Mentalt stimulerande aktiviteter och livserfarenheter kan förbättra kognitionen hos patienter på minneskliniker, men stress sätter käppar i hjulet och motverkar den positiva effekten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association.

I slutet av 1980-talet upptäckte forskare att vissa individer som aldrig fick några uppenbara demenssymtom hade förändringar i hjärnan som överensstämde med framskriden Alzheimers sjukdom. Forskarna myntade begreppet kognitiv reserv som en möjlig förklaring till den skyddande effekten.

Mentalt stimulerande och berikande livserfarenheter och beteenden som hög utbildningsnivå, ett komplext jobb, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter och ett rikt socialt liv bidrar till att bygga upp den kognitiva reserven. Höga eller ihållande stressnivåer är dock förknippade med minskade sociala interaktioner, försämrad förmåga att delta i fritidsaktiviteter och fysiska aktiviteter samt en ökad risk för demens.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu undersökt sambandet mellan kognitiv reserv, kognition och biomarkörer för alzheimer hos 113 patienter från minnesmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. De undersökte även hur sambandet modifieras av fysiologisk stress (uppmätta kortisolnivåer i saliv) och psykologisk (upplevd) stress.

Resultaten visar att en större kognitiv reserv var kopplad till bättre kognition, men att fysiologisk stress verkar motverka denna positiva effekt.

– Detta kan få klinisk betydelse eftersom allt mer forskning tyder på att mindfulness-övningar och meditation kan minska kortisolnivåerna och förbättra kognitionen. Olika strategier för stresshantering skulle kunna vara ett bra komplement till befintliga livsstilsinterventioner för att förebygga Alzheimers sjukdom, säger studiens förstaförfattare Manasa Shanta Yerramalla, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Eftersom det var relativt få studiedeltagare är det svårt att dra säkra slutsatser om sambanden, men resultaten är generaliserbara till liknande patientgrupper. Stress stör också sömnen, vilket i sin tur påverkar kognitionen negativt. Därför justerade forskarna för sömnläkemedel, men de tog inte hänsyn till andra aspekter av sömn som kan påverka kognitionen.

– Vi kommer att fortsätta att studera sambandet mellan stress och sömnstörningar och hur det påverkar den kognitiva reserven hos patienter på minnesmottagningar, säger Manasa Shanta Yerramalla.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Alzheimerfonden, Vetenskapsrådet och Region Stockholm (ALF-medel). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation: ”Cognitive reserve, cortisol, and Alzheimer’s disease biomarkers: a memory clinic study”, Manasa Shanta Yerramalla, Alexander Darin-Mattsson, Chinedu T Udeh-Momoh, Jasper Holleman, Ingemar Kåreholt, Malin Aspö, Göran Hagman, Miia Kivipelto, Alina Solomon, Anna Marseglia, Shireen Sindi, Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, online 4 juni 2024, doi: 10.1002/alz.13866.

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz, Nobelpristagare i fysik, har utsetts till hedersdoktorer vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet. Båda har starka kopplingar till universitetet genom forskningssamarbeten och mentorskap.

Professor Anne L’Huillier och professor Ferenc Krausz är två av de tre pristagare som fick Nobelpriset i fysik 2023 för sina upptäckter inom attosekundfysik. Ferenc Krausz har under många år samverkat med László Veisz vid Institutionen för fysik och initierat flera av de forskningsprogram som bedrivs vid Umeå universitet. Han har också stöttat universitetet med viktig hårdvara vid byggandet av laboratoriet för relativistisk attosekundfysik, REAL.

På senare tid har Ferenc Krausz intresse för molekylära spektroskopiska ”fingeravtrycksmetoder” riktat hans uppmärksamhet mot biobankerna i Umeå, där nya potentiella samarbetsprojekt just nu utvärderas.

Även Anne L’Huillier har hjälpt Umeå universitet att stärka sin forskning genom effektiva samarbeten som bland annat lett till att man kunnat optimera utrustningen vid REAL. Hon är mycket aktiv i att handleda yngre kollegor och stödja kvinnor i deras karriärer, bland andra Aleksandra Foltynowicz Matyba vid Institutionen för fysik. Dessutom har hon fungerat som mentor för flera forskare och assisterat som fakultetsopponent, sakkunnig och ledamot i betygskommittéer vid Umeå universitet.

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz får ta emot titeln hedersdoktor för sitt mångåriga engagemang och sina insatser som haft stor betydelse för den framgångsrika forskning som bedrivs vid Institutionen för fysik, framför allt inom området attosekundfysik.

Senast Ferenc Krausz och Anne L’Huillier besökte Umeå universitet var i december 2023 respektive februari 2024. De höll då varsin offentlig föreläsning om forskningen som ledde fram till Nobelpriset, träffade forskarkollegor och besökte laboratorier.

Professor Anne L’Huillier, Lunds universitet, och professor Ferenc Krausz, Max-Plank Institute for Quantum Physics, Ludwig Maximilian University of Munich. Foto: Malin Grönborg/Samuel Pettersson

Nu ska det bli enklare och snabbare att genomföra kliniska prövningar i Europa. Hur detta ska gå till beskriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson med flera, i tidskriften Nature Reviews.

Det finns fortsatt utmaningar med att genomföra kliniska prövningar i EU. Antalet prövningar har stått stilla de senaste 10 åren. Dessutom är många prövningar små och de flesta kliniska prövningar görs bara i ett land, vilket gör det svårt att få data från en stor och varierad grupp personer.

Nu ska det bli enklare och snabbare att genomföra kliniska prövningar i Europa. Hur detta ska gå till beskriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson med flera, i tidskriften Nature Reviews.

– Att fler läkemedel blir godkända och tillgängliga i hela EU är prioriterat. Olika regelverk i olika länder, bristande samarbete mellan myndigheter, läkemedelsbolag och forskare och få deltagare i prövningar har lett till att det tar längre tid att få fram nya läkemedel som är godkända i hela EU. Därför startade initiativet ACT EU i januari 2022, säger Björn Eriksson.

Förenklingar för fler kliniska prövningar
Den 31 januari 2022 blev den nya EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar (CTR) tillämplig och sedan 31 januari 2023 ska alla nya kliniska läkemedelsprövningar registreras i den EU-gemensamma webbportalen CTIS. Målet med ACT EU är att revolutionera hur kliniska prövningar genomförs och göra EU mer lockande för forskning inom läkemedelsområdet.

– ACT EU ska förvandla EU till en region inom vilken utveckling av kliniska prövningar stöds och möjliggör samarbete och innovation i alla steg i en forskningsprocess. Viktigt är också att vi ska behålla den höga nivån av skydd för deltagare i kliniska prövningar, fortsätter Björn Eriksson.

Artikel i Nature Review
Artikeln i Nature är undertecknad av representanter i initiativet ACT EU och är publicerad i tidskriften Nature Review Drug Discovery.

– Syftet med artikeln är att dels beskriva de utmaningar vi ser för fler kliniska prövningar i Sverige, dels beskriva det arbete som vi nu gör för att stärka samarbetet mellan EU-länderna, förenkla processen och stödja fler stora, internationella kliniska prövningar som omfattar flera länder, avslutar Björn Eriksson.

Detta är ACT EU
Initiativtagare för ACT EU är EU-kommissionen och genomförs tillsammans med EMA (den europeiska läkemedelsmyndigheten) och HMA (nätverket för de europeiska läkemedelsmyndigheternas generaldirektörer). Syftet är att underlätta för fler kliniska prövningar i EU och möjliggöra att fler läkemedel blir godkända för den europeiska marknaden.

Professor Bengt Winblad erhöll »Joan Boada & Mercè Rovira award« vid en ceremoni under det XIII:e Barcelona Pittsburg-mötet rörande Alzheimers sjukdom. Winblad tilldelades priset för sin livslånga alzheimerforskning med bland annat en omfattande doktorandhandledning och genom framtagandet av den första generationens läkemedel för att behandla Alzheimers sjukdom.

Kongressen, som ägde rum den 15 maj i år, arrangeras av Ace Alzheimer Center Barcelona och Alzheimers forskningscenter vid University of Pittsburgh.

Foto: the XIII Biennial Conference BCNPIT

Den 21–22 maj gick Svenska Demensdagarna av stapeln för 23:e gången. På Svenska Mässan i ett sommarvarmt Göteborg samlades 1500 konferensdeltagare för att lyssna på föreläsningar inom området kognitiv svikt och demens, för att inspireras, utbyta erfarenheter och mötas mellan yrkesgrupperna.

Den två dagar långa konferensen bjöd på seminarier, utställare och posterutställning – och i centrum av allt fanns storföreläsningarna där de främsta namnen presenterade de mest aktuella ämnena.

Botar ovisshet
Jens Berggren, leg. psykolog och styrelsemedlem i Svenska nätverket för demenskunskap, öppnade konferensen och hälsade alla välkomna och lyfte fram ett av Svenska Demensdagarnas främsta syften.

– Ovisshet är något vi försöker bota här på Svenska Demensdagarna – genom föreläsningar och seminarier – men också genom att vi alla träffas. Då kan man byta erfarenheter, både om vad man ska göra – och vad man inte ska göra.

Populära storföreläsningar
Därefter var det dags för konferensens första storföreläsning. Frida Nobel, geriatriker och medicinalråd vid Socialstyrelsen, intog scenen i Svenska Mässans största sal och presenterade Socialstyrelsens underlag till regeringen om en utvecklad nationell strategi för demenssjukdom.

Hon framhöll särskilt vikten av att öka förutsättningarna för samverkan mellan vård, omsorg och tandvård och förbättra möjligheterna att inkludera privata utförare i informationsdelning och uppföljning.

Henrik Zetterberg, överläkare och professor i neurokemi, berättade om alzheimerforskningens och diagnostikens historia och framsteg och presenterade var vi befinner oss idag när det gäller blodmarkörer för Alzheimers sjukdom i klinisk rutinsjukvård. Diagnosen är fortfarande klinisk, men biomarkörer i ryggvätska eller blod kan avslöja sjukdomen redan innan symptomen uppträder och kan användas som ett stöd för diagnos. Henrik fick också alla att skratta, dels genom sin skarpa kritik av EMA:s senfärdighet i att godkänna nya läkemedel, dels genom att förklara att vi måste vara försiktiga med vad vi lär oss:

– Hjärnan är inte fullt så plastisk som man säger. Så var försiktiga med vad ni lär er, för ny kunskap lägger inte bara till nervkopplingar, den tar bort dem också.

Utställning och seminarier
Efter fika och mingel ute bland de välbesökta montrarna där bland andra Svenskt Demenscentrum, Silviahemmet, BPSD-registret, SveDem och en mängd andra organisationer och företag fanns representerade började dagens seminarier. Utbudet var digert och svårigheten var nog att välja det som lockade allra mest. Deltagarna kunde fördjupa sig i så skilda ämnen som att skapa multiprofessionella team inom demensvården, att vara anhörig till yngre personer med kognitiv sjukdom, HBTQ i svensk demensomsorg, lärande och demens, att åldras med NPF, dagverksamhet i en oas till praktisk tillämpning av FINGER-modellen.

För att ge så många som möjligt chansen att gå på just det seminarium man ville fanns det en ny möjlighet under konferensens andra dag.

”Bjud gärna på er själva”
Under första dagens sista storföreläsning intervjuades Ulrika Harmsen, specialist-lärare, författare, egenföretagare och trebarnsmamma som fick diagnosen Alzheimers sjukdom vid 44 års ålder, av Erik Jedenius, leg sjuksköterska och forskare inom demensområdet. Ulrika berättade öppet och med både allvar och humor om sina erfarenheter och publiken blev starkt berörd av hennes historia.

– Glöm för all del inte bort att alla människor behöver få ett gott skratt då och då – så bjud gärna på er själva. Det gör gott, skickade hon med till den samlade vårdpersonalen.

Festlig bankett med dans
När första dagens program var avslutat var det dags för fest och middag. Svenska Mässan dukade upp en trerättersmeny och Skoglund Entertainment underhöll, bland annat med en musikalisk resa från 1940-talet och fram till idag. Kvällen fylldes av god mat, många skratt och intensiva samtal och en hel del spontandans.

Förebygg demens med livsstilsförändringar
Andra dagen inleddes med Miia Kivipelto, professor och överläkare i klinisk geriatrik, samt grundare och vetenskaplig ledare vid FINGERS Brain Health Institute. Hon höll en mycket uppskattad storföreläsning om FINGER-modellen och livsstilens betydelse för att förebygga demens och kognitiv svikt. 40% av all demens är kopplad till livsstil, vilket innebär att det finns mycket hälsa att vinna, både i förebyggande syfte och för dem som redan har fått en diagnos. FINGER-modellen har visat att man kan förebygga och minska risken för kognitiv svikt med hjälp av livsstilsförändringar. Den har fått stort internationellt genomslag och idag är 65 länder med i nätverket World Wide Fingers och 19 000 personer deltar i olika FINGER-studier världen över.

Positiv avslutande spaning
Efter lunch, då det också fanns tid för ett sista besök bland montrarna, var det dags för sista föreläsningen. Andreas Jönsson, Silviasjuksköterska och specialistsjuksköterska på lasarettet i Ystad, gjorde en spaning vars syfte var att ge kunskap för att vi gemensamt ska kunna hjälpas åt att också identifiera bevarade förmågor trots sjukdom, att låta personer med kognitiv sjukdom få möjlighet att använda dessa förmågor, för att också kunna uppleva en större självständighet och bättre självkänsla.

Med denna positiva och personcentrerade tanke avslutades konferensens två fullspäckade dagar. Vi ses nästa år i Göteborg igen!

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, överläkare i klinisk kemi vid Göteborgs Universitet, drog ner många skratt när han föreläste om de senaste framstegen inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom.

Svenska Demensdagarna
Svenska Demensdagarna är en konferens som arrangeras av Svenska Nätverket för Demenskunskap. Konferensen erbjuder en möjlighet till fortbildning och inspiration inom området kognitiv svikt och demens. Dagarna är en fantastisk möjlighet att mötas tvärprofessionellt och dela med sig av sin kunskap och erfarenhet och ta till sig den kunskap som andra har.

Foto: Yanan Li