Den 24 maj skrev fem nordiska universitetssjukhus på ett Memorandum of Understanding (MoU) för lanseringen av den nya alliansen The Nordic University Hospital Alliance (NUHA). Syftet är att stärka relationer och samarbeten mellan sjukhusen och sätta en strategi för hur vi hanterar hälso- och sjukvårdsutmaningar i Norden.

Den 24 maj samlades sjukhusdirektörer från fem nordiska länder i Köpenhamn för att introducera NUHA. Syftet med mötet var att diskutera hur sjukhusen kan stärka samarbetet mellan varandra samt identifiera områden för potentiellt samarbete.

De fem medlemsländerna är:

• Rigshospitalet, Köpenhamn.
• Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.
• Oslo Universitetssjukhus, Oslo.
• Helsingfors Universitetssjukhus, Helsingfors.
• Landspítali – National University Hospital, Reykjavik.

Alliansen strävar efter att förbättra kvaliteten och främja innovation inom hälso- och sjukvård, forskning och utbildning genom att dela bästa praxis och patientresultat, sprida kunskap samt samarbeta inom forskning och utveckling.

Visionen är att skapa mervärde för både patienter och det övergripande hälso- och sjukvårdssystemet genom att adressera de stora hälsoutmaningarna i vår tid. NUHA kommer även att främja nordiska hälso- och sjukvårdslösningar och diplomati för att göra en positiv skillnad i samhället.

– Att öka samarbetet med de övriga universitetssjukhusen i Norden är viktigt om vi vill stärka vår position inom Europa och kunna påverka framtidens hälso- och sjukvård, säger Patrik Rossi, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset.

Utvecklingen inom den medicinska forskningen går nästan obegripligt snabbt just nu. För 20 år sedan kostade det 10 miljarder kronor att läsa av en människas hela DNA-kod. I dag är kostnaden nere på 10 000 kronor. Första gången tog den processen 13 år. I dag tar den 1-2 dygn. Den högteknologiska utrustningen som krävs för detta finns numera på Universitetssjukhuset i Örebro och delar av den har finansierats av Nyckelfonden.

Bianca Stenmark, enhetschef för klinisk genomik, visar oss vägen in till laboratoriet. Vid första anblicken ser det ut ungefär som vilket labb som helst på USÖ. Men snart får vi klart för oss att vi står i ett rum fullt av människor och maskiner som kan komma att förändra vården i grunden. Den största förändringen handlar om det som kallas precisionsmedicin.

”Pengarna från Nyckelfonden är ovärderliga för vår förmåga att införskaffa och erbjuda forskare avancerad utrustning som denna. Tack vare deras stöd kan vi ligga i framkant av medicinsk forskning och klinisk utveckling, vilket i sin tur möjliggör att vi kan erbjuda våra patienter den mest innovativa och effektiva vården”, säger Bianca Stenmark, enhetschef för Klinisk genomik, till vänster i bild. Till höger står molekylärbiolog Alvida Qvick.

Precisionsmedicin möjliggör individanpassad vård
Vi har med hjälp av den nya teknologin möjlighet att anpassa din vård utifrån hur just din unika DNA-kod ser ut. Det kommer att förändra precis allt – från hur vi förebygger sjukdomar till hur vi ställer diagnoser, behandlar och följer upp våra patienter.

Bröstcancer är ett exempel på en sjukdom där detta kan komma att få stor betydelse. För att kunna ge en bröstcancerpatient den bästa möjliga behandlingen, är det viktigt att förstå varför personen har utvecklat sjukdomen. Vissa fall av bröstcancer beror på ärftliga faktorer, medan andra orsakas av hormonella avvikelser. En analys av patientens DNA ger värdefull information till patientens läkare och kan påverka både kirurgi och vilken läkemedelsbehandling patienten ska få.

DNA-analyser hjälper oss också att bekämpa sjukdomar
Det är inte bara människors DNA som kan analyseras i det här avancerade labbet. Även virus och bakteriers DNA kan kartläggas i sin helhet. Det var den här tekniken som forskare i hela världen använde sig av för att förstå hur Coronaviruset fungerade. Det var först när de hade kartlagt virusets DNA som de kunde börja utveckla de vaccin som till sist gjorde att vi fick bukt med pandemin.

Vad betyder stödet från Nyckelfonden för er?
”Pengarna från Nyckelfonden är ovärderliga för vår förmåga att införskaffa och erbjuda forskare avancerad utrustning som denna. Tack vare deras stöd kan vi ligga i framkant av medicinsk forskning och klinisk utveckling, vilket i sin tur möjliggör att vi kan erbjuda våra patienter den mest innovativa och effektiva vården”, säger Bianca Stenmark.

Vill du veta mer om detta? Hör gärna av dig till Bianca Stenmark, enhetschef för klinisk genomik på Universitetssjukhuset i Örebro.

Mer information om DNA och precisionsmedicin hittar du här.

Faktaruta Nyckelfonden
Nyckelfonden är en stiftelse som samlar in och delar ut pengar till medicinsk forskning i Örebro län. Tack vare gåvor och donationer från privatpersoner, organisationer och företag kan Nyckelfonden varje år dela ut 10-15 miljoner kronor till den lokala forskningen, som förbättrar vården för alla som bor i vårt län. Mer information finns på www.nyckelfonden.se

Socialminister Jakob Forssmed presenterade idag den 24 maj ett nytt uppdrag till Läkemedelsverket, för att öka kunskapen om adhd med anledning av drastiskt ökade antal adhd diagnoser i Sverige.

Socialminister Jakob Forssmed presenterar Läkemedelsverkets nya uppdrag för att öka kunskapen om och ge oss bättre förutsättningar för att ta reda på varför utvecklingen i Sverige ser ut som den gör. Antalet adhd diagnoser hos unga pojkar har ökat med 800 % de senaste 15 åren och för flickor i samma ålder är ökningen 1000%.

”Det är ett stort och växande problem”, säger Jakob Forssmed och skillnaderna i landet är stora. Dessutom sticker Sverige ut och det är viktigt att barn och unga får rätt behandling i rätt tid.

Du kan se hela presentationen på Rosenbad här.

Zebrafiskar har en anmärkningsvärd förmåga att läka sin ryggmärg efter skada. Nu har forskare vid Karolinska Institutet avslöjat en viktig mekanism bakom detta fenomen – något som kan få betydelse för behandlingen av ryggmärgsskada hos människa.

I en ny studie som publicerats i Nature Communications visar forskarna att nervcellerna hos vuxna zebrafiskar direkt börjar samarbeta efter en ryggmärgsskada, vilket håller cellerna vid liv och stimulerar läkningsprocessen.

Fynd hos zebrafisk ger hopp om framtida behandling av ryggmärgsskada Foto: Pixabay

Zebrafiskar har en anmärkningsvärd förmåga att läka sin ryggmärg efter skada. Nu har forskare vid Karolinska Institutet avslöjat en viktig mekanism bakom detta fenomen – något som kan få betydelse för behandlingen av ryggmärgsskada hos människa.

I en ny studie som publicerats i Nature Communications visar forskarna att nervcellerna hos vuxna zebrafiskar direkt börjar samarbeta efter en ryggmärgsskada, vilket håller cellerna vid liv och stimulerar läkningsprocessen.

Konstantinos Ampatzis. Foto: Stefan Zimmerman

– Vi har kunnat visa att nervcellerna bildar små kanaler som kallas gap junctions. Kanalerna skapar en direkt förbindelse mellan nervcellerna och möjliggör utbyte av viktiga biokemiska molekyler, vilket gör att cellerna kan kommunicera och skydda varandra, förklarar Konstantinos Ampatzis, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

Forskarna kommer nu att gå vidare och undersöka mekanismerna bakom zebrafiskens skyddsstrategi mer i detalj. Förhoppningen är att kunskapen ska leda till nya strategier att behandla ryggmärgsskada hos människor.

– Ryggmärgsskador skapar stort lidande för drabbade och deras anhöriga. Tänk om vi kunde få mänskliga nervceller att anamma samma överlevnadsstrategi och bete sig som zebrafiskens celler efter en skada. Det skulle kunna vara nyckeln till att utveckla nya effektiva behandlingar, säger Konstantinos Ampatzis.

Studien finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet, StratNeuro, Hjärnfonden, Olle Engkvists Stiftelse och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Neuroprotective gap-junction-mediated bystander transformations in the adult zebrafish spinal cord after injury”, Andrea Pedroni, Yu-Wen E. Dai, Leslie Lafouasse, Weipang Chang, Ipsit Srivastava, Lisa Del Vecchio, Konstantinos Ampatzis, Nature Communications, online 21 maj 2024, doi: 10.1038/s41467-024-48729-9.

Sandra Challmas passion för att förändra demensvården väcktes nära hennes egen mamma insjuknade i sjukdomen. Det tog hela två år för modern att bli diagnosticerad. Den långa väntetiden tärde på både Sandras mamma och hennes anhöriga.

Sandra Challma, vd, Cognes Medical Solutions Fotograf/Källa: Oskar Omne

Med Cognes Medical Solutions utvecklar Sandra ett screeningverktyg som utnyttjar ansiktsigenkänning och maskininlärningsteknik för att identifiera tidiga tecken på demens, något som endast MR kunde göra tidigare. Verktyget, som kommer kunna laddas ner till och användas på smartphones, gör det möjligt att lindra symptom och göra livet lättare för den drabbade och dess anhöriga redan i ett tidigt skede.

55 miljoner människor lider i dag av demens, 140 000 bara i Sverige. Med Sandra Challmas app kommer fler kunna få rätt vård från ett tidigt skede. Möt en av de tio finalisterna i Årets Unga Idé 2024 – tävlingen för Sveriges vassaste unga entreprenörer och morgondagens samhällsförändrare – när vi laddar inför finalen och börjar räkna ner.

Torsdagen den 30 maj gör Sandra tillsammans med nio andra finalister upp om titeln Årets Unga Idé 2024 när finalen går av stapeln på Auktionsverket Kulturarena i Göteborg klockan 16.00.

Årets Unga Idé 2024

Årets Unga Idé instiftades för att hylla nyskapande och världsförbättrande företagsidéer av unga entreprenörer mellan 18–35 år i hela Sverige. Priset grundades av syskonen Fabian och Isabel Bengtsson tillsammans med Företagarna år 2021. Efter ett noggrant juryarbete och tre deltävlingar runt om i landet har tio finalister utsetts. Torsdagen den 30 maj samlas finalisterna i Göteborg för finalen där de kommer att pitcha sina affärsidéer inför en jury bestående av investerare och företagsledare. Vinnaren kammar hem ett stipendium värt 250 000 kronor.