Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Användning av rullstol i gruppen äldre sköra personer är kopplat till en rejält minskad risk för frakturer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet, som kan leda till fler förskrivningar av rullstol.

Kristian Axelsson (foto: Skaraborgs Sjukhus) och Mattias Lorentzon (foto: Göteborgs universitet).

Att använda rullstol innebär ofta många timmar i samma sittställning och utan belastning på benen, en situation som kan leda till sämre funktion och förlust av benmassa. Det gör i sin tur skelettet skörare, med ökad frakturrisk som följd. Rullstolsanvändning har därför bedömts vara en riskfaktor för frakturer.

Den aktuella studien, publicerad i tidskriften JAMA Network Open, visar dock att rullstolsanvändning inte bör ses som riskfaktor för fraktur i gruppen äldre sköra personer. Det var nämligen rullstolsanvändarna som klarade sig bäst undan frakturer.

Studien är den hittills största inom området och omfattade 55 442 rullstolsanvändare i Sverige med en genomsnittsålder på 83 år. Sex av tio var kvinnor. I den matchade kontrollgruppen fanns personer som gick själva, med eller utan hjälpmedel. Uppföljningstiden var i median cirka två år.

Avsevärt lägre frakturrisk

Personerna i rullstol fick mindre än hälften så många frakturer som kontrollerna, 4 148 frakturer mot kontrollgruppens 10 344. Med rullstol var risken motsvarande 2,3 gånger lägre än utan rullstol. Detta gällde frakturer generellt.

För benskörhetsfraktur och höftfraktur var skillnaderna mellan grupperna ännu större och uppgick till ungefär tre gånger färre frakturer hos rullstolsanvändarna. De hade också mindre än hälften så stor risk för fallskador.

I Sverige förskrivs rullstol vanligen av fysioterapeut eller arbetsterapeut, i andra länder kan det ordineras av läkare. Patientens behov avgör om rullstol rekommenderas eller inte. Faktorer som vägs in är oförmåga att förflytta sig, svaghet, dålig balans och om personen ofta faller.

Viktigt när rullstol övervägs  

Mattias Lorentzon är professor i geriatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt senior och korresponderande författare i studien.

– Det vi visar är att rullstolsanvändande är kopplat till kraftigt minskad risk för frakturer hos äldre sköra personer, oavsett möjlig orsak till att de använder rullstol. Eftersom frakturer, och speciellt höftfrakturer, orsakar enormt lidande och kräver stora sjukvårdsresurser är fynden viktiga, konstaterar han.

Studiens försteförfattare är Kristian Axelsson, ST-läkare på Närhälsan i Skövde och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– För den som överväger att förskirva en rullstol till en patient, och gör en värdering av risk och nytta, är fynden av särskilt intresse. Stillasittande i rullstol är negativt på många sätt, därför är det glädjande att risken för fall och fraktur minskar, säger han.

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Ryggmärgsstimulering, eller neuromodulation som det också kallas, är en behandling på frammarsch vid neuropatisk smärta i hjärna och ryggmärg. På smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset behandlas patienter från hela landet. Numera kan smärtlindringen följas upp och omprogrammeras på distans.

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering innebär att patienter med neuropatisk smärta, som behandlas med ryggmärgsstimulering, slipper resa och komma till mottagningen på Akademiska sjukhuset varje gång något behöver justeras. Foto: Mostphotos.

– Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering innebär att patienterna slipper resa och komma till mottagningen varje gång något behöver justeras. Andra fördelar är bättre effekt av behandlingen och minskad administration. Lösningen efterfrågas av allt fler patienter, säger Katarina Landy, anestesi- och intensivvårdsläkare på neuromodulationsmottagningen, Akademiska sjukhuset.

Ryggmärgsstimulering är en form av högspecialiserad vård som ges vid sid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset. Här behandlas patienter från hela landet med diagnostiserad neuropatisk smärta. Vanliga diagnoser är terapiresistent kärlkramp, utstrålande nervsmärta i ben efter ryggoperation samt diabetspolyneuropati i fötter och ben.

Behandlingen innebär att man lägger in elektroder kopplade till en stimulator vars pulser lindrar smärtan och som patienten själv styr via fjärrkontroll, ett så kallat SCS-system (Spinal cord stimulation). Systemet styrs med en app på patientens egen mobiltelefon.

Det nya är att smärtcentrum använder en plattform för fjärrprogrammering av dessa system. Härmed slipper patienterna komma till mottagningen varje gång systemet behöver kontrolleras eller omprogrammeras. Detta efterfrågas allt oftare av patienterna.

Katarina Landy, överläkare på Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Foto: Akademiska sjukhuset.

Katarina Landy ser flera fördelar med distansvården:

– Patienterna kopplar upp sig mot oss och vi kan göra felsökning samt omprogrammering direkt utan att patienten behöver resa. Förutom bättre utfall/effekt av smärtbehandlingen uppfylls flera mål som vi har för patientnära, högspecialiserad vård eftersom det inte längre spelar någon roll var patienten bor.

Som exempel nämner hon miljöaspekten; tidigare har patienterna behövt resa med bil/tåg/buss eller flyg för att komma till Uppsala – det behövs inte längre. Det är också tidssparande – patienten klarar av ett besök på 30 minuter i stället för att måsta ta ledigt för att komma till mottagningen. Lösningen innebär även positiva ekonomiska effekter, att verksamheten kan spara in på administration kring patientens resor och boende samt att det är covidsäkert. Patienterna kan få vård även vid restriktioner inom vården samt behöver inte avboka ifall man blir förkyld.

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Läkemedelsgenomgångar på sjukhus minskar med stor sannolikhet antalet återinläggningar. Det framgår av en ny sammanställning av det internationella granskningsnätverket Cochrane som omfattar 25 studier och över 15 000 patienter. I Region Uppsala skulle resultatet från sammanställningen teoretiskt innebära att kliniska apotekare förhindrar cirka 20 återinläggningar per vecka.

Läkemedelsgenomgångar på sjukhus minskar med stor sannolikhet antalet återinläggningar. Det framgår av en ny sammanställning av det internationella granskningsnätverket Cochrane som omfattar 25 studier och över 15 000 patienter. Foto: Johan Alp (genrebild).

– Det är många som efterfrågar evidens på att läkemedelsgenomgångar har effekt på saker som spelar roll för patienter och samhället, Nu har vi äntligen bra belägg för effekten av det vi gör, säger Ulrika Gillespie, biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset och docent vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet.

Den systematiska sammanställningen visar att patienter som får läkemedelsgenomgångar på sjukhus har en relativ riskminskning på sju procent för att behöva läggas in igen, jämfört med de patienter som inte fått någon läkemedelsgenomgång. Uttryckt på annat sätt behöver man göra 29 läkemedelsgenomgångar för att förhindra en återinläggning.

Ulrika Gillespie, Abiträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset och docent vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet. Foto: Akademiska sjukhuset.

– Den här verksamheten, klinisk farmaci, är mycket mer etablerad och utvecklad i Region Uppsala än i resten av landet, med undantag för Region Skåne som har liknande omfattning. Vi har dagligen cirka 20 kliniska apotekare på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping vars huvuduppgift det är att göra läkemedelsgenomgångar, säger Ulrika Gillespie.

En anledning till detta är att man i Region Uppsala i snart 20 år har forskat på effekterna av läkemedelsgenomgångar på sjukhus. Redan 2009 visade en studie, ledd av Ulrika Gillespies forskningsgrupp, att återinläggningar orsakade av läkemedel minskade med hela 80 procent för äldre patienter som fått en läkemedelsgenomgång av en klinisk apotekare inom akutsjukvården. Resultaten publicerades i Archives of Internal Medicine.

– De läkemedelsgenomgångar som görs på sjukhus är inte engångsinsatser utan de kliniska apotekarna följer patienterna under hela vårdtiden. Först görs en genomgång när patienten kommer in, därefter följer man effekten av de läkemedelsförändringar som görs under vårdtiden och till sist görs en genomgång vid utskrivningen. På Akademiska sjukhuset gör varje klinisk apotekare i genomsnitt läkemedelsgenomgångar för drygt 30 patienter per vecka, avrundar Ulrika Gillespie.

Nu är det möjligt att genomföra utredning hemifrån vid misstänkt Alzheimers sjukdom

En nyligen publicerad studie genomförd vid Umeå Universitet har utvärderat en digital metod för att utreda misstänkt tidig demenssjukdom, såsom Alzheimers sjukdom. Den nya metoden är baserad på en digitalisering av de etablerade moment som ingår i en omfattande utredning.

Sedan ett par månader kan en utredning påbörjas hemifrån – initierat av patienten själv eller med hjälp av närstående. Initiativet är en viktig pusselbit för att möjliggöra tidigare diagnos och därmed stöd för rätt vård och behandling. I studien vid Umeå Universitet deltog 144 personer med syfte att utvärdera den nya digital metoden. Personer med olika utbildningsbakgrund, IT-vana, kön mm fick genomföra test av flera olika kognitiva egenskaper med hjälp av en läsplatta. I studien fick också patienterna genomföra testning hemifrån. Utöver värdefulla data på testets precision och effekt av ex utbildningsnivå så visade studien att testning i hemmet gav likvärdiga resultat som testning på mottagning.

Victor Bloniecki Kallio, läkare / med.dr, huvudförfattare till forskningsstudien.

— Det digitala testet har tidigare visat på god precision för att identifiera möjlig sjukdom i ett tidigt skede. De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån. Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare / med.dr, huvudförfattare till forskningsstudien.

Sedan tidigare har verktyget också utvärderats kliniskt vid Karolinska Universitetssjukhuset. Bakom den nya metoden står det svenska medicinteknikföretaget Geras Solutions. Metoden har tagits fram baserat på nationella riktlinjer och i samarbete med ett antal specialistmottagningar och vårdcentraler från hela landet. Syftet är att etablera en ny digital standard för utredningens innehåll. Utöver kognitiva tester så genomförs en omfattande genomgång av sjukdomshistorik, riskfaktorer mm samt screening för andra tillstånd som kan ge upphov till likdanande symtom som vid en tidig demenssjukdom. Närstående involveras också för att digitalt kunna bidra med sin syn på symtomutveckling, vilket är en mycket viktig del i utredningen. För att göra utredning mer  tillgängligt är det numera möjligt att via Minnesmottagningen.se påbörja en utredning hemifrån. I ett första steg träffas en sjuksköterska som introducerar den app där testerna görs. Efter detta sker genomgång och möte med läkare. Beroende på resultat sker sedan kompletterande undersökningar så som röntgen och blodprov på vårdcentral.
Minnesmottagningen.se är nu del av den offentligt finansierade vården som ett initiativ för att öka tillgängligheten och därmed kunna säkerställa att fler personer får rätt vård och behandling i tid.

Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.

— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora. Förbättrad effektivitet kommer också vara avgörande för att kunna möta framtidens behov när nya läkemedel blir tillgängliga och motivationen att söka hjälp tidigt blir än mer tydlig, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se

I studien vid Umeå Universitet undersöktes också IT-vana och användarvänlighet. Mer än 90% av deltagarna som var i 70-års åldern angav att de hade god vana av att använda läsplattor och digital teknik. En fördel som lyftes med digitaliserad utredning är att det är integritetsfrämjande och avdramatiserar en utredning som ibland kan ses som stigmatiserande. Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM, drivet från Karolinska Institutet bedrivs ytterligare forskning kring hur Geras Solutions och andra innovativa verktyg kan integreras i vården.
Exempel på ny teknologi är blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket också förväntas bli en avgörande komponent för att hitta sjukdomen i rätt tid.
— Digitala verktyg för utredning av misstänkt demenssjukdom utgör ett viktigt komplement till traditionella utredningsvägar och metoder. Detta är särskilt viktigt då vi inom kort förväntar oss att nya läkemedel blir tillgängliga för behandling av tidig Alzheimers sjukdom, vilket kommer att innebära en ökad belastning på minnesmottagningar såväl som på primärvården. Det är mycket välkommet med nya vetenskapliga studier såsom denna från Umeå vilket ökar evidensbasen för nya metoder, säger Linus Jönsson, Professor i Hälsoekonomi på Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle vid Karolinska Institutet.

Studien är publicerad i Journal of Prevention of Alzheimers Disease – Länk

Fler kvinnor än män känner sig psykiskt utmattade av ansvar för närstående

Var fjärde kvinna som tar hand om närstående känner sig ofta psykiskt utmattad av ansvaret. Omsorgen om nära och kära gör också att tre av tio kvinnor ofta oroar sig för framtiden. Bland män är motsvarande andelar hälften så höga.

– Ansvaret för att ta hand om till exempel barn, föräldrar eller personer med funktionsnedsättning ligger oftare på kvinnor än på män. Det är en av de faktorer som är kopplade till normer om hur kvinnor och män ska vara och agera. Vi ser att de här faktorerna påverkar den psykiska hälsan. Det är viktigt att förstå skillnader i vilka förväntningar kvinnor och män möter för att förstå könsskillnader när det gäller psykisk hälsa, säger Lars-Gunnar Engström, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

I en rapport som publiceras i dag har Jämställdhetsmyndigheten analyserat resultat från den nationella Jämställdhetsundersökningen där 6 500 svenskar bland annat svarat på frågor om psykisk hälsa. Arbetsbelastning är en annan faktor som har samband med psykisk hälsa. Med ökad belastning på jobbet minskar nivåerna av välmående för både kvinnor och män. På samma sätt påverkar prestationskrav den psykiska hälsan negativt. Faktorer som gör att människor får en bättre psykisk hälsa är däremot att ta risker, att prata om känslor eller att ha någon som visar en kärlek och tillgivenhet.

– Totalt sett har något fler män än kvinnor en god psykisk hälsa. Det beror på en mängd olika saker men genom den här undersökningen ser vi att till exempel det obetalda omsorgsarbetet påverkar. Något fler kvinnor än män uppger att de har ansvar för att ta hand om någon i sin närhet men en betydligt större andel av kvinnorna uppger att de ofta blir psykiskt utmattade av det. Samma mönster ser vi i att kvinnor betydligt oftare oroar sig för framtiden på grund av omsorgsansvaret, säger Sara Andersson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.