Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nya centrum för hjärta-kärl och neuro på Karolinska Universitetssjukhuset

Två nya centrum har öppnats på Karolinska Universitetssjukhuset. De involverar flera olika enheter med höga ambitioner. Neurocentrum och Hjärt-Kärlcentrum är initiativ för ökat samarbete och en mer sammanhållen vård för medicin i framkant.

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av världens bästa sjukhus för vård inom de medicinska områdena hjärta-kärl och neuro, vilket bland annat har visats i de rankingar som tidskriften Newsweek genomför årligen.

Tema Hjärta, Kärl och Neuro är ensamutförare av thorax- och neurokirurgi i Region Stockholm och ledande i utveckling av minimal-invasiva och kateterburna tekniker för patienter med kardiovaskulära och neurologiska sjukdomar. Här behandlas sjukdomar inom hjärta, lungor och kärl centrala och det perifera nervsystemet. Flera verksamheter är de största i Norden på sina områden.

På tvärs nuvarande organisation

Tema Hjärta, Kärl och Neuro är stort som helhet också med nästan 1300 medarbetare. Ett behov av att arbeta tvärs Karolinskas tema och funkions-struktur har vuxit fram efter 2019, då Tema Hjärta-Kärl och Tema Neuro slogs samman. De två nya centrum som nu bildats inkluderar medarbetare som arbetar med samma patientgrupper från temat, men också från medicinsk diagnostik (röntgen och bildbaserade behandlingar), perioperativ medicin och intensivvård (anestesi, operation och intensivvård för vuxna) Hälsoprofessioner (fysioterapeuter, dietister och kuratorer), forskning, administration och HR.

Neurocentrum och Hjärt-Kärlcentrum ska sträva efter enkla och konkreta samarbetsformer, utan någon hirearki mellan cheferna som ingår. Siktet är inställt på att förbättra vården både för patienter och för medarbetare. Det finns en uttalad ambition att alla ska ta ett personligt ansvar för en fortsatt ledande position inom sitt medicinska område, både nationellt och internationellt.

– Vi vill ge våra patienter en bättre och mer sammanhållen vård. De nya centrumbildningarna kommer också att förbättra förutsättningarna för forskning och utbildning, säger Per Mattsson, temachef Akut och Reparativ medicin, tf. temachef Hjärta, Kärl och Neuro.

Underlättar beslutsfattande

Josefine Kaunisto, sjuksköterska och verksamhetschef för Omvårdnadsområde hjärta och kärl är en av dem som har varit med och utvecklat Hjärt-kärlcentrum.

– Ens chef förblir ens chef. Det här är ingen organisationsförändring, utan verkar tvärs den formella linjeorganisationen. Att vi bildat ett centrum innebär att vi tar större ansvar tillsammans. Fler beslut fattas ”på bredden” inom centrat, utan att skickas uppåt till en chef.

Verksamheter med naturliga skärningspunkter i samarbete

Det är nu tre år sedan Tema Hjärta-kärl och Tema Neuro slogs samman. Josefine berättar att det finns fördelar, men lyfter att en del dagliga samarbeten fattas i den nya tema-konstellationen.
– Ett temaperspektiv är stort, vilket inte alltid är optimalt för den praktiska verksamheten. Inom det dagliga arbetet på till exempel thorax har vi ett väldigt nära samarbete med Perioperativ medicin och intensivvård, PMI, våra patientflöden rör sig naturligt i dessa verksamheter, säger hon.

Neurocentrum främjar autonomin 

För det andra centret som nu skapas, Neurocentrum, har tankegångarna gått i samma banor.
– Syftet med ett Neurocentrum är att skapa ökad helhetssyn, ökad förståelse för vår kontext – och genom det öka samsyn och effektivitet. Vi vill ligga i framkant och höja vår kvalitet inom vård, forskning, undervisning och utbildning samt ha modet att vara innovativa, säger Mikael Svensson, professor, överläkare, FoU-chef Neuro.

Framtaget nära den dagliga verksamheten

Idén om att bilda ett Neurocentrum och ett Hjärt-Kärlcentrum kommer från chefer som arbetar nära den dagliga verksamheten, men temachef Per Mattsson framhåller att bildandet av dessa två centrum möter sjukhusets strategiska inriktning, de är helt i linje med sjukhusets fyra principer.
– Det följer vår önskan om decentralisering och vårdnära styrning, och de visar verkligen hur man kan jobba tillsammans som ETT sjukhus, säger han.

Neurocentrum
Cirka 1100 medarbetare. Här ingår verksamheter som behandlar bland annat stroke, ryggmärgsskador, epilepsi, huvudvärk, hjärntumörer, multipel skleros och Parkinson.

Hjärt-kärlcentrum
Cirka 900 medarbetare. Här ingår verksamheter som behandlar bland annat hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och arytmier.

Europeiska läkemedelsmyndigheten har tagit emot Biogens ansökan om försäljningstillstånd för tofersen för behandling av en sällsynt, genetisk form av ALS

SOD1-ALS är en sällsynt, genetisk form av ALS, som omfattar cirka 2% av personer med ALS. Om tofersen godkänns skulle det bli den första behandlingen som riktar sig mot en genetisk form av ALS.

Läs pressmeddelandet (på engelska).

Ny rapport om funktionsnedsättning och föräldraskap

Samhället är otillgängligt och bitvis exkluderande när det gäller föräldraskap. Det vittnar personer med funktionsnedsättning om i en ny rapport av Funktionsrätt Sverige och RFSU.

Amra med sin 2-åring.

Genom intervjuer och samtal med personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom lyfter den nya rapporten “Föräldrar på (o)lika villkor” erfarenheter och tankar av att bilda familj och skaffa barn. Eller valet att avstå när samhällsinsatser och information brister. Rapporten presenteras inom projektet “Min sexualitet – min rätt” som drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.

”Att kunna bilda familj utan att diskrimineras är en mänsklig rättig­het.Samhällets syn på personer med funktionsnedsättning som olämpliga föräldrar vars reproduktion behöver kontrolleras verkar dock leva kvar. Det finns en hel del arbete att göra för att Sverige ska leva upp till Funktionsrättskonventionen”, säger Hanna Gerdes, människorättsjurist och författare till rapporten.

I drygt trettio intervjuer med personer med egen funktionsnedsättning och kronisk sjukdom samt med olika experter framkommer att samhället inte är utformat så att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara föräldrar. Att öka tillgängligheten genom  universell utformning inom mödra- och barnhälsovård är därför en av 7 rekommendationer som lyfts fram för att garantera ett föräldraskap på lika villkor.

”Våra resultat visar att det behövs en kompetenshöjning bland de yrkesgrupper som möter människor som vill bli eller som är föräldrar, inte minst inom hälso- och sjukvården. Personer med funktionsnedsättning har rätt till stöd i sitt föräldraskap och det behövs ett helhetsgrepp för att se till att stödsystem fungerar, för både barn och föräldrar”, säger Hanna Öfors, projektledare Funktionsrätt Sverige.

Läs rapporten här: Föräldrar på (o)lika villkor

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Denis Music, professor vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet, har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna för att utveckla tekniker för tidig diagnostik av allvarliga sjukdomar.

Denis Music har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna.

Tidig diagnostik av dödliga sjukdomar har enorm betydelse för samhället och nyttoeffekten är stor. I många fall är det helt avgörande att en sjukdom upptäcks i tid för att ett sjukdomsförlopp ska kunna stoppas eller bromsas in.

I det kommande forskningsprojektet ”Multilagerstruktur av icke-enzymiska väteperoxidsensorer för biomedicinsk tillämpning” kommer Denis Music och hans team, i samarbete med Biofilms Research Center for Biointerfaces med professor Tautgirdas Ruzgas i spetsen, använda sig av ett helt nytt instrument – ett så kallat sputtersystem.

Flera nya tekniker

– Sputtering är en fysisk process där man låter joner med mycket hög energi träffa en platta så att atomer avlägsnas från dess yta. Dessa atomer samlas sedan på en annan platta där de bildar en tunn film: en biosensor vars olika egenskaper kan studeras, förklarar Denis Music och fortsätter:

– En annan nyhet är att vi i det kommande projektet kommer att använda oss av multilager som exempelvis är uppbyggda som ”nanorods”, som kan liknas vid nanostrukturer inom en annan nanostruktur.

Att utforska biosensorer spelar en viktig roll i den kliniska upptäckten av väteperoxidrelaterade sjukdomar, som både Parkinsons sjukdom och cancer är.

– Med konceptet med nanostrukturerade multilager förväntar vi oss att ytterligare förbättra prestandan hos biosensorer och möjliggöra tidig upptäckt av vissa dödliga sjukdomar, säger Denis Music, professor vid Malmö universitet.

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Nu har de bästa blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats. I samma studie identifieras också en optimal markör för behandlingseffekter. De aktuella fynden väntas driva på utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomen.

Nicholas Ashton, Kaj Blennow och Oskar Hansson. Foto: Göteborgs universitet och Lunds universitet.

Studien som letts av Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, och Kaj Blennow, professor i neurokemi på Göteborgs universitet, har tittat på flera nyutvecklade blodtester för sjukdomsutvecklingen vid alzheimer hos 575 individer från studien Biofinder. Hos 242 deltagare gjordes upprepade blodtester i upp till sex år, ihop med kognitiva tester och magnetkameraundersökningar.

Studien som publicerats i tidskriften Nature Medicine visar att två blodbiomarkörer, med benämningarna p-tau231 och Aβ42/40, var för sig var tillräckliga för att identifiera alzheimer, även hos deltagare utan symtom. Markörerna kunde därför användas för att välja rätt individer för nya försök att modifiera sjukdomen, en uppgift som i dag kräver dyr molekylär avbildningsteknik eller ryggvätskeprov.

I testerna över sex års tid visade det sig att det bara var blodbiomarkören p-tau217 som kunde kopplas till sjukdomsutvecklingen vid alzheimer; nedgången i kognitiv prestation och den ökade hjärnatrofin, den förlust av hjärnvävnad som är typisk för begynnande Alzheimers. P-tau217 kommer därför att vara en idealisk markör för upptäckt av relevanta behandlingseffekter av nya ingrepp.

– Ett visst blodtest kan vara optimalt för att identifiera alzheimer, eller för att övervaka sjukdomsutvecklingen, och de har därför olika roller i kliniska prövningar, säger studiens förstaförfattare Nicholas Ashton, forskare vid Göteborgs universitet, och fortsätter:

– Denna studie har visat att p-tau217 intar en unik position som test för att övervaka patienter i både klinisk miljö och prövningsmiljö, på grund av testets täta koppling till utvecklingen av alzheimer över längre tid.

En viktig aspekt i studien var att p-tau217 kunde övervaka förändringar i sjukdom och kognition i mycket tidiga skeden av sjukdomsprocessen. Detta fynd bekräftades i en oberoende grupp studerade individer från USA, Wisconsin Registry for Alzheimer’s Prevention (WRAP).

– Förutom att förbättra utformningen av kliniska prövningar kommer de nya blodproverna att revolutionera diagnoserna av tidiga stadier av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson. P-tau217 kommer också att kunna användas i framtiden för att övervaka hur enskilda patienter svarar på kliniska behandlingar som syftar till att dämpa sjukdomen.

Titel: Differential roles of plasma p-tau217, p-tau231 and Aβ42/40 for trial selection and 2 longitudinal disease monitoring in early Alzheimer’s disease, https://www.nature.com/articles/s41591-022-02074-w