Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ostadig gång vanligt bland äldre men kan gå att behandla

Mer än var tredje äldre i Umeå har problem med gången. Nästan 20 procent av dem har en speciell typ av ostadig gång som orsakas av förändringar i hjärnan. Många har så svåra besvär att det påverkar livskvaliteten. Mer än hälften har stora hjärnventriklar, ett tecken på för mycket ryggmärgsvätska i huvudet – ett tillstånd som kan gå att behandla. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Jenny Larsson. Foto: Mattias Pettersson.

– Depressivitet, låg livskvalitet och nedsatt förtroende för den egna balansen, är vanligt bland personer med vissa typer av gångbesvär. Därför är det viktigt att undersöka om det finns en bakomliggande orsak som går att behandla, säger Jenny Larsson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet visar Jenny Larsson att ungefär hälften av de äldre med nedsatt gångförmåga har en neurologisk orsak till besvären. Av dem beskrivs varannan ha en generellt ostadig gång, ett tillstånd som med tiden kan utvecklas till en högre ordningens gångstörning, HLGD, higher-level gait disorder. Flera olika sjukdomar kan vara bakomliggande vid HLGD.

Ett känt behandlingsbart exempel, där HLGD är ett viktigt symtom, är idiopatisk Normaltryckshydrocefalus, INPH. Det hänger samman med en ökad mängd ryggmärgsvätska i huvudet som gör att hjärnans ventriklar, vätskefyllda hålrum, blir förstorade. I avhandlingen utforskar Jenny Larsson och forskargruppen hon ingår i kopplingen mellan HLGD och stora hjärnventriklar. Man undersökte också hur HLGD drabbar individen genom att studera livskvalitet, depressiva symtom, och förtroende för den egna balansen och gången hos individer med HLGD.

Resultaten visade att mer än en tredjedel, 38 procent, av den äldre befolkningen i Umeå hade gångbesvär. 5,8 procent hade HLGD, och 3,7 procent hade HLGD i kombination med stora hjärnventriklar. Stora hjärnventriklar var vanligare hos individer med HLGD än bland dem utan gångbesvär. Depressiva symptom, låg livskvalitet och nedsatt förtroende för den egna balansen och gången var vanligare hos individer med HLGD.

Idiomatisk normaltryckshydrocefalus, som karaktäriseras av HLGD, behandlas ofta framgångsrikt genom att man sätter in en shunt som reglerar flödet av ryggmärgsvätska.

– Eftersom för mycket ryggmärgsvätska i huvudet är något som ofta kan behandlas, finns därmed hopp om att kunna hjälpa många med HLGD och stora hjärnventriklar. Vid symptom på HLGD bör man därför överväga att göra en bildundersökning av hjärnan för att se om det finns stora hjärnventriklar, säger Jenny Larsson.

Avhandlingen baseras på en stor populationsbaserad studie där en tredjedel av befolkningen i Umeå kommun i åldrarna 65 – 84 år, fick svara på ett frågeformulär om gångbesvär. De som upplevde gångbesvär samt ett antal kontrollpersoner utan gångbesvär bjöds in till ett läkarbesök där gångbesvären kategoriserades. Andelen med HLGD beräknades. Hjärnventriklarnas storlek undersöktes med magnetkamera och jämfördes mellan dem med HLGD och kontrollpersoner utan gångbesvär. Depressiva symptom, förtroende för den egna balansen och gången samt livskvalitet jämfördes mellan individer med olika typer av gångbesvär och dem utan gångbesvär.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Naimi Johansson. Foto: Cecilia Hedström.

Studien som publiceras i tidskriften Journal of Health Economics bygger på registerdata om 81–87-åringar, totalt 42 773 individer, inom Region Stockholm och Västra Götalandsregionen, över åren 2014–2018. Från år 2017 är primärvården avgiftsfri för personer 85 år och äldre i hela Sverige.

Beslutsfattarnas avsikt med avgiftsfrihet i primärvården var framför allt att minska risken att äldre undviker att söka sjukvård som de faktiskt behöver. Vid omfattande vårdbehov och upprepade besök ansågs avgiften kunna utgöra ett problem, högkostnadsskyddet till trots.

Resultaten i den aktuella studien tyder på att den risken är obetydlig. Äldre i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen undvek generellt sett inte att söka sjukvård på grund av besöksavgiften.

Vissa besök fördröjdes

Det forskarna såg var att personer som närmade sig 85-årsstrecket kunde skjuta upp besök i primärvården i upp till fyra månader. Det gällde dock inte läkarbesök, utan andra planerade besök eller uppföljningsbesök.

Studiens förstaförfattare och korresponderande författare är Naimi Johansson, disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, där studien gjordes, numera hälsoekonom i Region Örebro län.

– De som närmar sig åldern för avgiftsfri primärvård väntar med vissa besök, men vi ser inga bevis i studien på att de försenade besöken leder till några allvarliga hälsokonsekvenser, konstaterar hon.

Omfördelning utan hälsoeffekt

Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär avgiftsfriheten en omfördelning av samhällets resurser från staten till sjuka äldre. Några större hälsoeffekter, mätt i dödlighet och i sjukhusinläggningar, har dock inte kunnat påvisas i de undersökta regionerna.

En oförutsedd konsekvens av de uppskjutna besöken är att åldersgränsen för avgiftsfrihet innebär vissa förändringar i sjukvårdskostnaderna. I Västra Götalandsregionen minskade kostnaderna med cirka 265 000 kronor per år, och i Region Stockholm ökade de med cirka 501 000 kronor per år.

Minskningen i Västra Götalandsregionen berodde på färre sjuksköterskebesök under månaderna strax för 85-årsdagen. Kostnadsökningen i Region Stockholm berodde på att sjuksköterskebesök uppskjutna strax före 85-årsdagen, ersattes av läkarbesök efter 85-årsdagen.

Forskningsstudien är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Region Örebro län och Örebro universitet, samt Monash University, Australien.

Titel: Reductions in out-of-pocket prices and forward-looking moral hazard in health care demand, https://doi.org/10.1016/j.jhealeco.2022.102710

Elva Friðjónsdóttir får Phabianpriset 2022

Den bästa avhandlingen inom farmaceutisk och biomedicinsk analys står Elva Friðjónsdóttir för, enligt Apotekarsocietetens sektion för läkemedelsanalys. Därför belönas hon med Phabianpriset, eller the Phabian Award. Det innebär ett stipendium på 25 000 kronor, sponsrat av Astrazeneca, och en punkt på programmet vid Regional Mass Spectrometry Imaging Spring Workshop i vår.

Elva Friðjónsdóttir tiidelas Phabianpriset 2022.

Apotekarsocieteten belönar doktorsavhandlingar inom olika fält av läkemedelsforskning. Den här gången har turen kommit till Phabianpriset, ett pris för farmaceutisk och biomedicinsk analys. Årets pristagare Elva Friðjónsdóttir blev överraskad:

— Jag är otroligt glad och tacksam att få priset. Jag vet att det är mycket hög kvalitet på bioanalytisk forskning i Sverige så det kom som en mycket trevlig överraskning. Jag vill tacka min forskningsgrupp och alla dom som jag har samarbetat med och har bidragit till avhandlingen.

Avbildning av små molekyler

Pristagaren inbjuds att i samband med utdelningen av priset ge en föreläsning om avhandlingens innehåll, i det här fallet metoder för masspektrometrisk avbildning av små molekyler och metaboliter, exempelvis neurotransmittorerna dopamine och serotonin samt neuropeptider som Substance P och dynorphin.

— Dessa metoder appliceras sen för att avbilda neurotransmittorer och metaboliter i hjärnor på individer med parkinsonism och L-DOPA- inducerade dyskinesier, vilket är en sidoeffekt av farmakologisk behandling med L-DOPA i Parkinsons sjukdom, berättar Elva Friðjónsdóttir.

Och analyserna visade på samband mellan vissa substanser och de onormala, ofrivilliga rörelser – dyskinesier – som drabbar patienterna, berättar Elva Friðjónsdóttir.

— Bland slutsatser kan jag nämna att vi hittade extremt höga nivåer av L-DOPA och metaboliten 3-O-methyldopa i hjärnor på dyskinesiska individer. Och att dyskinesi korrelerade med höga nivåer av trunkerade neuropeptider, säger hon.

För den som vill veta mer kommer Elva Friðjónsdóttir att presentera sin forskning på Regional Mass Spectrometry Imaging Spring Workshop i vår i Uppsala.

Rejält bakslag för bortrensning av järn vid parkinson

Att minska järnöverskott i hjärnan kunde inte bromsa förloppet vid tidig Parkinsons sjukdom – i stället blev patienterna sämre. Det visar en randomiserad studie.

– Resultaten är så klart en besvikelse eftersom förhoppningen var att deltagarna skulle bli bättre. Det hade varit ett genombrott. Samtidigt är fynden ändå spännande i och med att järnet verkar ha någon slags betydelse vid sjukdomen, säger Dag Nyholm som är specialistläkare i neurologi samt professor vid Uppsala universitet.

Han är också medförfattare till den nya studien som publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.

Läs mer.

 

Fint pris inom epilepsiforskning till Elinor Ben-Menachem

Elinor Ben-Menachem, som länge varit adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, tilldelas ett av världens finaste priser inom epilepsiforskning – American Epilepsy Societys Founders Award. ”Jag är överlycklig”, säger den 77-åriga läkaren och professorn, som fortfarande är aktiv både som kliniker och forskare.

Läs intervjun med Elinor Ben-Menachem i Akademiliv