Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Så kan hjärnans immunceller triggas att bromsa Alzheimer

Hjärnans storätande immunceller kan bromsa sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie som nu publiceras i Nature Aging.

Joana Pereira, forskare vid enheten för klinisk minnesforskning och det strategiska forskningsområdet Multipark, Lunds universitet och vid Karolinska Institutet.

Hjärnans egna immunceller kallas för mikroglia och finns i centrala nervsystemet. De är storätare som dödar virus, skadade celler och smittämnen som de stöter på. Sedan tidigare vet man att mikrogliaceller kan vara aktiverade på olika sätt vid flera neurologiska sjukdomar som t ex Alzheimer och Parkinson. Beroende på hur de aktiveras, kan de både driva på och bromsa sjukdomsutveckling. Forskare från Lunds universitet och Karolinska Institutet har nu visat att en viss typ av aktivering av mikrogliacellerna, utlöser inflammatoriska skyddsmekanismer i immunsystemet:

– De flesta tänker nog att inflammation i hjärnan är något dåligt och att man därför bör hämma det inflammatoriska systemet vid sjukdom. Men inflammation behöver inte bara vara negativt, säger Joana B Pereira, forskare vid Lunds universitet och Karolinska Institutet som är förstaförfattare till studien.

Ett av de protein som sitter på mikrogliacellernas yta är TREM2. När en ovanlig mutation uppstår i detta protein, ökar risken att drabbas av Alzheimer. Däremot, när proteinet aktiveras kan det istället vara skyddande. TREM2-receptorn verkar nämligen känna av restprodukter av sönderfallande celler i hjärnan, vilket gör att den triggas. När TREM2 är aktiverad hos personer med alzheimer, har forskarna upptäckt att det ansamlas mindre av de trådlikande strukturer som bildas av proteinet tau i hjärncellerna.

Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet, överläkare på Skånes universitetssjukhus.

– Det innebär i sin tur att sjukdomsutvecklingen blir långsammare och försämringen av patientens kognitiva förmågor bromsas upp, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

I vissa djurstudier har man tidigare sett att mikrogliaceller kan äta upp tauprotein och på så sätt städa undan det som är onormalt i hjärnan. Oskar Hansson menar att detta skulle kunna ligga bakom det som sker även i denna forskningsstudie, som är gjord på människor.

Oskar Hansson tycker också att studiens resultat är extra intressant, med tanke på att flera läkemedelsbolag nu håller på att ta fram antikroppar som kan aktivera just TREM2 och han hoppas på en framtida behandlingsmetod för Alzheimers sjukdom.

– Förutom att försöka hitta terapier för att minska proteinerna beta-amyloid och tau, ser jag detta som en tredje behandlingsprincip. Kanske kan patienter i framtiden få en cocktail av läkemedel som utöver att minska beta-amyloid, även boostar TREM2-antikroppar och på så sätt saktar in sjukdomsförloppet, säger Oskar Hansson.

Publikation

”Microglial activation protects against accumulation of tau aggregates in nondemented individuals with underlying Alzheimer’s disease pathology” Nature Aging 28 November 2022.

Cannabisstudier skildras positivt i media oavsett behandlingseffekt

I studier där cannabis testas för behandling av smärta ger placebo en betydande smärtlindring. Men cannabisstudierna får stort genomslag i media oavsett vilken effekt behandlingen har, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie i JAMA Network Open.

Filip Gedin, postdoktor vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

– Vi ser att cannabisstudier ofta beskrivs positivt i media, oavsett studiernas resultat. Det är problematiskt och kan påverka förväntningarna på smärtlindring vid behandling med cannabis. Ju större positiva effekter en behandling antas ha, desto större potentiella nackdelar kan tolereras, säger Filip Gedin, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Studien bygger på en analys av publicerade kliniska studier där cannabis har jämförts med placebo vid behandling av smärta. Förändring i smärtintensitet före och efter behandling var studiens primära utfallsmått.

Analysen gäller studier publicerade fram till september 2021. Totalt inkluderades 20 studier med nästan 1 500 personer.

Resultaten visar att smärtintensiteten minskar signifikant efter behandling med placebo, med måttlig till stor effekt. Forskarna såg heller ingen skillnad i smärtminskning mellan cannabis och placebo, vilket överensstämmer med resultat från en annan nyligen publicerad meta-analys.

– Det finns en tydlig och kliniskt relevant placeborespons i studier av cannabis för smärta, säger Filip Gedin.

KI-forskarna undersökte också om det finns ett samband mellan hur stor behandlingseffekt cannabisstudierna visar och vilket genomslag de får, i medier och inom forskning. Genomslag i media mättes med så kallad Altmetri, ett sätt att värdera omnämnanden i media, bloggar och sociala medier. Akademiskt genomslag mättes som citeringar av andra forskare.

Analysen av mediagenomslag omfattade totalt 136 nyheter från massmedier och bloggar. Rapporteringen kategoriserades som positiv, negativ eller neutral, beroende på hur resultaten framställdes när det gällde effekten av cannabis för behandling av smärta.

Cannabisstudierna visade sig få stor uppmärksamhet i media jämfört med andra publicerade studier. Genomslaget var stort oavsett hur högt responsen för placebo var och oavsett behandlingseffekten av cannabis. Forskarna såg inte heller någon koppling mellan andelen positivt formulerade nyheter en studie fick och effekten av cannabisbehandlingen i den studien.

Eftersom forskningen kombinerar prövningar med olika upplägg och kvalitet måste resultaten tolkas med försiktighet, konstaterar forskarna.

Forskningen har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Forskarna uppger att det inte finns några potentiella intressekonflikter.

Publikation: ”Placebo Response and media attention in randomized clinical trials assessing cannabis-based therapies for pain: A systematic review and meta-analysis”, Filip Gedin, Sebastian Blomé, Moa Ponten, Maria Lalouni, Jens Fust, Andreé Raquette, Viktor Vadenmark Lundquist, William H. Thompson och Karin Jensen, JAMA Network Open, online 28 november, 2022, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2022.43848

Nya riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och ALS identifierade

I takt med att vi blir allt äldre ökar förekomsten av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och ALS. I brist på bot söker forskare efter riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Elin Roos visar i sin avhandling att ett högt intag av mättat fett kan kopplas till ökad risk för Parkinsons sjukdom och att ALS-patienter i hög grad lider av depression innan de får sin diagnos.

Elin Roos, doktorand. Foto: Ulf Sirborn.

Resultaten visar att livsstilsfaktorer kan ha betydelse vid neurodegenerativa sjukdomar och belyser ett tidigare okänt samband mellan depression och ALS, vilket tyder på att det kan finnas gemensamma underliggande mekanismer. Avhandlingen ger en djupare förståelse för mekanismerna bakom Parkinsons sjukdom och ALS, vilket kan bidra till förebyggande åtgärder.

Den 28 oktober försvarade Elin Roos sin avhandling: “Lifestyle risk factors for Parkinson disease and amyotrophic lateral sclerosis: an epidemiological perspective”

ALS-drabbade ska prioriteras vid handläggning av assistansersättning

För den som drabbas av sjukdomar där kroppens förmågor försämras mycket fort, till exempel den neurologiska sjukdomen ALS, är den normala handläggningstiden vid ansökan om assistansersättning inte tillräckligt snabb. Därför inför Försäkringskassan nu en hantering där dessa fall kommer prioriteras med förtur. Något som ska korta processen till beslut, både vid nyansökan och ansökan om fler timmar, till 45 dagar.

− Vi behöver ha en snabb och smidig handläggning för att ge bra service till personer med sjukdomar som har ett snabbt förlopp som ALS, så att de får det stöd de behöver i rätt tid, säger Ingeborg Watz Forslund, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Försäkringskassan ska, inom ramarna för lagstiftningen, göra allt som är möjligt för att de sökande ska få sitt beslut fort. Dessa ansökningar kommer att få förtur i handläggningen och kontakterna med den sökande samt hälso- och sjukvården ska förenklas och påskyndas. Det innebär till exempel att myndigheten i större utsträckning kommer använda lagstiftningens möjligheter att fatta tillfälliga beslut i de fall ytterligare utredning behövs. I målet om 45 dagar är kommuniceringstiden inräknad.

I arbetet med att skapa en mer ändamålsenlig handläggning har Försäkringskassan haft en nära dialog med Neuroförbundet.

− Vi är tacksamma för den goda dialog vi haft. Det har bland annat hjälpt oss att få en ännu djupare kunskap om målgruppens situation och behov i förhållande till myndigheter och hälso- och sjukvård, säger Ingeborg Watz Forslund.

Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson

Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.

Personer som lever med en parkinsondiagnos får ofta problem i vardagen och med aktiviteter i dagliga livet, ADL. Det går till viss del att hantera med rehabilitering, men även boendet påverkar vardagslivet mycket, något som är ämnet för Nilla Anderssons doktorsavhandling Housing matters for people with Parkinson’s disease – Accessibility, meaning, control and actvities of daily living, skriven vid Lunds universitet.

Avhandlingens målsättning var att öka kunskapen om boendefrågorna för personer med Parkinsons sjukdom, som bor kvar hemma. En stor del av forskningen baseras på långtidsstudien Home and health in people ageing with PD, som inleddes 2012 och fick en sjuårsuppföljning 2021.

Bland annat undersökte Nilla Andersson tillgänglighetsproblem hos ett antal personer över tre år. De tio främsta hindren i hemmamiljön i stort var desamma, men att de orsakade varierande problem vartefter åren gick. Inledningsvis fanns hindren främst i badrum, kök och entréer, men efter tre år skapade hinder utomhus i omgivningen de största problemen.

 

Länk till avhandlingen.