsprövningar.

Den nya kameran ger betydligt bättre bilder än sina föregångare. Den har högre upplösning och bättre detaljavbildning av små förändringar. Vid epilepsi kan man hitta orsaken till krampanfallen hos var tredje patient som inte har fynd med vanlig magnetkamera. Att hitta dessa små förändringar gör det möjligt att operera dessa patienter, vilket är förknippat med anfallsfrihet.

Magnetkameran använder sig också av artificiell intelligens, AI. Det betyder bland annat mindre brus i bilderna men också att undersökningarna går snabbare.

– Vi ser att vi kan undersöka upp till 30 procent fler personer per dag på de kameror där vi nyttjar dessa AI-tekniker fullt ut, säger Tobias Granberg.

Sjukhuset räknar med att använda kameran för att undersöka ungefär 1 600 patienter per år.

BioArctic, som är partner till Eisai, meddelade idag att de påbörjat en stegvis ansökan till amerikanska läkemedelsverket (FDA) om marknadsgodkännande (Biologics License Application (BLA)) av lecanemab för veckovis subkutan underhållsbehandling med en autoinjektor. Ansökan påbörjades efter att doseringsformen beviljats snabbspårsstatus, så kallad Fast Track designation, av FDA. I USA är Leqembi, som är varumärkesnamnet för lecanemab, godkänt för behandling av Alzheimers sjukdom hos patienter med mild kognitiv störning eller mild Alzheimers sjukdom, gemensamt benämnt tidig Alzheimers sjukdom.

Leqembi är godkänt för intravenös administrering som utförs varannan vecka, vanligtvis på sjukvårdsinrättningar. Subkutan administrering går även snabbare än den intravenösa behandlingen. Detta gör att behandlingen blir lättare för patienter och deras vårdpartners och kan minska behovet av sjukhusbesök och omvårdnad jämfört med intravenös administration. Samtidigt blir det enklare för patienter att fortsätta behandlingen.

Alzheimers sjukdom är en pågående process som långsamt skadar neuronerna i hjärnan och som börjar före och fortsätter efter avlägsnandet av amyloid beta (Aβ)-plack, som är ett kännetecken för sjukdomen. Tillgängliga data antyder att tidig och kontinuerlig behandling kan förlänga patientnyttan även efter det att placket avlägsnats från hjärnan. Om ansökan godkänns av FDA skulle patienter som avslutat den inledande fasen, med intravenös behandling varannan vecka, kunna behandlas en gång i veckan med 360 mg lecanemab via av en subkutan autoinjektor för att upprätthålla en effektiv koncentration av läkemedlet. Elimineringen av skadliga protofibriller^[i] av Aβ, som kan fortsätta att skada hjärnan även efter det att Aβ-placket avlägsnats, kan då upprätthållas. Ansökan baseras på data från den öppna förlängningsdelen av fas 3-studien Clarity AD och modellering av observerade data.

Leqembi är nu godkänt i USA, Japan och Kina, och ansökningar om marknadsgodkännande har lämnats in i EU, Australien, Brasilien, Kanada, Hongkong, Storbritannien, Indien, Israel, Ryssland, Saudiarabien, Sydkorea, Taiwan, Singapore och Schweiz. Eisai lämnade i mars 2024 in en tilläggsansökan om marknadsgodkännande (sBLA) till FDA för mindre frekvent intravenös underhållsbehandling månatligen med Leqembi.

Eisai ansvarar för utvecklingen och regulatoriska ansökningar avseende Leqembi globalt, och samarbetar med Biogen avseende marknadsföring och kommersialisering av produkten, där Eisai är den slutgiltiga beslutsfattaren. BioArctic har rättigheter att kommersialisera lecanemab i de nordiska länderna och för närvarande förbereder BioArctic och Eisai en gemensam kommersialisering i dessa länder i väntan på europeiskt godkännande.

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här skriver hon och berättar om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.

Enligt en studie kommer ungefär var fjärde människa att få stroke någon gång i livet. Bara i Sverige drabbas ungefär 25 000 personer varje år. Över 20 procent av dem överlever inte. Det behövs verkligen nya genombrott inom hjärnforskningen.

Min forskargrupp arbetar hårt för att ta reda på hur samhället ska bli bättre både på att förebygga stroke och att ta hand om dem som insjuknar. I vår forskning använder vi bland annat artificiell intelligens för att leta efter okända sjukdomsmönster i olika stora databaser. Vi använder också hypermodern teknik för att kartlägga rörelserna hos strokedrabbade. Vårt arbete går med andra ord både på bredden och djupet.

En av våra upptäckter, som har fått mycket uppmärksamhet, var att en halvtimmes lätt fysisk aktivitet om dagen ger rejält minskad risk för stroke – och minskad risk för att en stroke som ändå inträffar blir allvarlig. Vi har också kunnat se att egenvård med digitala hjälpmedel kan utgöra ett bra komplement för vissa patienter, vilket ger individen frihet och sparar samhället stora resurser.

Det här är två av flera exempel på hur min forskargrupps arbete, på sikt, både kan förbättra strokevården och rädda liv. Nu är det avgörande att vi får tillräckliga resurser för att kunna fortsätta. Det ligger i allas intresse, eftersom vem som helst kan drabbas av stroke.

För ett antal år sedan gick min far bort till följd av denna sjukdom. Jag kunde varken förutse eller förhindra detta, trots att jag hade arbetat med stroke i flera decennier. Då blev det tydligare än någonsin för mig att det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas. Därför är gåvor till hjärnforskningen så viktiga.

Katharina Stibrant Sunnerhagen
Professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin