Ingela - Neurologi i Sverige

På jakt efter den optimala migränmedicinen

För att medicin mot migrän ska vara effektiv är det viktigt att den aktiva substansen omedelbart kommer ut i blodet. De piller som idag finns på marknaden passerar flera organ i kroppen och tappar därmed i effekt på vägen. Ett forskarteam vid Malmö universitet tror sig kunna runda detta via en genväg i munnen.

Sabrina Valetti och hennes forskningsteam vid Malmö universitet, undersöker möjligheten att få ut migränmedicin direkt i blodkärlen i munnen genom slemhinnan under tungan.

Den aktiva substansen i migränmedicin är triptaner. Triptaner är ett samlingsnamn på tryptaminbaserade läkemedel som verkar på liknande sätt genom att reagera med serotoninreceptorer och därmed hämma vissa signaler i hjärnan som är iblandade i smärtupplevelsen.

I forskningsprojektet ”Oral transmucosal delivery of eletriptan for neurological diseases” har Sabrina Valetti och hennes forskarkolleger valt att jobba med eletriptan hydrobromide, EB, som är den triptan som har minst toxisk effekt på hjärtat.

Hälften av dosen försvinner idag

– Ett vanligt triptanpiller måste passera både magen och levern där en stor del av metabolismen sker. Undersökningar visar att mer än hälften av triptandosen bryts ner på vägen innan den når blodet. Vi har undersökt möjligheten att få ut EB direkt i blodkärlen i munnen genom slemhinnan under tungan, förklarar Sabrina Valetti, som leder projektet vid forskningscentrumet Biofilms Research Center for Biointerfaces.

Eftersom människans slemhinna är väldigt lik den hos grisar, använde de sig av matstrupar från grisar från slakterier; delar som ändå skulle slängas. Som kontroll jämförde de med en 3D-modell av en mänsklig slemhinna.

– Vi vet från patientstudier att det är viktigt att substansen når maximal koncentration i blodet inom två timmar för att ge effekt. Så vi undersökte vad den förväntade koncentrationen av EB var med vår metod efter denna tid. Vi såg att den förväntade koncentrationen var högre i 3D-cellerna än de som vanliga migränpiller ger. Så var även fallet för grisslemhinnan, men endast om pH-värdet höjdes, säger hon och fortsätter:

– Vår kropp har ett buffertsystem som balanserar tillfälliga pH-variationer och vi såg ingen toxisk effekt på slemhinnan under en fyratimmarsperiod vid en höjning av pH-värdet. Men vi vet ju inte om detta upplevs som obehagligt i munnen eller inte.

Inväntar resultat från MAX IV-labbet

Den stora utmaningen ligger i att slemhinnan är en relativt tjock vävnad och en barriär som ska skydda oss från allehanda yttre angrepp. I höstas lät de därför utföra tester vid MAX IV i Lund, där de i detalj undersökte lipiderna (som tros spelar en avgörande roll) i grisens slemhinna för att få en bättre förståelse för just denna barriäreffekt. Resultaten från MAX IV-testerna förväntas komma under våren 2023.

Studien: ”Oral transmucosal delivery of eletriptan for neurological diseases”.

Screening för dödlig sjukdom ska rädda liv

Som ett av de första länderna i världen vill Socialstyrelsen införa nyföddhetsscreening för den sällsynta men mycket allvarliga sjukdomen spinal muskelatrofi (SMA). Idag skickas förslaget ut på remiss och enligt planen kommer screeningen att kunna påbörjas i slutet av sommaren.

– Vi är självklart mycket glada att vi kan ge den här rekommendationen som innebär att barn i ett mycket tidigt skede av sjukdomsförloppet kommer att kunna få möjlighet till en livsavgörande behandling, säger Mattias Fredricsson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Spinal muskelatrofi, även kallad SMA, är en sjukdom där motoriska nervceller oåterkalleligt bryts ner. När dessa nervceller försvinner ersätts de inte av nya. Detta leder inledningsvis till muskelsvaghet men utvecklas snart till en galopperande muskelförtvining. Utan specifik behandling avlider de flesta barn som drabbas av den svåraste formen av SMA innan de fyllt två år.

SMA har ett brett sjukdomsspektrum. Vissa patienter avlider redan i nyföddhetsperioden men det finns också de som får symtom först i vuxen ålder. Dessa har en normal förväntad livslängd och får inte lika allvarliga konsekvenser som de barn där sjukdomen debuterar före sex månaders ålder.

Sjukdomen påverkar inte hjärnans utveckling

– I och med att musklerna förtvinar innebär det att de barn som drabbas av någon av de allvarliga typerna av SMA får andningssvårigheter och en begränsad motorisk utveckling. Sjukdomen påverkar dock inte barnets intellektuella utveckling, säger Mina Abbasi, projektledare för arbetet med att ta fram screeningprogrammet.

Sjukdomen är ärftlig, och i de allra flesta fall krävs det att båda föräldrarna bär på anlag för att barnet ska få sjukdomen.

– Genom nyföddhetsscreening kan vi hitta de barn som bär på anlag av de allra svåraste formerna av spinal muskelatrofi. I genomsnitt handlar det om ungefär sju barn per år i Sverige, säger Mina Abbasi.

Barn med anlag för sjukdomen som upptäcks kommer att kunna få behandling direkt, det vill säga innan de första symtomen. Behandlingen förbättrar möjligheterna att överleva avsevärt och ger barnen bättre förutsättningar för en god motorisk utveckling.

Sverige ett av de första länderna i världen

När Sverige nu går vidare med att införa screening för spinal muskelatrofi är det som ett av de första i världen. Bara ytterligare tio länder i världen har nämligen infört screening för den här mycket svåra sjukdomen, men flera är på gång att göra det.

Den behandling som funnits tidigare innebar enbart symtomlindring och olika typer av hjälpmedel. Men nu finns flera tillgängliga läkemedel som kan stoppa sjukdomsförloppet

– Inget av de här läkemedlen kan dock återskapa skador på nervcellerna som redan uppkommit. Därför är det av största vikt att barn som bär på anlag för att utveckla de svåra typerna av sjukdomen upptäcks så tidigt som det bara går, och det är just det screeningen gör, säger Mina Abbasi.

Provet tas på alla nyfödda

Screening för SMA kommer att göras i samband med det så kallade PKU-provet som tas på alla nyfödda barn i Sverige och där ytterligare 25 sjukdomar med allvarliga och omfattande konsekvenser kan upptäckas.

Fram till den 24 mars finns det möjlighet att lämna synpunkter på remissen och en slutlig version kommer alltså att vara klar i slutet av sommaren.

Sju barn hittas per år

Spinal muskelatrofi, SMA, är en grupp ärftliga neuromuskulära sjukdomar där de motoriska nervcellerna bryts ner.
När dessa nervceller försvinner ersätts de inte av nya och förlusten är irreversibel, vilket leder till fortskridande muskelsvaghet och muskelförtvining.
Socialstyrelsen uppskattar att sju barn kommer att upptäckas per år med det förslagna screeningprogrammet.
Tack vare screeningen kan de som drabbas av de allvarligaste formerna av SMA få behandling före symtomdebuten. Detta förbättrar möjligheterna att överleva avsevärt, och ger barnen goda förutsättningar för en förbättrad motorisk utveckling.

NT-rådets rekommendation: Libmeldy (atidarsagen-autotemcel) vid metakromatisk leukodystrofi

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Libmeldy bör användas vid behandling av metakromatisk leukodystrofi (MLD) som kännetecknas av bialleliska mutationer i arylsulfatas A-genen (ARSA), med sänkt ARSA-enzymaktivitet som följd: hos barn med sen infantil eller tidig juvenil form, utan kliniska manifestationer av sjukdomen; hos barn med tidig juvenil form, med tidiga kliniska manifestationer av sjukdomen, som fortfarande förmår gå utan stöd och innan kognitionen börjar påverkas.

Läs hela yttrandet här.

Resultat från COMBAT-MS-studien

COMBAT-MS (COMparison Between All immuno-Therapies for Multiple Sclerosis) var en observationell läkemedelsstudie med syfte att studera sjukdomsförloppet över tid för de som påbörjat ett första sjukdomsmodulerande läkemedel för skovformad MS mellan 2011-01-01 och 2018-10-31, eller gjorde ett första läkemedelsbyte från ett MS-läkemedel till ett annat under samma tidsperiod.

Läs om studien och resultaten.

Skillnad på fatigue och fatigability

Det finns många olika vinklar på trötthet vid myastenia gravis (MG), alltifrån fysisk muskeluttröttbarhet till mental trötthet och andra symtom relaterade till det faktum att man har en kronisk sjukdom som inte alltid är lätt att förutsäga.

Anna Rostedt Punga, professor och överläkare i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet.

Neuroförbundet intervjuade Anna Rostedt Punga, professor och överläkare i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet, efter att det första nordiska mötet för neurologer och forskare inom MG har genomförts i Danmark.

– En av de viktigaste sakerna som framkom var de olika aspekterna som berör hur patienter med MG upplever ”trötthet”. Det finns många olika vinklar på fatigue vid MG, alltifrån fysisk muskeluttröttbarhet till mental trötthet och andra symtom relaterade till det faktum att man har en kronisk sjukdom som inte alltid är lätt att förutsäga. Tema på de andra föreläsningarna involverade uppdatering om MG, MG och fysisk aktivitet och träning, graviditet och MG hos barn och ungdomar, livskvalitet och covid-19.

Teman kring fatigue och träning

– Det lyftes att läkare, fysioterapeuter, forskare och alla som träffar MG-patienter behöver bli bättre på att skilja på ”fatigue”, som är mer allmän trötthetskänsla och brist på energi i vardagen, och ”fatigability”, som är uttröttbarhet i musklerna och mer förknippat med MG i sig. Vad gäller träning presenterades studier som visar att fysisk träning så som det rekommenderas till allmänna befolkningen, det vill säga åtminstone 150 minuter av måttlig intensitet i veckan, inklusive konditions-och styrketräning, är säkert och värdefullt även för välbehandlade MG-patienter.

Internationella riktlinjer behöver formuleras

– Ett av de viktigaste behoven är att formulera internationella riktlinjer för diagnostik och behandling, i tillägg till de nationella riktlinjer som finns. Det var en värdefull diskussion att ha med deltagare från alla nordiska länderna.

– Många av oss som deltog såg det som värdefullt att få diskutera allt från behandling till psykologiska faktorer och livskvalitet, med andra läkare och patienter från Norden. Fortsättningsvis kan det leda till större studier och initiativ som i sin tur kan ge svar på viktiga frågor och leda till internationella riktlinjer som appliceras lika i hela Norden och även i Europa. Konsekvensen blir en mer jämlik vård av patienter med MG.