Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Immunceller hos ALS-patienter kan förutsäga sjukdomsförloppet

Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan vid diagnostiseringen av ALS går det att förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet kommer att gå, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Communications.

Solmaz Yazdini, Karolinska Institutet. Foto: Filip Mestanov.

ALS är en mycket ovanlig, men dödlig nervsjukdom som innebär att den drabbade efter en tid blir förlamad för att sedan avlida. Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie upptäckt ett sätt att förutsäga sjukdomsförloppet hos ALS-patienter.

Forskarna samlade in färskt blod och ryggmärgsvätska från 89 patienter i Stockholm som nyligen hade diagnostiserats med ALS mellan mars 2016 och mars 2020 och de följdes till och med oktober 2020.

T-celler är inblandade

Studien visar att en hög andel av så kallade effektor-T-celler är associerad med en låg överlevnadsgrad. Samtidigt visar studien att en hög andel av aktiverade regulatoriska T-celler är skyddande mot sjukdomen. Fynden ger nya evidens för T-cellers inblandning i sjukdomsförloppet och visar att vissa typer av effektor-T-celler ansamlas i ryggmärgsvätskan hos ALS-patienter.

– Studien kan bidra till utvecklingen av nya behandlingar som riktar in sig på immunceller för att sakta ned sjukdomsförloppet, säger Solmaz Yazdani, doktorand vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Nästa steg i hennes forskning är att studera hur T-celler bidrar till sjukdomsförloppet.

– Vi har planer på att samla prover från dessa individer för att studera förändringar av immuncellerna över tid. Dessutom vill vi studera effektor-T-cellerna i mer detalj för att förstå deras roll i ALS.

Studien finansierades av Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning, Neuro, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, med flera.

Publikation

T cell responses at diagnosis of amyotrophic lateral sclerosis predict disease progression” Solmaz Yazdani, Christina Seitz, Can Cui, Anikó Lovik, Lu Pan, Fredrik Piehl, Yudi Pawitan, Ulf Kläppe, Rayomand Press, Kristin Samuelsson, Li Yin, Trung Nghia Vu, Anne-Laure Joly, Lisa S. Westerberg, Björn Evertsson, Caroline Ingre, John Andersson, Fang Fang, Nature Communications, online 8 november 2022, doi: 10.1038/s41467-022-34526-9

Utländska läkares praktiska kunskaper testas i Lund

På Practium i Lund genomgår utländska läkare två dagars praktiska prov. Det handlar om läkare med utbildning från länder utanför EU/ESS som vill ha en svensk läkarlegitimation. I år är det första gången Practicum står värd för de tuffa proven.

Practicum är Region Skånes regionala organisation för klinisk färdighetsträning och medicinsk simulering. På Practicum i Lund genomförs proven i samarbete med Lunds universitet under två dagar.

Planeringen är omfattande och schemat för provtider och raster följs minutiöst för att förutsättningarna ska vara lika för alla. Läkarna slussas mellan de olika provstationerna utan möjlighet att träffa varandra samtidigt som deras insatser bedöms av erfarna läkare från Sus. Det hela följs i realtid av examinatorn.

– Redan när vi drog igång dessa prov 2016 fanns behovet av fler provorter. De praktiska proven genomfördes då i Umeå och Göteborg. Men har nu kompletterats med Lund och Uppsala, säger examinator på plats Magnus Hultin, docent vid Umeå universitet, som är det lärosäte som leder arbetet med att bedöma läkarnas kunskaper.

Blandade erfarenheter

Det finns många olika anledningar bakom att man vill ha en svensk läkarlegitimation. En del har aktivt sökt sig till Sverige, kanske för att kärleken fört dem hit eller för att de ser möjligheten att förbättra sina levnadsvillkor.

– Det är ofta yngre, högt motiverade läkare som arbetar mycket målmedvetet för att lära sig svenska och hur vårt sjukvårdssystem fungerar, säger Magnus Hultin.

En annan grupp är de läkare som kommit som flyktingar till Sverige.

– Vi börjar se allt fler av dem som kom till Sverige från framför allt Syrien under 2015 och 2016. Det har dröjt längre än vad vi trodde från början, men det tar lång tid att lära sig språket tillräckligt bra för att kommunikationen med patienterna ska fungera, säger Magnus Hultin.

Att provet nu ges även i Lund, innebär fördelar för de blivande läkarna, men även för Region Skåne och Lunds universitet. Under pandemin samlades alla övningsstationer som används när blivande läkare och sjuksköterskor ska genomföra praktiska utbildningsmoment till Practicum i Lund. Då uppstod förutsättningarna att även erbjuda det praktiska kunskapsprovet för utländska läkare.

– Vi vill utveckla Practicum i Lund och använda de stationer vi byggt upp. Dessutom vill vi bidra till det här i Sverige, säger Peter Svensson, professor i klinisk koagulationsmedicin och tidigare programchef på läkarprogrammet i Lund.

I samarbetet med övriga orter som erbjuder det praktiska kunskapsprovet, sker ett erfarenhets- och kunskapsutbyte.

– Vi i Lund vinner på att vi får ner nya idéer från kollegorna i Umeå, Göteborg och Uppsala, säger Peter Svensson.

Lång väg till legitimation

Innan de praktiska proven genomförs krävs även godkänt resultat på ett teoretiskt prov. Sett över tid är det färre än hälften som påbörjat processen som tar sig hela vägen fram till en svensk läkarlegitimation. Proven är tuffa då det krävs breda kunskaper för en svensk läkarlegitimation. Den som praktiserat ett antal år – och kanske specialiserat sig – behöver ofta mycket repetition.

När proven är avklarade väntar sex månaders praktik, parallellt med en kurs i författningskunskap och ett valideringstest i svenska. Först därefter är de redo att möta patienter med en färsk legitimation i fickan.

Uppdaterade nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom

MS och Parkinsons sjukdom är kroniska, neurologiska sjukdomar. Det finns effektiva läkemedel mot MS, som är viktiga att ge tidigt. För Parkinsons sjukdom finns ingen bromsmedicin, men symtomlindring har stor effekt. De nationella riktlinjerna vänder sig till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen gjorde en mindre översyn av riktlinjernas rekommendationer 2022, för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Huvudrapporten och alla bilagor är uppdaterade, och alla dokument på denna Socialstyrelsens hemsida är gällande. Här kan du också läsa en sammanfattning av uppdateringarna.

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.

Andreas Bartley och Magnus Tisell. Foto: Josefin Bergenholtz och Göteborgs universitet.

Blödning mellan skallben och hjärna, subduralblödning, drabbar främst äldre och uppstår oftast efter lättare slag mot huvudet. Tillståndet kan ge en ansamling av inflammatorisk vätska uppblandad med blod, som leder till svullnad och tryck mot hjärnan.

Vätskeansamlingen växer ibland till sig under veckor och månader, med ökade symtom av allt från ihållande huvudvärk till förvirring, ensidig svaghet, balansproblem och sänkt medvetande som följd.

Behandlingen är operation där vätskan töms ut genom ett borrhål i skallbenet. Därefter sköljer man rent med spolvätska på hjärnytan för att kvarvarande blödningsrester inte ska växa till sig igen och orsaka återfall. I dag är detta den vanligaste hjärnoperationen i Sverige.

Historiskt har man använt olika temperatur på spolvätskan men precis som vid andra tvättar finns det skäl att anta att temperaturen kan spela roll för hur effektivt blödningsresterna kan tvättas bort. Temperaturen kan också påverka hur snabbt nya småblödningar avstannar.

Varmare vätska – färre ingrepp

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften JAMA Neurology, ingick totalt 541 patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Deltagarna var i genomsnitt 76 år gamla.

Patienterna fick slumpmässigt endera kroppstempererad eller rumstempererad spolvätska under operation. Resten av behandlingen genomfördes likartat. Bland dem som fick rumstempererad spolning behövde 14 procent (39 av 277 patienter) opereras igen inom ett halvår. I gruppen som fick kroppstempererad spolning var motsvarande andel 6 procent (16 av 264).

Studiens förstaförfattare är Andreas Bartley, doktorand i klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Att man med en så enkel åtgärd kan minska antalet återfall och därmed omoperationer har stor betydelse framför allt för att minska onödigt lidande hos denna äldre patientgrupp, men också för att minska trycket på sjukvården, säger han.

Patientgrupp som väntas växa

Forskarna bakom studien beskriver operationsmiljön som mycket komplex, och att det sällan görs systematiska studier av så enkla fysikaliska egenskaper som vätsketemperatur.

Studiens sistaförfattare är Magnus Tisell, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Totalantalet operationer för blödningar under skallbenet väntas öka kraftigt med ökande andel äldre människor i befolkningen. Att höja spolvätsketemperaturen är en åtgärd som också lätt kan tillämpas även i resursknappa låginkomstländer, avslutar han.

Titel: Effect of Irrigation Fluid Temperature on Recurrnce in the Evacuation of Chronic Subdural Hematoma, A Randomized Clinical Trial, http://doi.org/10.1001/jamaneurol.2022.4133

Snabbstängande ventiler låter fiskarna lätta på trycket i cellerna

Regleringen av vätskebalansen i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov. Forskare vid Göteborgs universitet har nu sett indikationer på en unik typ av snabbstängande ventil för vattenkanaler. Upptäckten kan i förlängningen få betydelse för framtagandet av mediciner mot bland annat cancer och alzheimers.

Forskningen gjordes på aquaporiner från klätterfisk, anabas testudineus. Dessa fiskar har förmågan att klara sig även på land, vilket ställer krav på att de kan reglera vätskebalansen snabbt. Foto: Shutterstock.

Fiskar lever i vattenmiljöer med olika salthalt och vissa arter kan till och med leva upp till en vecka på land. Det ställer väldigt speciella krav på cellernas aquaporiner för att de ständigt ska kunna reglera vätskebalansen i väldigt olika miljöer. Genom att studera aquaporinerna hos klätterfisk (Anabas testudineus) som ibland tar sig upp på land har forskarna kartlagt ett protein som verkar visa på en unik typ av snabbstängande vattenkanal. Resultaten redovisas i en vetenskaplig artikel i Life science alliance.

–  I vår senaste studie presenterar vi den första högupplösta strukturen för en vattenkanal från fisk som finns i huden och gälarna. Vi ser att kanalen har en unik veckning på utsidan av cellen och det indikerar en ny typ av snabbstängande ventil för vattenkanaler som är specifik för vatten. Ventilen kan möjliggöra att kanalen öppnas och stängs snabbt beroende på den omväxlande miljön för fisken, säger Kristina Hedfalk, biokemist vid Göteborgs universitet.

Viktigt att sänka trycket

Att förstå aquaporiners grundläggande reglering kan på sikt få betydelse för forskningen på nya läkemedel mot till exempel hjärnsvullnad vilket skulle kunna rädda liv efter olyckor och sjukdomar. Vid en hjärnsvullnad är det viktigt att kunna sänka trycket i hjärnan innan den tar skada. Genom att odla fram proteinet som styr vattenkanalen i laboratoriemiljö så har forskarna identifierat egenskaper som kan reglera vätskebalansen i cellerna vid snabba förändringar. Tidigare forskning har visat att hjärncellernas aquaporiner har en nedsatt funktion vid begynnande alzheimers, varför denna studie även kan komma att bli ett värdefullt steg till att utveckla mediciner inom detta område.

–  Det är en viktig grundforskning där vi kan se det reglerande proteinet på molekylnivå. Förutom att det kan komma till nytta inom läkemedelsforskningen så är det också viktigt att förstå fiskars vattenkanaler för vår hantering av fisk vid odling så att fisken mår så bra som möjligt, säger Kristina Hedfalk.

Länk till den vetenskapliga artikeln: High resolution structure of a fish aquaporin reveals a novel extracellular fold