Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Eye tracking-teknik i ögonsjukvården kan snabbare avslöja neurologiska sjukdomar

Avvikelser i ögonrörelser kan avslöja många olika neurologiska sjukdomar. Men hittills har inte teknik för att registrera ögonrörelser, som länge använts inom forskningen, använts i ögonsjukvården. Ett projekt på S:t Eriks Ögonsjukhus ska visa om det är möjligt.

Kan de moderna eye tracking-teknikerna som används inom ögonrörelseforskningen och på yrsellaboratorier, även kan användas inom den ögonneurologiska sjukvården?

Till S:t Eriks Ögonsjukhus remitteras cirka 500 patienter per år vars ögonrörelser avviker från det normala. Ögats rörelser ger information om vad som händer i hjärnan och genom att studera ögonrörelser kan bland annat neurologiska sjukdomar såsom Parkinson, MS och demens upptäckas.

För att undersöka avvikelser i ögonrörelser har ögonsjukvården hittills fått förlita sig på manuella och ganska subjektiva undersökningsmetoder som kräver lång erfarenhet av den som utför undersökningen och bedömer resultatet.

– Vi vill undersöka om de moderna eye tracking-teknikerna som används inom ögonrörelseforskningen och på yrsellaboratorier, även kan användas inom den ögonneurologiska sjukvården, säger projektledare och ögonläkare Frank Träisk på S:t Eriks Ögonsjukhus.

I projektet kommer sjuksköterskor och optiker att utbildas i att använda utrustningen. ST-läkare och ögonspecialister tränas på att bedöma patientens ögonrörelseförmåga utifrån en rapport som genereras automatiskt från systemet. Därefter tolkas rapporten kliniskt och förmedlas till de specialiteter som är inblandade i patientens vård, till exempel neurokirurgi, neurologi och neurorehabilitering.

– Det finns stora fördelar med att kunna använda eye tracking-tekniken inom ögonsjukvården. Vinsterna är kortare tid till rätt diagnos och bättre metoder för att utvärdera behandlingen. Dessutom är det en mycket kostnadseffektiv metod, som också är enklare att lära ut än dagens manuella metod, säger optiker och docent Tony Pansell, som länge forskat om eye tracking-tekniker.

Projektet finansieras delvis med medel från Region Stockholms innovationsfond. En rapport från projektet beräknas vara klar i slutet av 2024.

Samarbete kapar köerna till MR-undersökning i Skåne

På knappt två år har kön till undersökningar med magnetkamera (MR-undersökning) nästan halverats. Uppgraderad utrusning och fler medarbetare med rätt kompetens har varit en del av lösningen. Men framför allt har arbete lagts på att odla en kultur som bygger på dialog och samarbete över hela Skåne.

För ungefär ett år sedan fanns det patienter i Skåne som väntat i ett år på att bli undersökta med magnetkamera. Efter att bild- och funktionsverksamheterna i Region Skåne tagit ett samlat grepp om läget, ser situationen idag mycket bättre ut.

Antal väntande inom den så kallade elektiva vården var i december 2022 ungefär 9500. I december 2023 var det 5580. Bakom den minskade kön ligger flera insatser, berättar Peter Hochbergs, verksamhetschef för Bild och funktion, Skånes universitetssjukhus. Han och de två andra verksamhetscheferna för Bild och funktion i Region Skåne är del i gruppen som tagit fram den plan som man nu jobbar efter och som även innefattar regelbundna avstämningar med en upphandlad aktör.

– Vi håller på att uppgradera maskinparken, vilket gör att själva undersökningen går fortare och vi kan få igenom lite fler patienter. Sen behöver vi också anpassa antalet magnetkameror för att följa den demografiska utvecklingen. Vi lever allt längre och då behöver vi generellt lite fler undersökningar, säger Peter Hochbergs.

Det som verkligen har gjort skillnad är att de tre bild- och funktionsverksamheterna i Skåne har sett över hur man jobbar tillsammans. Numera genomförs i stort sett alla MR-undersökningar på samma sätt oavsett var i Skåne man blir undersökt.

– Syftet är att vi inte ska behöva göra om undersökningarna – det blir lika bra om man gör det i Lund som om man gör det i Helsingborg, säger Peter Hochbergs.

Kultur av samarbete

– Man kan säga att vi har byggt en bra kultur, som präglas av god dialog mellan oss. Vi samarbetar, skapar samsyn och gör överenskommelser. Det gäller att man redan från början är överens om att det är våra gemensamma patienter – och att vi gör detta tillsammans, säger Peter Hochbergs.

Sedan en tid tillbaka samarbetar bokningsverksamheterna i Skåne, så att den som riskerar att få vänta länge, erbjuds att göra undersökningen på annan ort.

– Om det är kö, så erbjuds man att göra undersökningen där kön är kortast. Patienten får ett erbjudande att åka till Kristianstad eller Ystad till exempel.

Fakta

  • En undersökning med magnetkamera används för många olika tillstånd. Den som undersöks ligger på en brits som körs in i en tunnel, där kameran tar bilder av den del av kroppen som ska undersökas.
  • Många akuta undersökningar görs med datortomografi (CT-röntgen). Magnetkamera används dock i allt större omfattning, bland annat för att tekniken inte bygger på röntgenstrålning. Nackdelen med en MR-undersökning är att den tar längre tid.
  • Ungefär 30 procent av de MR-undersökningar som utförs vid de stora akutsjukhusen i Skåne är akuta undersökningar som görs på inneliggande patienter. Resten är så kallade elektiva undersökningar, där patienten kommer till undersökningen hemifrån, till exempel vid misstanke om cancer. De som får vänta längst är ofta de patienter som lider av värk eller smärta, men där tillståndet inte betraktas som akut.

Stamceller utforskas under rymdresa

Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.

Ett 30-tal experiment ska utföras på den internationella rymdstationen ISS, som kretsar runt jorden.

Den svenska astronauten Marcus Wandt befinner sig nu på den internationella rymdstationen ISS. Under två veckor i rymden ska han och övrig besättning delta i ett 30-tal olika vetenskapliga experiment.

Ett av projekten handlar om stamceller och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskargrupp har arbetat sedan i somras med att förbereda experimentet.

– Vi måste producera en enorm mängd celler i labbet. Det blir ungefär 50 miljoner celler som kommer att åka med på rymdfärden och samma mängd celler i kontrollgrupper, berättade Elena Kozlova inför resan till ISS.

Vill se hur stamceller påverkas av mikrogravitation

Forskarna har tidigare skickat upp stamceller i rymden med sondraketer där de har utsatts för några minuters mikrogravitation, det vill säga tyngdlöshet.

Det visade sig att stamcellerna fick större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än under normala förhållanden på jorden. Nu ska de vara i rymden i hela två veckor.

– Vår förhoppning är att experimentet ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med forskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.

Stamceller mer robusta än andra celler

Hon började intressera sig för stamceller genom sin forskning om transplantationer av nervceller efter ryggmärgsskador. Hon upptäckte att stamcellerna de odlade fram hade starka positiva effekter på andra celler i vävnaden. Till exempel förbättrades blodkärlstillväxten och cellernas överlevnad.

– Vi är intresserade av vad som gör dessa celler så robusta och toleranta för fysiska krafter, jämfört med andra celler. En annan intressant fråga är hur vi från stamceller kan producera olika typer av celler. Vi vet egentligen väldigt lite om hur fysiska faktorer kan påverka stamceller att bli en viss typ av celler.

Utmaning att hålla cellerna vid liv

Den stora utmaningen blir att hålla stamcellerna vid liv.

– Vi har testat dem i tre veckor innan och i våra anaeroba förhållanden på labb-bänken överlevde de i tre veckor. Men det var inte i den verkliga miljön, så den största utmaningen för oss är förstås att få tillbaka dem levande.

Förhoppningsvis överlever stamcellerna och då följer en lång rad experiment för forskargruppen.

– Vi planerar ganska många experiment. Och vi kommer att starta omedelbart eftersom vi vill förstå om mikrogravitationen har omedelbar effekt, eller om den kan upptäckas först senare, säger Elena Kozlova.

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur träning kan minska risken för flera olika sjukdomar som drabbar hjärnan.

Tomas Deierborg och Martina Svensson. Foto: Tove Smeds.

Fysisk aktivitet påverkar kroppen på ett positivt sätt och hjärnan är inget undantag. Men vad händer i hjärnan när vi tränar?

– Det bildas bland annat fler kopplingar mellan nervcellerna med fler förgreningar och det bildas fler blodkärl som leder till ökat blodflöde. Musklerna bildar en mängd olika tillväxtfaktorer som också har en gynnsam effekt på många viktiga funktioner i hjärnan, säger Tomas Deierborg, professor i fysiologi vid Lunds universitet.

Det i sin tur har en positiv effekt på vår koncentrationsförmåga, på minnet och inlärningsförmågan, vi blir mer alerta och vi mår helt enkelt bättre.

Halverad risk

I studier, baserade på underlag från Vasaloppsregistret, utgick forskarna från cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan 1989 och 2010 och dessa jämfördes med lika många från övriga befolkningen, en så kallad kontrollgrupp. Kontrollgruppen matchades mot Vasaloppsåkarna så att man jämförde personer av samma kön, i samma ålder och boenderegion. Samtligas hälsoutveckling följdes med utdrag från nationella patientregistret och forskarna kunde se flera intressanta samband.

– Vi såg att Vasaloppsåkarna hade en halverad risk att drabbas av vaskulär demens men risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom påverkades inte.

Vid vaskulär demens, eller blodkärlsdemens, drabbas kärlen och blodförsörjningen till hjärnan. Det är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Eftersom fysisk aktivitet ökar blodflödet minskar det risken för vaskulära skador, både i hjärnan och i resten av kroppen. De molekylära processerna bakom Alzheimers sjukdom ser helt annorlunda ut, vilket skulle kunna vara förklaringen till att här inte ses någon skillnad mellan Vasaloppsåkare och kontroller.

Ett annat intressant resultat som forskarna kunde utläsa från studien var att risken för depression var bara hälften så stor hos Vasaloppsåkare jämfört med övriga befolkningen. Detta gällde både för kvinnor och män men forskarna kunde också se att risken för depression minskade ytterligare hos män med de snabbaste åktiderna, men inte hos kvinnor.

Olika risk för kvinnor och män

– Vi kan bara spekulera i varför det är så. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det faktiskt finns ett mörkertal bland män när det gäller psykisk ohälsa, att de inte söker vård i samma utsträckning som kvinnor. Men vi får inte glömma att dessa resultat bygger på data hämtade mellan 1989 och 2010. Skulle vi göra analysen med data fram till 2022 skulle det kanske ändras, för stigmat för män att söka vård när de mår psykiskt dåligt har förhoppningsvis minskat, säger Martina Svensson, biträdande forskare och vars doktorsavhandling byggde på material från Vasaloppsstudien.

Läs hela artikeln här.

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Golgifärgning av mus-hjärna. Bild från Silvia Maioli-laboratoriet.

– Kolesterolomsättning och könshormoner är föränderliga. Våra resultat tyder på att de kan tjäna som potentiella behandlingsmål för flera neurodegenerativa sjukdomar i framtiden, säger Silvia Maioli, docent vid institutionen för neurovetenskap, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.

Studien, som utgår från möss, visar att aktivering av hjärnproteinet CYP46A1 kan skydda kvinnor från att utveckla bland annat Alzheimer.

Maria Latorre Leal och Silvia Maioli, avdelningen för neurogeriatrik, NVS. Foto: Andreas Andersson.

Proteinet bidrar till att omvandla överskott av kolesterol till en kolesterolprodukt kallad 24S-hydroxykolesterol, 24SOH. Studier på honmöss visar på lovande resultat vid ökning av nivåerna av proteinet CYP46A1 som i sin tur höjer produktionen av 24SOH. Effekten kunde inte observeras hos hanmöss, men hos honorna kunde forskarna observera friskare nervceller, förbättrad minneskapacitet och högre östrogenaktivitet, både i klimakteriet och under åldrandet.

Mätningar av 24SOH i ryggvätskan hos patienter med Alzheimers sjukdom visade att högre 24SOH-nivåer korrelerade med lägre nivåer av alzheimer-markörer som tau, men endast hos kvinnor.

Två tredjedelar av individerna med Alzheimers sjukdom är kvinnor, och tidig menopaus är en specifik riskfaktor för kognitiv nedgång. Menopaus kännetecknas av förlusten av östrogen, ett hormon producerat inte bara i äggstockarna utan även i hjärnan, vilket är avgörande för att hålla nervcellerna friska och funktionsdugliga. Studien visar att aktiveringen av CYP46A1 ökar östrogenaktiviteten i hjärnan hos menopausala och äldre honmöss, vilket gör CYP46A1 till en potentiell terapeutisk måltavla som är specifikt riktad till kvinnor.

–  Tidigare forskning har visat att CYP46A1 kan aktiveras farmakologiskt med låga doser av anti-HIV-läkemedlet Efavirenz, säger Silvia Maioli. Vi menar att påverkan på kolesterolomsättning genom CYP46A1-aktiverare som Efavirenz kan erbjuda ett nytt tillvägagångssätt för att främja östrogen-medierat skydd av nervcellerna hos kvinnor i riskzonen för Alzheimers sjukdom.

Så utfördes studien

Studien leddes av docent Silvia Maioli och doktorand Maria Latorre Leal. Den omfattade ett antal experiment med genmodifierade möss, inklusive beteendestudier och molekylära analyser. Forskarna utforskade biologiska mekanismer i odlade hippocampus-nervceller. För att kunna visa på den kliniska relevansen av fynden mättes biomarkörer i cerebrospinalvätska från en patientkohort från minneskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i könsuppdelade analyser i samarbete med Miia Kivipeltos och Bengt Winblads grupp, Henrik Zetterberg och Kaj Blennow i Göteborg och Griffiths vid Swansea University.

Forskningen finansierades av Margaretha af Ugglas stiftelse, det privata inititivet ”Innovativa sätt att bekämpa Alzheimers sjukdom” – Leif Lundblad familj med flera, NIH R01 bidrag, Konung Gustaf V:s och drottning Victorias stiftelse.