Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet skapar Sveriges första innovationsmiljö för utveckling av precisionsmedicinska teknologier

Utifrån varje patients unika genetiska profil, specifika biomarkörer och livsstil kan precisionsmedicin ge en skräddarsydd diagnos, behandling och uppföljning. Det skapar i sin tur förutsättningar för säkrare diagnostik och rätt insatser i rätt tid. Behandlingarna blir effektivare och minskar onödigt lidande hos patienterna. Beslutet att etablera en samlad gemensam innovationsmiljö för sjukvård, forskning och precisionsmedicinska teknologier i Solna och Huddinge är ett viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av området precisionsmedicin.

– Precisionsmedicinsens alla möjligheter måste komma fler patienter till del. Nu sammanför vi sjukvård, akademi och industri för att driva utveckling och införande framåt i högre tempo. Det är vad som krävs för att patienterna ska få bästa möjliga vård, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset.

Behovet av gensekvensieringar har ökat kraftigt de senaste åren och en viktig del i den nya innovationsmiljön är att tillsammans med SciLifeLab skapa en hög kapacitet för dessa analyser så att fler analyser kan göras och att tid till resultat kan kortas. Fysisk närhet ger också större möjlighet till gränsöverskridande samarbeten och utbyte av kompetenser samtidigt som det nya arbetssättet kommer kräva utveckling av nya tjänster och funktioner för framtidens vård.

– Precisionsmedicin är ett prioriterat område för både forskning och hälso- och sjukvård. I flera år har Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset arbetat nära varandra i utvecklingen av precisionsmedicin och med den här etableringen tar vi ytterligare ett viktigt steg framåt. På sikt kommer det här att ge rätt behandling till rätt patient, prevention och bot mot fler sjukdomar och öka vinsterna för samhället, säger Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet.

Precisionsmedicin är idag redan en viktig del av vården inom områdena cancer, sällsynta diagnoser och flera neurologiska sjukdomar som epilepsi och MS, och utveckling pågår inom infektionssjukdomar, kroniska sjukdomar som astma, bindvävssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och fetma.

Förutom Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet ingår bland annat SciLifeLab, Genomic Medicine Sweden (GMS), Stockholm Centre for Health Data, MedTechLabs och Data Science Node (DDLS) i samarbetet.

Blodmarkör skvallrar om Alzheimers tio år innan symtom

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom. 

– Våra resultat tyder på att GFAP, en förmodad biomarkör för aktivering av hjärnans immunologiska stödjeceller, speglar förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom som inträffar innan ansamlingar av tau-protein och mätbara skador på nervcellerna inträffat. Det skulle i framtiden kunna användas som en icke-invasiv biomarkör för tidig aktivering av immunceller i centrala nervsystemet. Det kan vara värdefullt för utvecklingen av nya läkemedel och för diagnostiken vid kognitiv sjukdom, säger studiens försteförfattare Charlotte Johansson, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Alzheimers sjukdom orsakar 60-70 procent av all demenssjukdom, enligt Hjärnfonden. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan som ett resultat av onormala inlagringar av proteinerna beta-amyloid och tau. I takt med att allt fler nervceller i hjärnan förstörs påverkas såväl minnet som tal och motorik.

Sjukdomen har ett smygande förlopp och biologiska förändringar i hjärnan börjar sannolikt redan 20-25 år innan minnesförlust och andra yttre symtom börjar märkas. Ju tidigare patienten får rätt diagnos desto snabbare kan man erbjudas korrekt behandling. Det är ett av flera skäl till varför det behövs mer forskning om precisa, lättanvända och tidiga diagnosmetoder.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med kollegor vid Landspitali Universitetssjukhus, Island, Göteborgs Universitet samt University College London, Storbritannien, studerat biomarkörer i blodet för mycket tidiga patologiska förändringar vid en ovanlig och ärftlig form av Alzheimers sjukdom, som utgör mindre än 1 procent av alla fall. Individer som har en förälder med Alzheimers sjukdom orsakad av en sådan mutation, har 50 procents risk att drabbas.

I studien har forskarna analyserat 164 blodplasmaprover från 33 mutationsbärare och 42 släktingar utan det sjukdomsorsakande anlaget. Datainsamlingen pågick mellan 1994 och 2018.

Resultaten visar tydliga förändringar hos mutationsbärarna när det gäller förekomst av flera olika proteiner i blodet.

– Den första förändringen som märktes var en ökning av GFAP (glial fibrillary acidic protein) cirka 10 år före de första sjukdomssymtomen. Den följdes av stegrade värden av P-tau181 och senare NFL (neurofilament light protein), som vi sedan tidigare vet har ett direkt samband med omfattningen av nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom. Fyndet om GFAP förbättrar möjligheten för tidig diagnos säger Caroline Graff, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Forskningen har finansierats av bland andra ALF-projektmedel, Hjärnfonden och Alzheimerfonden (se studien för komplett förteckning). Medförfattarna Kaj Blennow och Henrik Zetterberg har flera samarbeten med privata läkemedelsföretag. Övriga forskare rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation: ”Plasma biomarker profiles in autosomal dominant Alzheimer’s disease”, Charlotte Johansson, Steinunn Thordardottir, José Laffita-Mesa, Elena Rodriguez-Vieitez, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow och Caroline Graff. Brain, online 11 januari 2023, doi: 10.1093/brain/awac399.

Första studierektorn i smärtlindring i Region Stockholm på Karolinska Universitetssjukhuset

Överläkare Karl-Fredrik Sjölund på Karolinska Universitetssjukhuset har av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fått det nyinrättade uppdraget som studierektor i smärtlindring. Det är första gången Region Stockholm får en studierektor med ansvar för specialiseringstjänstgöring i smärtlindring för läkare.

Det är allt svårare att få till en specialiseringstjänstgöring, en så kallad ST-utbildning, inom framför allt de mindre specialiteterna. Detta leder till en allt större brist på specialistläkare.

– Vi har läkare som kontaktar oss som säger att de har bristfällig utbildning i smärtlindring och frågar efter möjligheter att utbilda sig. Det har varit svårt att ge råd vart de ska vända sig för det har inte funnits en utbildning i regionen. Samtidigt har vi brist på specialister, säger Karl-Fredrik Sjölund.

En ST-utbildning måste fylla många krav och inom mindre specialiteter, som smärtlindring, finns det sällan en enskild vårdgivare som kan erbjuda en komplett utbildning. Speciellt i Region Stockholm finns det oerhört många vårdgivare med många nischade uppdrag.

– På Karolinska har vi jobbat aktivt med frågan. Vår ST-utbildning för smärtlindring är inte komplett men vi har i alla fall en god grund att bygga utbildningen på. Vi måste samverka över hela regionen för att få till en utbildning så att våra läkare faktiskt får den kompetens som förväntas av en specialist, säger Karl-Fredrik Sjölund.

Att det var Karolinska och Karl-Fredrik Sjölund som fick uppdraget ska ses som att de som gav uppdraget ser regionens universitetssjukhus som en stabil plattform över tid.
Smärtvården på Karolinska är en del av Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI), där man samlat anestesin, operation och intensivvården under en funktion.

– Det är en fördel att vi är en del av PMI för de har en fungerande ST-utbildning och det ger mig goda möjligheter att lära mig hur de har tänkt kring utbildningens struktur och innehåll, säger Karl-Fredrik Sjölund.

Som specialitet är smärta relativt outvecklad, trots att det inte är någon ny företeelse, säger Karl-Fredrik Sjölund. Smärta ses ofta som ett symtom som vägleder fram till det medicinska problem som ligger bakom. Alltför ofta görs inte en bedömning av själva smärtan i sig.

– Smärtan måste också bedömas. Sedan ska man basera behandlingen av själva smärtan på den bedömningen. Vi är inte speciellt bra på att hantera smärtor inom vården. Det beror bland annat på att vi inte kan mäta smärta och därmed är det svårt att få resultat som kan jämföras, säger Karl-Fredrik Sjölund.

FDA godkänner Leqembi™ (lecanemab-irmb) via det accelererade förfarandet för behandling av Alzheimers sjukdom

BioArctic AB:s partner Eisai meddelande idag att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt lecanemab-irmb (med varumärket Leqembi™ i USA) som 100 mg/ml intravenös injektion via det accelererade förfarandet.

Leqembi är en humaniserad IgG1 (immunglobulingamma 1) monoklonal antikropp riktad mot aggregerade lösliga (protofibriller) och olösliga former av amyloid beta (Aβ) för behandling av Alzheimers sjukdom. Det accelererade godkännandet baseras på data från fas 2b-studien, i tidig Alzheimers sjukdom, vilken visade att Leqembi minskade ackumuleringen av Aβ-plack i hjärnan, ett tydligt kännetecken vid Alzheimers sjukdom.

Baserat på nyligen publicerade data från den stora globala bekräftande kliniska fas 3-studien, Clarity AD, kommer Eisai att arbeta för att snarast lämna in en kompletterande ansökan om ett fullständigt godkännande till FDA.

I samband med att FDA nu godkänt registreringsansökan för lecanemab-irmb har BioArctic rätt till en milstolpsersättning på 25 MEUR från Eisai.

Läs hela pressmeddelandet här.

Neurotoxiska metaller från sura sulfatjordar ser ut att bidra till MS

Ungefär 3 miljoner människor levde med diagnosen multipel skleros (MS) över hela världen år 2022, och antalet ökar långsamt. Dominerande symtom är opitkusneurit, sensorisk påverkan, ataxi, muskelsvaghet, urinblåseproblematik och trötthet. Det är inte känt vad som orsakar MS, och botande behandling saknas.

En nord–sydlig geografisk gradient har beskrivits, med ökad förekomst långt från ekvatorn och särskilt hög förekomst i de skandinaviska länderna. Den högsta incidensen i världen återfinns i västra Finland. Kan denna lokala anhopning av fall ge ledtrådar till vad som orsakar sjukdomen?

Läs hela artikeln här.