Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

Vid screening för förmaksflimmer läggs tummarna mot en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet. Foto: Sjukhusfotograferna Danderyds Sjukhus.

– Den stora vinsten med screeningen är att man får information som kan användas för att minska individens risk att drabbas av stroke och på det sättet kan förlänga antalet levnadsår med god livskvalitet, säger Emma Svennberg, specialistläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare anknuten till Karolinska Institutet.

I dag har inget land ett systematiskt program för screening för förmaksflimmer. Forskarna bakom den aktuella studien har räknat på kostnadseffektiviteten av screening för förmaksflimmer hos personer i åldern 75–76 år och anser att det finns starka skäl att införa ett sådant screeningprogram.

– Våra hälsoekonomiska beräkningar visar att screening till och med är en kostnadsbesparande intervention. Alltså: inte nog med att screeningen räddar liv och förebygger stroke, utan den sparar dessutom pengar för sjukvården om den införs, säger Lars-Åke Levin, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård och föreståndare för Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings universitet.

En del personer som har förmaksflimmer känner av det, men det är vanligt att ha tillståndet utan att märka det. Vid förmaksflimmer rör sig delar av hjärtat, förmaken, mycket snabbt och det leder till att hjärtats pumpförmåga blir sämre. Då kan blodet levra sig inne i hjärtat. Levrat blod kan sedan färdas från hjärtat upp till hjärnan och orsaka en blodpropp, eller stroke.

Risken för stroke är fem gånger högre för dem som har förmaksflimmer. Men det finns effektiv blodförtunnande behandling som kan förhindra att blodproppar bildas. Med screening kan vården hitta individer med förmaksflimmer, som inte har några symptom av sin sjukdom, och erbjuda dem blodförtunnande behandling som minskar risken för stroke.

Tidigare hälsoekonomiska utvärderingar som gjorts av förmaksflimmerscreening har byggt på data från litteraturen och en del antaganden. Den aktuella studien skiljer sig från dessa eftersom analysen baseras på data från den kliniska studien STROKESTOP, vars resultat publicerades i The Lancet år 2021 och som letts från Karolinska Institutet. STROKESTOP är den största kliniska studien i världen om förmaksflimmerscreening, där nära 30 000 personer i åldern 75–76 år fördelades slumpmässigt i två grupper. Den ena gruppen erbjöds att delta i screeningen, medan den andra gruppen var jämförelsegrupp. Förmaksflimmer som upptäcktes under mätningen behandlades med blodförtunnande behandling.

– Screeningen är en väldigt enkel intervention. I princip lägger man tummarna på en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet, och gör så två gånger om dagen i två veckor, säger Emma Svennberg.

I den hälsoekonomiska analysen har forskarna tagit hänsyn till att en del som bjuds in till screeningen avstår från att komma.

– De som kommer till screeningen är i regel friskare än de som inte deltar. Trots det blir screeningen kostnadsbesparande enligt vår studie. Jag hoppas att beslutsfattare och sjukvården tar till sig detta. Det är en av våra svåraste sjukdomar som kan förebyggas på det här sättet, säger Lars-Åke Levin.

BioArctic utvecklar ny behandling för Gauchers sjukdom

BioArctic AB meddelade i dag att bolaget initierat ett nytt projekt fokuserat på enzymersättningsbehandling för Gauchers sjukdom i kombination med bolagets Brain Transporter-teknologi. I dag saknas behandling för neuropatisk Gauchers sjukdom och BioArctics målsättning är att utveckla en behandling som även påverkar den neuropatiska formen av sjukdomen.

Laboratoriebild. Foto: BioArctic.

Gauchers sjukdom är en sällsynt genetisk sjukdom där en nedsatt funktion av enzymet glukosylceramidas leder till ackumulering av glukosylceramid i vissa organ. Symtomen varierar från milda till svåra och kan uppträda när som helst, från spädbarnsåren till hög ålder, och inkluderar anemi, trötthet, lätta blåmärken och blödningsbenägenhet samt förstorad mjälte och lever. Vid sällsynt neuropatisk Gauchers sjukdom förekommer även neurologiska symtom som inkluderar svårighet att kontrollera ögonrörelser, ostadighet, kramper och kognitiv försämring. Dessa patienter upplever vanligtvis de första symtomen i barndomen och överlever sällan 40 års ålder på grund av sjukdomens effekter på hjärnan.

Dagens behandlingar fokuserar på enzymersättningsterapi. Dessa ersättningsenzymer behandlar dock inte den neuropatiska sjukdomen eftersom enzymerna inte passerar blod-hjärnbarriären och därmed   inte når hjärnan. Genom att koppla en enzymersättningsterapi till BioArctics Brain Transporter-plattform hoppas företaget kunna utveckla en behandling som tar itu med såväl de neuropatiska som de perifera manifestationerna av sjukdomen.

– Människor med neuropatisk Gauchers sjukdom har idag mycket begränsade behandlingsmöjligheter. Genom att använda vår expertis inom neurologiska sjukdomar, tillsammans med vår Brain Transporter-teknologiplattform, hoppas vi kunna förändra det och hjälpa dessa patienter, säger BioArctics vd Gunilla Osswald.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Flest trombektomier i landet som genomförs snabbast och med bäst behandlingsresultat. Det är resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset när landets högspecialiserade strokesjukvård granskas i en ny rapport.

Petra Redfors, överläkare i neurologi och Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels.

– Vi har verkligen jagat minuter, och det har gett resultat. Tiden är avgörande vid stroke och vi jobbar med hela strokekedjan och alla yrkeskategorier för att hitta förbättringspotential. Vi är hela tiden på tårna och fokuserade på att se till att patienterna får vård så snabbt som möjligt, säger Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Var 19:e minut drabbas en person i landet av stroke, det vill säga en blodpropp eller blödning i hjärnan som kräver akut vård. Vid blodproppar används i dag två behandlingar, var och en för sig eller i kombination: Behandling med propplösande läkemedel, så kallad trombolys, eller behandling med trombektomi som innebär att man via ljumsken går in i ett blodkärl som leder hela vägen upp i hjärnan och med hjälp av en tunn kateter drar ut proppen.

– Vid båda typerna av behandling är tiden avgörande; ju snabbare proppen försvinner, desto högre sannolikhet att patienten blir återställd och kan återgå till ett självständigt liv, vilket är en vinst för den enskilde patienten men också ger stora samhällsvinster.

Behandling med blodförtunnande läkemedel utförs på de flesta sjukhus men när det gäller trombektomier är dessa koncentrerade till sju centrum i Sverige. Världens första trombektomi i hjärnan utfördes 1994 på Sahlgrenska sjukhuset och under förra året utfördes 327 trombektomier på sjukhuset vilket är flest i landet. 80 procent av patienterna har mycket svåra eller svåra strokesymtom före behandlingen.

– Vi är bland de snabbaste när det gäller att inleda behandling och snabbast när det gäller att genomföra den. Vi kan också se att vi är i topp när det gäller behandlingsresultat så vi gör en stor skillnad för våra patienter, säger Petra Redfors, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Under året har flera satsningar gjorts för att förbättra en redan högutvecklad strokevård ytterligare. När en röntgenundersökning utförs på något av regionens sjukhus kan artificiell intelligens genom en ny app tolka data efter bara några minuter och läkaren får snabbt veta om det finns någon propp som kan dras ut. Sahlgrenska Universitetssjukhusets specialister dubbelgranskar resultaten parallellt. Målsättningen att snabbare kunna avgöra vilka patienter som behöver stanna kvar på befintligt sjukhus, för snabbast möjliga behandling med blodförtunnande läkemedel, och vilka som behöver föras vidare till sjukhuset för en trombektomi.

– En timmes fördröjning av trombektomi leder till att effekten av behandlingen halveras. I praktiken kan det innebära att snabbare behandling gör att en patient slipper få en kvarstående språkstörning eller förlamning. Det i sin tur ökar sannolikheten för att patienten ska kunna återgå till sitt hem i stället för ett särskilt boende.

Ett annat pågående projekt är att flera ambulanser i regionen har utrustats med kameror så att läkare kan se patienten redan under ambulansfärden. Även här handlar det om att snabbare kunna avgöra vilka som behöver föras vidare till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för en trombektomi. I Västra Götalandsregionen har man också organiserat vården så att en större andel patienter förs till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett första skede.

– Vi har högst andel patienter av alla centrum som kommer direkt till oss utan att passera ett länssjukhus. Tid är hjärna och för varje förlorad minut förlorar man hjärnceller, om patienten inte behöver mellanlanda på ett annat sjukhus vinner vi tid. Vi har verkligen lyckats skapa en effektiv strokekedja men vi kommer att fortsätta jaga minuter.

Claes-Göran, 82, har levt med sjukdomen ALS i 52 år

När Claes-Göran Berndt var i 30-årsåldern fick han den obotliga sjukdomen ALS. Läkaren sa att han kunde räkna med att leva i två och ett halvt år. Nu är han 82 år och en av de i världen som levt längst med sjukdomen.

Claes-Göran Berndt har fru och två barn, som var små när han blev sjuk. Beskedet från läkaren var att Claes-Göran skulle kunna leva i ungefär två och ett halvt år.

Nu är han 82 år och bor med sin fru i en marklägenhet i Höllviken.

Se nyhetsinslaget med Neuromedlemmen och diagnosstödjaren Claes-Göran Berndt.

Epilepsi och långvarig smärta blir nya vårdförlopp

Epilepsi och långvarig smärta är de senaste i raden av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Det innebär att det nu finns 23 godkända vårdförlopp på väg in i vården.

Epilepsi och långvarig smärta är två hälsotillstånd med stora patientgrupper där vården idag är ojämlik och införandet av vårdförlopp välkommet.

Epilepsi

Epilepsi kan debutera när som helst i livet och innebär för många en livslång sjukdom som påverkar livets alla aspekter. Varje år insjuknar 5 500 personer. På många håll inom vården finns brist på aktuell kunskap om epilepsi och personalresurser saknas. Andra utmaningar är långa väntetider och ofullständiga remitteringsrutiner.

– Det övergripande målet med vårdförloppet är att säkerställa diagnos och behandling. Dessutom att genomföra uppföljning och vid behov kontinuerlig habilitering och rehabilitering. Möjlighet till kontakt med epilepsisjuksköterska är också en viktig del i vårdförloppet, säger Eva Kumlien, ordförande i arbetsgruppen som har tagit fram vårdförloppet.

Vårdförloppet inleds vid misstanke om epilepsi och pågår tills diagnosen avskrivs eller om patienten inte längre behöver behandling.

Långvarig smärta

Långvarig smärta innebär smärta som är ihållande eller upprepas under en längre tid och medför ofta stort lidande för individen och är ett omfattande folkhälsoproblem.

Vid långvarig smärta har smärtans funktion som varningssignal ofta upphört och blir då mer av ett sjukdomstillstånd i sig snarare än ett symtom på en bakomliggande orsak. Det kan också handla om smärttillstånd som kvarstår trots behandlingar mot underliggande sjukdom eller skada. Vård av patienter med långvarig smärta har på många håll brister och är ojämlik inom både primärvård och specialiserad vård.

– Syftet med vårdförloppet är att bidra till att öka eller bibehålla patientens funktion och förmåga, men också att bidra till ökad delaktighet, kontinuitet och trygghet för patienten. Det handlar också om att minska kostnader för individen, hälso- och sjukvården och samhället och självklart att bidra till en jämlik vård, säger Marcelo Rivano Fischer, ordförande i arbetsgruppen som tagit fram vårdförloppet.

Vårdförloppet omfattar åtgärder från vårdkontakt till dess att patienten kan hantera sin situation utan ytterligare vårdåtgärder. Vårdförloppet omfattar vuxna.

Fakta om vårdförlopp

Det finns nu 23 godkända vårdförlopp som befinner sig i olika stadier av införande i regionerna.

Vårdförlopp epilepsi

Vårdförlopp långvarig smärta hos vuxna

Läs mer