Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos. Denna finansiering utgör ett betydande steg i professor Erhardts strävan efter innovativa lösningar inom området mental hälsa. Projektet rankas bland de tio framstående svenska vetenskapliga initiativen inom life science som hedras med anslag.

Professor Sophie Erhardt. Foto: Ulf Sirborn.

Målet med professor Erhardts läkemedelsupptäcktsprojekt är att utveckla läkemedel som förhindrar syntesen av kinurensyra (KYNA). Förhöjd produktion av KYNA i hjärnan är kopplad till kognitiv dysfunktion och psykotiska symptom hos människor, och under de senaste 15 åren har många läkemedelsföretag fokuserat på att utveckla KAT II-hämmare för att minska produktionen. Tidigare studier har faktiskt visat att minskad KYNA-produktion förbättrar kognitionen hos djur och primater. Vår banbrytande upptäckt avslöjar att immunaktivering utlöser en annan KAT-enzyminhibitor, nämligen KAT III, vilket leder till en ökning av KYNA-produktionen vid sjukdomar som Covid-19, fästburen encefalit, schizofreni och bipolär sjukdom, säger Sophie Erhardt.

I samarbete med SciLifeLab har patentbara KAT III-selektiva molekyler utvecklats och är redo för proof-of-concept-studier (PoC). Denna framsteg markerar ett lovande steg mot att adressera kognitiv dysfunktion och psykos genom riktad läkemedelsutveckling.

”Att säkra detta anslag representerar en enorm möjlighet att snabbt driva vår forskning framåt och bekräftar att vi verkligen är på rätt väg. Denna erkännande accelererar inte bara vårt momentum utan sänder också ett starkt budskap om att våra ansträngningar är värdefulla. Jag är helt omtumlad av denna extraordinära bekräftelse av vårt arbete!”, säger Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har gett stöd till tio forskare vid svenska universitet. Sophie Erhardt är den enda forskaren från KI. Den gemensamma nämnaren bland de framgångsrika förslagen i denna inledande finansieringsomgång är deras presentation av övertygande möjligheter och att de befinner sig i rätt utvecklingsfas för detta specifika utlysningstillfälle.

Proof of Concept-anslaget tjänar syftet att överbrygga övergången från akademisk forskning till innovationer inom life science. Detta anslag ger forskarna möjlighet att främja sina tidiga upptäckter mot validerade metoder, produkter eller processer. Det erbjuder chansen att genomföra aktiviteter som validerar och påskyndar projektutvecklingen och banar väg för kommersialisering.

Utöver det ekonomiska stödet kommer projektledarna att dra nytta av löpande coachning från Wallenberg Launch Pad (WALP)-teamet. Detta stöd syftar till att guida dem i att utveckla sina innovationer för att uppnå kommersiell mognad.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter nya diagnostik- och behandlingsmetoder.

Wilfred de Graaf, Heights.ai, och Beatrice Melin, professor i onkologi.

Konsortiet består av Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus (Region Västerbotten), Heights.ai (Nederländerna) och PSE Data Security (Schweiz). Konsortiemedlemmarna undertecknade sitt samarbetsavtal den 28 december vid ett möte i Stockholm. Samarbetet kommer att utnyttja modeller för upptäckt av anomalier (som används för att hitta ”en nål i höstacken”) för att förbättra tidig upptäckt av gliom.

Illustration: Elin Brander.

– Vi har redan sett att de här modellerna kan vara framgångsrika i andra branscher, till exempel när det gäller att upptäcka penningtvätt i finansbranschen, säger Wilfred de Graaf, partner på Heights.ai.

Umeå universitet och Region Västerbotten har samlat in en unik uppsättning hälsodata och prover från 140 000 individer under de senaste 30 åren. Detta fungerar som en viktig byggsten för det nya samarbetet eftersom AI-modeller behöver datamängder av tillräcklig storlek och kvalitet.

– Vid Umeå universitet har vi en historia av att omsätta innovationer till kliniska tillämpningar. Här upptäcktes den Nobelprisbelönade CRISPR/CAS-metoden som nu är i kliniska prövningar vid vårt universitetssjukhus, säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Umeå universitet.

– Jag är glad över att få utveckla det här nya samarbetet med näringslivet. Jag är övertygad om att stimulering av innovationer mellan olika områden kommer att påskynda upptäckten av nya metoder för att upptäcka hjärntumörer.

TLV beslutar att Iktorivil orala droppar inte ska ingå i högkostnadsskyddet

Iktorivil orala droppar (klonazepam) för behandling av epilepsi kommer inte att ingå i högkostnadsskyddet. Företaget som står bakom produkten har inte visat att nyttan av Iktorivil, orala droppar, motsvarar kostnaden.

Epilepsi innebär att individen får anfall av muskelkramper eller medvetandepåverkan. Båda symtomen kan förekomma samtidigt. Epilepsianfall är symtom på underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan och kan ha många olika grundorsaker.

Iktorivil, orala droppar, används som tillägg till andra epilepsiläkemedel när dessa inte ger tillräcklig kontroll av anfallen. Det är osäkert hur stor ytterligare effekt behandlingen har på patientens behov av akut vård. Kliniska experter har haft svårt att kvantifiera effekten och det saknas kliniska studier eller annan data som kan stödja de antaganden företaget har gjort. Vi bedömer att den nytta tillägg av Iktorivil, orala droppar, gör inte motsvarar kostnaden för läkemedlet.

Mot denna bakgrund beslutar TLV att Iktorivil, orala droppar, inte ska vara subventionerat och inte ingå i högkostnadsskyddet.

Beslutet fattades den 14 december 2023.

 

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram en fem i topp-lista.

Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

Det finns många studier som undersöker enskilda livsstilsfaktorer, men det har saknats forskning där man sätter de olika faktorerna i relation till varandra. Fram till nyligen har inte heller artificiell intelligens (AI) använts i dessa analyser, i mer än väldigt begränsad utsträckning. Det är först under senare år som den vetenskapliga standardiseringen av maskininlärning har etablerats. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet använt information från SCAPIS – Hjärt- och lungfondens databas, för att i en studie identifiera flera faktorer som är kopplade till hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). Forskarna tittade både på fysisk och mental livskvalitet och utvärderade allt från rökning, psykisk hälsa, alkoholkonsumtion, träningsfrekvens, socioekonomi, utbildning och sysselsättning, men även fysiologiska mätning som blodtester, BMI och lungfunktion.

– Vi har i princip mätt allt man kan mäta på en människa. Med hjälp av AI analyserades sedan varje variabels betydelse, genom att tillämpa en utarbetad viktningsskala, säger Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien.

De topp fem variablerna som associerades med en god livskvalitet var i fallande ordning: fysisk aktivitet, arbete, avsaknad av smärta, god sömn och känslan av att ha kontroll över sitt liv. Max Olsson är inte jätteförvånad över resultatet, men blev något överraskad över att sjukdom inte verkar spela så stor roll.

– Det verkar i högre grad vara konsekvenserna av sjukdom som är viktig. Eftersom många lever med kronisk smärta, blev det en viktig faktor i utfallet. Smärta påverkar många andra aspekter i livet och får därför konsekvenser för livskvaliteten. Men en diagnos i sig var inte starkt kopplad till låg livskvalitet.

Inte oväntat kom fysisk aktivitet på topplats. Fysisk aktivitet påverkar både fysisk och mental hälsa och har en positiv inverkan på välbefinnandet genom att minska stress, depression och förbättra humöret. Att ha ett arbete och få finnas i ett sammanhang där man trivs och utvecklas, kommer också högt på listan. Överlag kunde forskarna inte se några stora könsskillnader mellan män och kvinnor i studien, men det var något högre skattning av fysisk aktivitet hos män än hos kvinnor, medan kvinnor tenderade att värdera avsaknaden av smärta lite högre.

De faktorer som identifierats som betydelsefulla för HRQoL, kan vara intressanta som underlag inför folkhälsopolitiska beslut där man prioriterar åtgärder för att förbättra människors välmående:

– För att lägga grunden till ett långt och lyckligt liv bör de identifierade faktorerna vara ett fokus redan innan medelåldern. En given slutsats – som bekräftas i många studier – är att det är av yttersta vikt att fortsätta fokusera på fysisk aktivitet på gruppnivå för att så många som möjligt ska få en bättre livskvalitet, avslutar Max Olsson.

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Johan Holmberg. Foto: Mattias Pettersson.

Neuroblastom (NB) uppstår i det sympatiska nervsystemet och är den vanligaste solida barncancern utanför kraniet, med en hög grad av variation som sträcker sig från spontan tillbakagång till dödlig utgång trots intensiv behandling. Den viktigaste genen som kan ge upphov till en tumörcell förstärks i en stor andel av högriskfallen, varav mindre än 50 % överlever.

Sjukdomen har olika ansikten; en del tumörer mognar ut av sig själva, en del svarar bra på behandling medan andra är dödliga trots intensiv behandling. Som i andra tumörer hos barn, så har man funnit få återkommande mutationer i neuroblastom.

Måltavlor för behandling

I andra cancerformer har det s.k. splitsningsmaskineriet (då gener ger upphov till proteiner) visat sig vara av betydelse för tumörens utveckling, men dess betydelse i neuroblastom är inte klarlagd.

– Vi kommer att undersöka splitsningsmaskineriets betydelse för neuroblastom, och om det är en behandlingsbar aspekt av sjukdomen, säger Johan Holmberg.

– Vi ska använda en ny sekvenseringsmetod som bättre kan kartlägga effekterna av att förhindra splitsning i NB. Förutom att öka kunskapen om grundläggande mekanismer, hoppas vi även kunna specificera vilka aspekter av splitsningsmaskineriet som kan utgöra måltavlor för behandling.

Vilken roll spelar HIF2a?

HIF2a har beskrivits som en onkogen (gen som kan orsaka en cancercell) för neuroblastom, något som projektets preliminära data ifrågasätter. Oavsett vad som visar sig vara riktigt, så är ett mål för forskargruppen att klarlägga HIF2a:s roll.

– Vi hoppas kunna avgöra om HIF2a verkligen fungerar som en onkogen i neuroblastom, eller om den har andra funktioner och då inte bör komma på tal som måltavla i kliniken, säger Johan Holmberg.