Umeåprofessorn Beatrice Melin är en av två nya svenska ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, klassen för medicinska vetenskaper. Hon forskar om hjärntumörer.

Beatrice Melin är professor i onkologi vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet, och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Bland annat vill hon ta reda på varför vissa får hjärntumörer, och hur det genetiska landskapet utvecklas från en normal cell till en tumör. Hon har särskilt intresserat sig för gliom, tumörer i den vävnad som omger hjärnan.

I sin forskning har hon bland annat använt sig av stora nationella register. Hon har dessutom själv initierat insamlingar av prover från tusentals patienter med gliom. Målsättningen har varit att fastställa om faktorer somslump, arv eller miljö kan spela en roll för uppkomsten av sjukdomen.

Forskningsgruppen använder sig av flera molekylärepidemiologiska metoder, däribland registerstudier och genetiska analyser. På så sätt har Beatrice Melin gjort den första upptäckten av vanliga genetiska varianter som associeras med gliom. Det har också visat sig att gliom är mindre vanligt hos personer med astma och allergier än hos andra.

Hennes nuvarande forskning är inriktad på att hitta nya diagnostiska verktyg för att kunna upptäcka tumörerna i ett tidigt skede. Det skulle bland annat kunna ske genom att mäta nivån av fria syreradikaler i blodet.

Ny ledamot är också Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet. Han forskar om de processer som reglerar människans arvsmassa och är en av pionjärerna inom utvecklingen av single cell RNA-sekvensering.

Hannes Holm Isholth tilldelas Bundy Academys lilla pris i kardiologi på 500 000 kronor för sin forskning.

Hannes Holm Isholth är läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och post doc-forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Bland annat har har Hannes Holm Isholth i sina studier tillsammans med sin forskargrupp kunnat se att högt blodtryck i kombination med ökade nivåer av olika biomarkörer i blodet samt blodtrycksfall ökar risken för att utveckla demenssjukdom.

Forskaren och läkaren Hannes Holm Isholth tillsammans med Bundy Academys ordförande Margaretha Grind Bundy. Foto: Ingemar Hultquist/Lunds universitet

– Bland annat har vi sett att hjärtsviktspatienter i hög grad har odiagnostiserad kognitiv svikt. Det kan medföra ökad risk för återinläggning på sjukhus samt ökad risk för förtida död. Tillsammans med mina kollegor vill jag nu studera hur samspelet mellan hjärtfunktion och kärlfunktionkan signalera risk dels för hjärt–kärlsjukdom, dels för nedsatt kognition. Bland annat kommer vi att studera hur kopplingar inom hjärt–kärlsystemet kan påverka kognitiva förmågor men även hjärnans syresättning samt morfologi uppmätt med magnetkamera, säger han i en artikel publicerad på Lunds universitets hemsida.

Stiftelsen Bundy Academy har som ändamål att stödja unga forskare som har disputerat vid Lunds universitet inom disciplinerna kardiologi och neurologi. Bundy Academy’s lilla pris vänder sig till yngre forskare som har disputerat under de senaste 8 åren och som är verksamma vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, och Skånes universitetssjukhus.

The Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (ADDF) delar för tionde året ut det prestigefyllda priset Melvin R. Goodes och 2024 tilldelas priset Dr Henrik Zetterberg, för sin forskning inom Alzheimers sjukdom. Priset delas i Stockholm under en galamiddag i Stockholms stadshus den 10 september.

Henrik Zetterberg är professor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Zetterberg är en pionjär inom Alzheimers området och har ägnat de senaste 15 åren åt att fokusera på utvecklingen av biomarkörer för Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Henrik Zetterberg och hans team har utvecklat flera nya diagnostiska test för Alzheimers, som har visat att amyloidpatologi föregår tau-patologi med cirka fem år, förändrad amyloidhomeostas i hjärnan är uppenbar i presymptomatiska stadier av sjukdomen, och värdet av Alzheimers biomarkörer för att upptäcka och diagnostisera sjukdomen. Professor Henrik Zetterberg har publicerat mer än 800 vetenskapliga artiklar och tidigare fått flera uppmärksammade utmärkelser, bland annat Erik K. Fernström-priset för unga forskare och Inga Sandeborg-priset för forskning om Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg är även ordförande för Alzheimerfondens vetenskapliga råd.

Melvin R. Goodes-priset, varje år hedrar detta pris en innovativ forskare som har gjort en betydande och bestående inverkan på Alzheimer-forskningen.

Läs mer om detta prestigefyllda evenemang och boka din plats via länken här.

Här nedan kan du läsa en intervju med Henrik Zetterberg, som gjorts av Göteborgs Universitet.

Henrik Zetterberg, grattis till årets Melvin R. Goodes Prize, ett internationellt pris som delas ut av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation.

Hur känns det att få det här priset?

– Det är så himla kul! Vårt arbete handlar om att ta fram objektiva och kvantitativa tester för att mäta graden av hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom och andra demensorsakande sjukdomar. Det fantastiska är att markörerna verkligen fungerar, vilket många forskarkollegor och diagnostikaföretag världen över nu har konfirmerat. Vi har även arbetat mycket med att hjälpa andra lab att kvalitetssäkra sina mätmetoder. Jag tror att det är detta arbete sammantaget som har lett till priset. Och det är förstås ett lagarbete, som alltid i forskningen.

Vad tycker du är mest inspirerande i din egen forskning just nu?

– Det är dels att se hur vi på ett så bra sätt som möjligt kan föra in alzheimertesten i blod i praktisk sjukvård, dels att ta fram bättre markörer för andra demensorsakande sjukdomar.

Hur går det i arbetet mot läkemedel för Alzheimer inom fältet i världen?

– Det går framåt med stormsteg. Vi tar inte fram egna läkemedel, men de tester som vi har varit med om att utveckla används i nästan alla kliniska prövningar för att utvärdera om läkemedelskandidaten är effektiv eller inte.

– Trots att det i USA nu godkända läkemedlet lecanemab är en svensk uppfinning av Lars Lannfelt och hans forskarlag i Uppsala ligger vi efter i Europa. Läkemedlet är inte godkänt hos oss ännu och det är så sorgligt att det dröjer. Lecanemab är inget definitivt botemedel, men gör verkligen något bra för att bromsa sjukdomsprocessen och kanske, om man kommer in riktigt tidigt, stoppa upp den.

– Det är även roligt att se andra kliniskt relevanta genombrott i det neurodegenerativa fältet, exempelvis livräddande behandlingar mot sjukdomar som spinal muskelatrofi och Hunters sjukdom och även lovande behandlingsframsteg inom ALS och pannlobsdemens. Vi befinner oss i en extremt spännande tid i detta fält!

AV: ELIN LINDSTRÖM

Foto: Johan Wingborg

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?

I ett ljuddrama av Hjärnfonden skildrar Jens Liljestrand, Josefine Jinder och Uje Brandelius livet för den som drabbas av hjärnans diagnoser och människorna runtom. I mina tankar berättar om utanförskapet som kommer med bipolär sjukdom, livet med Parkinsons sjukdom och känslorna när någon nära drabbas av en stroke. Upplevelser av sorg, kärlek och skuld som känns igen. Varje ljuddrama följs av ett eftersnack med forskare, läkare, drabbade och en präst.

I mina tankar kan du lyssna på där poddar finns eller här.