Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Covid-19 aktiverar slumrande virus, särskilt hos ME-patienter

Covid-19 väcker liv i virus som legat slumrande i kroppen sedan tidigare infektioner. Det här syns extra tydligt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, enligt en studie från Linköpings universitet.

Kroniskt trötthetssyndrom, eller myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS, kännetecknas av sådant som svår och långvarig trötthet, utmattning vid ansträngning samt smärta och sömnstörningar.

Ingen vet säkert vad som orsakar tillståndet, men i de flesta fall har ME/CFS uppstått efter en virus- eller bakterieinfektion. Och även om den ursprungliga infektionen läker ut försämras personens hälsotillstånd.

Tillståndet kallas ibland även post-viral trötthet. Eftersom orsaken är okänd finns inga diagnostiska tester.

– Det här är en förbisedd patientgrupp, säger Anders Rosén, professor emeritus vid Linköpings universitet.

Slumrande virus kan vara nyckel

En teori som har undersökts i flera studier går ut på att en ny infektion kan väcka virus som slumrar i kroppens celler efter en tidigare infektion. Det är känt sedan länge att exempelvis olika herpesvirus kan leva kvar i kroppen i ett sådant vilande tillstånd. Vilande virus kan återaktiveras många år senare – och då på nytt orsaka sjukdom.

Frågan om huruvida återaktiverade virus är inblandade i ME/CFS har varit svår att besvara – fram till nu. Den utbredda spridningen av coronaviruset under pandemin har nämligen gett forskarna en unik möjlighet att studera vad som händer vid en mild virusinfektion hos personer med ME/CFS, jämfört med hos friska kontrollpersoner.

Forskarna bakom den nya studien startade tidigt i pandemin en studie där 95 personer med MF/CFS-diagnos och 110 friska kontrollpersoner deltog. Alla lämnade blodprov och salivprov vid fyra tillfällen under ett år och forskarna analyserade antikroppar mot sars-cov-2.

Forskargruppen använde också en teknik som lät dem undersöka antikroppar i saliv för vanliga herpesinfektioner. Ett av virusen var Epstein-Barr-virus, eller EBV, som nästan alla smittas av. De flesta får en lindrig infektion när de är barn och i tonåren kan EBV ge körtelfeber. Efteråt finns viruset kvar i kroppen i slumrande tillstånd. Vid nedsatt immunsystem kan EBV föröka sig och orsaka trötthet, autoimmunitet och lymfom om situationen pågår länge.

Återaktivering av tre ”sovande” virus

Under pandemins första våg smittades ungefär hälften av studiedeltagarna av det nya coronaviruset och fick mild covid-19. Mer än var tredje deltagare fick så milda symtom att de inte märkte något.

Efter covidinfektionen hittade forskarna specifika antikroppar i saliven som tydde på en stark återaktivering av tre slumrande virus, varav EBV var ett.

Och – återaktiveringen syntes hos både patienter och kontrollpersoner, men den var starkare hos patienterna med ME/CFS. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt säkerställd.

– Nu kan vi se i vår studie att det finns objektiva mått som visar att det finns fysiologiska skillnader i kroppens reaktion på virus mellan ME-patienter och friska personer, säger forskaren Anders Rosén.

Läs hela artikeln här

BioArctic kombinerar alfa-synuklein-projekt med Brain Transporter-teknologi

BioArctic AB meddelade idag att bolaget utökar sin alfa-synuklein-projektportfölj. Det nya projektet, PD-BT2238, kombinerar en selektiv antikropp riktad mot lösliga alfa-synuklein-aggregat (så kallade oligomerer) med BioArctics Brain Transporter-teknologi. Syftet är att öka mängden antikropp som når hjärnan, med målsättningen att öka effekten av en potentiell behandling vid Parkinsons sjukdom.

Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar nervsystemet. De första symtomen kan vara knappt märkbara skakningar i en hand eller ett ben. När sjukdomen fortskrider kan människor utveckla svårigheter att gå och prata, samt uppleva mentala och beteendemässiga förändringar som sömnproblem, depression, minnessvårigheter och trötthet.[1] Idag finns flera symtomatiska behandlingar tillgängliga, men det finns inga sjukdomsmodifierande alternativ.

BioArctics mål är att utveckla en antikroppsbehandling riktad mot lösliga aggregerade former av alfa-synuklein, ett protein som är genetiskt och neuropatologiskt kopplat till Parkinsons sjukdom och som tros vara en viktig initierande faktor i sjukdomsutvecklingen. PD-BT2238 är nästa generations alfa-synuklein-antikropp, som kombinerar en oligomer-selektiv alfa-synuklein-antikropp med BioArctics Brain Transporter-teknologi, designad för att förbättra mängden antikropp som tar sig in i hjärnan.

– BioArctics Brain Transporter-teknologi har möjlighet att öka mängden antikropp som når hjärnan och därmed effekten av biologiska behandlingar för olika neurodegenerativa sjukdomar. Vi är därför mycket glada över att nu också kombinera denna teknologi med en antikropp i vår projektportfölj för Parkinsons sjukdom, säger Gunilla Osswald, vd på BioArctic.

För BioArctics längst gångna alfa-synuklein-projekt, BAN0805, pågår förberedelser för fas 2, samtidigt som potentiella partnerskap undersöks. Fas 1-data visade att BAN0805 tolererades väl, vilket stödjer fortsatt utveckling i fas 2, med dosering en gång i månaden.

—

Detta pressmeddelande berör en läkemedelskandidat under utveckling och avser inte att förmedla några slutsatser gällande effekt och säkerhet. Det finns ingen garanti för att denna läkemedelskandidat vare sig kommer att slutföra det kliniska utvecklingsprogrammet eller erhålla godkännande av relevanta myndigheter.

Odlade nervcellers benägenhet att klumpa ihop sig försvårar sjukdomsstudier

För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj.

Cellklumpar odlade på elektroder. Varje klump består av flera tusen nervceller. De svarta cirklarna är elektroder som används för att läsa av elektrisk aktivitet hos nervcellerna. Foto: Carl-Johan Hörberg.

Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärnor, men i ett mer lättillgängligt miniatyrformat, och som man kan experimentera med utan att man löper risk att skada en försöksperson. Dagens metoder för att odla mänskliga nervceller är många och varierande, men grundprincipen är att man erhåller stamceller som man sedan ”lurar” till att utvecklas till mogna nervceller, genom att använda kemiska signaler. Samma princip kan idag användas för att erhålla nästan vilken celltyp som helst. I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften eNeuro har forskare i Lund gjort en upptäckt om hur dessa odlade celler beter sig och kommunicerar.

– Vi kan visa att en tidigare okänd faktor, nämligen cellernas benägenhet att klumpa ihop sig i odlingssteget, har en stor påverkan på hur de kommunicerar och vilka resultat som erhålls, säger Carl-Johan Hörberg, biologidoktorand vid Lunds universitet.

I studier om allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar som Alzheimers, Parkinsons, depression, autism och adhd används ofta odlade mänskliga nervceller. Reproducerbarhet – att man får samma utfall när man upprepar ett experiment – är av yttersta vikt. Men eftersom de odlade cellerna klumpar ihop sig olika mycket går det inte att lita blint på resultaten.

Carl-Johan Hörberg, doktorand vid Biologiska institutionen, Lunds universitet. Foto: Privat.

– Detta är något som måste tas hänsyn till vid experiment där man testar skillnader mellan två försök. Ett nytt läkemedel kanske kan tyckas påverka nervcellernas kommunikation, men i själva verket kanske det bara är hopklumpandet som påverkas, säger han.

Hur kan då den nya studien komma till praktisk nytta? Carl-Johan Hörberg hoppas att resultaten i framtiden kan leda till att forskare lyckas manipulera de odlade nervcellerna så att de beter sig som riktiga celler och uppför sig identiskt i alla experiment. Målet är på sikt att ”övertala” cellerna att växa mer likt hur de gör i en riktig hjärna.

– Det skulle öppna nya möjligheter då vi på riktigt kan tala om att ha en ’minihjärna’ i labbet. Man skulle kunna studera depression, adhd och andra neuropsykiatriska sjukdomar eller funktionsvariationer på en molekylär och cellulär skala, säger han.

Studien publiceras i tidskriften eNeuro: ”Spontaneous Cell Cluster Formation in Human iPSC-Derived Neuronal Spheroid Networks Influences Network Activity”

Örebroprofessor prisas av Europas neurokirurger – forskar om hjärnskador efter allvarliga olyckor

Professor András Büki från Örebro universitet har utsetts till årets europeiska föreläsare av organisationen EANS. Priset är ett av de finaste inom neurokirurgin i Europa. – Det är en stor ära, säger han.

András Büki, professor vid Örebro universitet, forskar om traumatiska hjärnskador. Foto: Jesper Mattsson.

Varje år får en neurokirurg hedersuppdraget att hålla en föreläsning vid EANS, The European Association of Neurosurgical Societies, årliga kongress. Det är ett sätt att belöna och uppmärksamma en person som har stor betydelse för neurokirurgin och EANS.

I sitt senaste stora forskningsprojekt har András Büki tillsammans med ett internationellt team studerat 27 000 personer som har drabbats av traumatiska hjärnskador. Data från 60 sjukhus i 20 länder i Europa har gåtts igenom. Ofta har patienterna kommit in till sjukhusen efter en trafikolycka eller ett fall.

– Jag har forskat för att förstå vilka proteiner och processer som kan brytas ner eller aktiveras hos patienter med en hjärnskada orsakad av ett skalltrauma.

Resultatet är kunskapen om att ett enkelt blodprov bättre kan visa vilka personer som riskerar fortsatta problem. Idag klassas över 90 procent av skallskadorna som milda, men över hälften av patienterna har visat sig ha problem ett halvår senare.

Det nya testet visar vilka patienter som kan gå hem, men också vilka som behöver stanna för observation eller röntgas. Det gör att viktiga, tidiga åtgärder kan sättas in snabbt. Testet har visat sig vara mer korrekt än de metoder som har använts tidigare.

I sin föreläsning på EANS kongress i Belgrad betonade András Büki att vägen till resultat som kan göra livet lättare för patienterna inte alltid är lätt.

– Några forskningsprojekt har varit en återvändsgata, men andra har visat sig vara kliniskt viktiga och en bra möjlighet att förbättra omhändertagandet av hjärnskadade patienter, säger han.

Ny enhet ska ge tidigare rehabinsatser för fler patienter

Resultaten blir bättre när rehabiliteringsinsatser för personer som fått en allvarlig ryggmärgsskada kommer i gång så tidigt som möjligt. Därför öppnar i vår en ny högspecialiserad rehabiliteringsenhet på Skånes universitetssjukhus i Lund. Här kan fler patienter få en mer individanpassad vård i ett tidigt skede.

Den nya rehabiliteringsenheten ska stå färdig i april 2023 och är ett komplement till verksamheten på Orupssjukhuset. Maria Wallin, enhetschef för den nya avdelningen, tillsammans med Johanna Lindström, fysioterapeut och Peter Ståhlberg, rehabcoach.

Personer som fått en allvarlig ryggmärgsskada får redan idag tidiga rehabiliteringsinsatser på de avdelningar där de vårdas på sjukhuset. När patienterna är medicinskt stabila flyttas de sedan till Skånes universitetssjukhus rehabiliteringsenhet på Orupssjukhuset, där insatserna fortsätter.

En ryggmärgsskada påverkar många kroppsfunktioner, vården är komplex och kräver tillgång till många olika professioner och medicinska specialiteter. Patienterna måste dessutom redan i ett tidigt skede få rätt psykosocialt stöd för att påbörja resan mot en förändrad livssituation.

– Den nya avdelningen kommer att ge mycket bättre förutsättningar att kunna erbjuda patienterna vård i rätt tid, på rätt sätt och på rätt ställe, säger Hélène Pessah, läkare och sektionschef inom rehabiliteringsmedicin på Skånes universitetssjukhus.

Närhet till annan specialistkompetens
Den nya enheten som är under uppbyggnad ska stå färdig i april 2023 och är ett komplement till verksamheten på Orupssjukhuset.

– Att vi öppnar en ny enhet på sjukhusområdet i Lund innebär att vi kan ta emot fler patienter tidigare i rehabiliteringsprocessen och från en större del av landet. Här finns även en närhet till annan specialistkompetens vilket innebär snabbare insatser för patienterna, säger Maria Wallin, sjuksköterska och enhetschef för den nya avdelningen.

Rehabteam runt patienten
Varje år vårdas 40–50 personer från Skåne och Södra sjukvårdsregionen vid Skånes universitetssjukhus för primär rehabilitering efter en förvärvad ryggmärgsskada. Från och med april 2023 har sjukhuset ett uppdrag inom ramarna för Nationell högspecialiserad vård (NHV) som innebär ett utökat upptagningsområde som omfattar cirka en fjärdedel av Sveriges befolkning, och ska då kunna ta emot sammanlagt cirka 70 patienter per år.

Den nya enheten på sjukhusområdet i Lund kommer att ha åtta platser, främst för ryggmärgsskadade, och avdelningens rehabiliteringsteam är en förutsättning för ett bra resultat. Här kommer undersköterskor, sjuksköterskor, rehabcoacher, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kuratorer, psykologer, medicinska sekreterare och läkare att jobba tillsammans runt patienten. Teamet kompletteras utifrån patientens behov med logoped, dietist och rehabingenjör.

– Fördelen med att ha en särskild avdelning är att vi kan samla all kompetens som behövs runt patienten och att rehabiliteringsinsatserna kan komma in tidigare. Hela teamet behövs för att patienten ska kunna komma vidare i sin rehabilitering, säger Maria Wallin.

Stärker rehabiliteringen
Rehabiliteringsinsatserna kan i det tidiga skedet handla om att underlätta andning eller förebygga trycksår och smärta. I näst steg handlar det om att personen ska kunna sätta sig upp på egen hand i sängen eller förflytta sig från sängen till en rullstol.

– En välfungerande rehabiliteringskedja är helt avgörande för hur en person som fått en ryggmärgsskada ska klara sitt fortsatta liv. Genom att öppna den nya enheten kommer vi att förbättra vården för dessa hårt drabbade patienter. Den avancerade rehabiliteringen kommer att kunna starta tidigare och samarbetet med intensivvården kommer att stärkas, säger Tobias Cronberg, verksamhetschef för neurologi, rehabiliteringsmedicin, minnessjukdomar och geriatrik på Skånes universitetssjukhus.