Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom

En ny stor internationell studie ledd från Lunds universitet, visar att man nu kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom innan de har några symtom. Det går även att förutsäga vem som kommer försämras inom de närmaste åren. Studien publiceras i Nature Medicine och kommer lägligt mot bakgrund av att nya läkemedel nyligen utvecklats mot Alzheimers sjukdom, menar forskarna bakom studien.

Rik Ossenkoppele och Oskar Hansson, Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

Drygt 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers, som är den vanligaste formen av demens. Sedan tidigare vet man att det finns två protein kopplade till sjukdomen – beta-amyloid som bildar plack i hjärnan och tau som i ett senare skede samlas inne i hjärncellerna. De förhöjda proteinerna i kombination med kognitiva symtom, har tidigare utgjort grunden vid diagnostisering av Alzheimers.

– Förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och tjugo år innan den drabbade upplever några tydliga symptom och det är först när tau börjar sprida sig som nervcellerna dör och personen i fråga får de första kognitiva problemen. Det är därför Alzheimers är så svår att diagnosticera i ett tidigt förlopp, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Han har  lett en stor internationell forskningsstudie som genomförts med 1300 deltagare från bland annat Sverige, USA, Nederländerna och Australien. Deltagarna hade inte några kognitiva nedsättning vid studiens start. Genom PET-kamera kunde man se förekomsten av proteinerna tau och amyloid i deltagarnas hjärna. De personer där man upptäckte de två proteinerna kopplade till Alzheimers, visade sig löpa ca 20-40 gånger högre risk att utveckla sjukdomen vid en uppföljning några år senare, jämfört med de deltagare som inte hade några biologiska förändringar.

–  När både beta-amyloid och tau finns i hjärnan, kan det egentligen inte längre betraktas som en riskfaktor, utan som en diagnos. En patolog som hade undersökt ett prov från en sådan här hjärna, skulle direkt diagnostisera patienten med Alzheimers, säger Rik Ossenkoppele som är försteförfattare till studien och forskare på Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center

Han förklarar att det finns två läger som företräder olika forskningsinriktningar – de som menar att Alzheimers sjukdom inte kan diagnostiserad förrän kognitiva funktionsnedsättning börjar märkas. Och den inriktning som han själv och hans kollegor företräder – att diagnosen grundar sig på biologi och de fynd man hittar i hjärnan.

– Man kan till exempel jämföra vårt resultat med prostatacancer. Om man gör en biopsi och hittar cancerceller, kommer diagnosen att bli cancer även om personen ifråga ännu inte utvecklat symtom, säger Rik Ossenkoppele.

Tidigare i höstas har det presenterats positiva resultat i kliniska prövningar av ett nytt läkemedel, Lecanemab, som har utvärderats på patienter med Alzheimers sjukdom. Utifrån detta är studien vid Lunds universitet extra intressant, menar forskarna:

– Om vi kan identifiera sjukdomen redan innan de kognitiva utmaningarna visar sig, kanske vi på sikt kan sätta in läkemedlet för att bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede. Tillsammans med fysisk aktivitet och bra kost, skulle man då ha en större chans att påverka framtida kognitiva utmaningar. Men det behövs mer forskning innan det kan rekommenderas behandling hos personer som ännu inte utvecklat minnesnedsättning, avslutar Oskar Hansson.

Publikation

”Amyloid and tau PET-positive cognitively unimpaired individuals are at high risk for future cognitive decline”. Nature Medicine, 10 november 2022, DOI: https://doi.org/10.1038/s41591-022-02049-x

BioArctic erhåller nytt patent i USA kring teknologi för transport av läkemedel över blod-hjärnbarriären

BioArctic AB meddelade idag att det amerikanska patentverket, US Patent and Trademark Office (USPTO), har beviljat BioArctic ett nytt plattformspatent för en teknologi framtagen för att transportera biologiska läkemedel över blod-hjärnbarriären. Patenten, som ingår i företagets Brain Transporter-patentportfölj, träder i kraft den 15 november 2022 och sträcker sig fram till 2037.

Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan från främmande ämnen genom att begränsa passagen av ämnen in i hjärnan. Den patenterade teknologin (US patent nr 11 498 974) har utvecklats för att underlätta transporten av biologiska läkemedel över denna barriär, och därigenom potentiellt förbättra ett läkemedels effektivitet.

– Vi är glada över att det amerikanska patentverket har beviljat detta nya patent. Förbättrad transport av biologiska läkemedel över blod-hjärnbarriären kan leda till förbättrad effekt och minskade biverkningar av nuvarande och framtida behandlingar av hjärnsjukdomar, säger BioArctics vd Gunilla Osswald.

Teglutik introduceras på den svenska marknaden för att erbjuda ett alternativ till riluzoltabletter

Läkemedelsbolaget CampusPharma introducerar nu ett läkemedel för administrering av riluzol för ALS-patienter med sväljsvårigheter.

–Teglutik (riluzol) har funnits som licensläkemedel tidigare men är nu ett registrerat läkemedel och därigenom enklare att förskriva. Tidigare har det enbart funnits riluzol i tablettform och då det uppstår ofta problem när dessa behöver ges via sond eller via PEG. Krossade tabletter fastnar och det blir osäkert om hela dosen verkligen tas, konstaterar Linda Numlér, nordisk produktchef på CampusPharma.

Tills helt nyligen fanns riluzol registrerat enbart som tablett. Med tanke på sjukdomens art och de problem patienterna utvecklar kan riluzol i en suspensionsberedning vara ett värdefullt tillskott.

Minst 80% av alla patienter med ALS utvecklar dysfagi och kan behöva en PEG magsond. Till dessa kan riluzol i suspensionsform vara en fördel. Även till patienter med lindrig dysfagi kan man pröva riluzol i suspensionsform.

Teglutik ingår i högkostnadsskyddet till dess att den ordinarie subventionsansökan prövats. Det innebär att den tillfälliga subventionen omfattar patienter som redan behandlas med läkemedlet på licens och att dessa under handläggningstiden har beviljats tillfällig subvention.

Carbonhand 2.0 godkänd som medicinteknisk produkt enligt MDR

För personer med nedsatt handfunktion kommer nu ett nytt hjälpmedel ut på marknaden. Den kraftförstärkande handsken Carbonhand® från Bioservo är nu klassificerad och godkänd som en medicinteknisk produkt enligt den europeiska förordningen om medicintekniska produkter (MDR), vilket innebär att Carbonhand 2.0 kan börja säljas i Europa.

Vattna blommor med Carbonhand. Foto: Bioservo Technologies.

Efter ett intensivt utvecklingsarbete, samt passerade säkerhetstester genomförda hos ett oberoende testhus, är nu Carbonhand 2.0 godkänd som ett medicintekniskt assisterande hjälpmedel enligt gällande regelverk i Europa. För att erhålla detta godkännande har Bioservo under en längre period arbetat med ett gediget kvalitets- certifieringsarbete enligt ISO13485, samt under utvecklingsarbetet av den nya generationen av Carbonhand säkerställt att samtliga applicerbara standarder inom området efterlevs.

Bioservo kan nu påbörja försäljningen till distributörer och slutanvändare inom EU samt de länder som accepterar MDR som ett regulatoriskt godkännande på sin marknad. På den svenska marknaden bedriver bolaget försäljning i egen regi och på övriga marknader i Europa arbetar bolaget via specialiserade distributörer med relevant kompetens och marknadsnärvaro. I dagsläget har vi distributörer i Norge, Tyskland, Frankrike och Schweiz och vi fortsätter att successivt expandera försäljningsnätverket till fler marknader i Europa.

Den kraftförstärkande handsken Carbonhand från Bioservo ger människor med nedsatt handfunktion extra kraft och uthållighet i greppet. Sensorer i fingertopparna registrerar när användaren greppar ett föremål, systemet räknar ut hur mycket kraft som ska adderas och drar i konstgjorda senor som går ut i handens fingrar och lägger till kraft i användarens grepp. Systemet lär sig vad användaren gör och anpassar beteendet efter användarens behov.

”Att Carbonhand nu är godkänd och blir tillgänglig i Europa är ett stort steg både för oss som företag och för alla de personer som lever med nedsatt handfunktion runt om i världen.” säger Petter Bäckgren, VD på Bioservo och fortsätter, ”vårt nästa steg är att göra Carbonhand tillgänglig även för alla med nedsatt handfunktion i USA, förberedelser pågår och vår målsättning är att det ska ske redan under nästa år”.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

I studien var närmare hälften av personerna inaktiva före hjärnblödningen. En av tre utförde lätt fysisk aktivitet och färre än fem procent motionerade regelbundet. Foto: Emilia Bergmark-Jiménez.

Varje år drabbas drygt 20 000 personer av stroke i Sverige, varav cirka 2 500 är till följd av hjärnblödning. Hjärnblödning är den allvarligaste typen av stroke, med få behandlingsmöjligheter. Symtomen som uppstår vid stroke innefattar bland annat förlamning (oftast i ena kroppshalvan), talstörning, synfältsbortfall, yrsel med balanssvårigheter, kraftig huvudvärk och medvetslöshet.

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärnblödning – men för den som ändå drabbas – kan lätt fysisk aktivitet under minst fyra timmar per vecka minska sannolikheten för allvarliga symtom och död. Det bekräftas av en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.

– Detta är den första studien som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och akut svårighetsgrad samt död efter hjärnblödning. Resultaten visar att de som var lätt fysiskt aktiva innan sin hjärnblödning, såsom att ta en promenad eller cykla minst 35 minuter per dag, fick en minskad sannolikhet för svåra symptom och död efter hjärnblödningen, säger studiens försteförfattare Adam Viktorisson, doktorand på Sahlgrenska akademin och forskar-AT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I studien var närmare hälften av personerna inaktiva före hjärnblödningen. En av tre utförde lätt fysisk aktivitet och färre än fem procent motionerade regelbundet.

– Fysisk aktivitet är inte synonymt med träning. Att träna är en medveten handling där man rör sig för att stärka muskler eller förbättra kondition. Fysisk aktivitet kan vara att promenera till jobbet eller att gå till affären. Det är anmärkningsvärt att även lätt fysisk aktivitet gör stor skillnad. Man ska dock komma ihåg att studien utgår från en åldrad population där även lätt fysisk aktivitet kan vara ansträngande, säger Adam Viktorisson.

Studien påvisar inget orsakssamband mellan fysisk aktivitet och skydd mot allvarliga symtom vid hjärnblödning, men kopplingen är stark. Beaktar man alla strokesymtom och dess svårighetgrad drabbades närmare häften av de som var inaktiva av mycket svår hjärnblödning, jämfört med färre än en av fem bland tidigare fysiskt aktiva.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning var mer än dubbelt så hög bland fysiskt aktiva. Extra anmärkningsvärt är att de som var fysiskt aktiva men led av svår samsjuklighet, hade högre överlevnad efter hjärnblödning, jämfört med de som var inaktiva men helt friska.

– Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att människor rör på sig mer vilket minskar andelen svårt skadade patienter. Ökad rörlighet kan då också innebära bättre livskvalitet för patienterna och mindre belastning för vården, säger medförfattaren Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor vid Göteborgs universitet och överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

 

Länk till studien: Associations of Prestroke Physical Activity With Stroke Severity and Mortality After Intracerebral Hemorrhage Compared With Ischemic Stroke | Neurology