Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Jenna Najar, forskare inom neuropsykiatrisk epidemiologi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och inom AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, samt ST-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Josefin Bergenholtz/Göteborgs universitet.

Syftet med studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften The American Journal of Geriatric Psychiatry, var att analysera riskfaktorer för att drabbas av covid-19-infektion, och att dö med sjukdomen, för personer som bor på svenska äldreboenden.

Totalt involverades registeruppgifter om 82 488 personer, vilket utgjorde 99 procent av gruppen som helhet i Sverige. Undersökt period var hela 2020, ett år som omfattade pandemivågor både under våren och inför jul, samtidigt som vaccinationerna mot covid-19 inte kom i gång förrän precis mot slutet av året.

Resultaten i studien visar på ett flertal faktorer som ökade risken för att insjukna i respektive dö med covid-19. Efter justeringar för samsjuklighet och sociodemografiska faktorer som kön, ålder och utbildning framträdde riskfaktorerna: hög ålder, manligt kön, demens, hjärt-kärlsjukdom, lung- och njursjukdom, högt blodtryck och diabetes.

Tidig demens starkast riskfaktor

Av dessa var demens den starkaste riskfaktorn, under hela året och genom vågorna av höga smittotal i samhället. Starkast koppling mellan demenssjukdom och att dö med konstaterad covid-19 fanns i åldersgruppen 65-75 år.

– Det var alltså de som hade en tidigt debuterande demenssjukdom som hade störst risk att insjukna respektive dö i covid-19, vilket skulle kunna bero på sjukdomens karaktärsdrag med snabbare sjukdomsprogress, säger Jenna Najar, studiens förstanamn och korresponderande författare.

Jenna Najar forskar inom neuropsykiatrisk epidemiologi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och inom AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Övriga författare i studien tillhör Statsvetenskapliga institutionen: docent Rasmus Broms, professor Carl Dahlström och docent Marina Nistotskaya.

Vässade strategier vid nya pandemier

Deras gemensamma arbete har utgjort underlag för den statliga coronakommissionen, inom ramen för Swedish Register-based Research Program on COVID-19 (SWECOV) som arrangeras av Stockholm universitet.

Jenna Najar är också ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, inom det som benämns Verksamhet Psykiatri kognition och äldrepsykiatri.

– Resultaten i studien ger viktig information om vilka faktorer som kan kopplas till negativa utfall när det gäller insjuknande och död med covid-19. Dessa kunskaper kan ge oss möjlighet att implementera riskspecifika strategier vid framtida lokala epidemier eller eventuellt nya pandemier, avslutar hon.

Titel: Predictors of COVID-19 Outcomes Among Residents of Swedish Long-Term Care Facilities–A Nationwide Study of the Year 2020, https://doi.org/10.1016/j.jagp.2023.01.027

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

I och med pandemin ökade digitala vårdbesök närmast explosionsartat inom Länslogopedin i Uppsala. Från 2019 till 2023 ökade de digitala besöken inom stamningsområdet från en till 44 procent. Effekten har blivit ökad tillgänglighet för dem som har svårt att ta sig till mottagningen eller har långt att resa. Detta uppmärksammas på europeiska logopedidagen 6 mars som har logopeder i akut- och intensivvård som tema.

I och med pandemin ökade digitala vårdbesök närmast explosionsartat inom Länslogopedin i Uppsala. På bilden agerar administratör Julia Wik patient och logoped Sophie Albinsson visar hur ett digitalt vårdmöte kan se ut. Foto: Privat.

– Besöken görs både på mottagningen och på distans via videolänk. Att öka digitala vårdbesök började som en anpassning för att minska smittspridningen, men har fortsatt att öka trots att restriktionerna upphört. Det är en följd av samhällsutvecklingen i stort och digital behandling efterfrågas alltmer av patienterna, säger Madeleine Holmqvist, biträdande avdelningschef för Länslogopedin, Akademiska sjukhuset.

Madeleine Holmqvist, biträdande avdelningschef för Länslogopedin, Akademiska sjukhuset. Foto: Privat.

Hon ser digitala vårdbesök som en självklar valmöjlighet nu, helt oavsett resväg eller andra omständigheter. Dessutom framhåller hon att det är miljövänligt då resorna till och från sjukhuset minskar.

Från 2019 till 2023 ökade de digitala besöken inom stamningsområdet från en till 44 procent. Inom vissa delar av röstbehandling från 18 till 35 procent och för barn med läpp-, käk- och gomspalt från 14 till 41.

Som exempel på digitala vårdbesök/behandling via videolänk nämner hon föräldrautbildning och stamningsbehandling.

Reaktioner personalen fått på digitala vårdbesök/behandling är exempelvis vuxna patienter som utbrister: ”Det känns som att du är här!” och barn som försöker räcka saker genom skärmen.

Länslogopedin är en del av Rehabilitering och smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, men verksamheten finns på flera platser i länet, med mottagningar i Uppsala, Enköping och Tierp.

På Akademiska sjukhuset arbetar logopeder i flera olika team samt med konsultinsatser för inneliggande patienter, exempelvis inom strokevården och för barn som opereras för läpp-, käk- och gomspalt (LKG). Logopeder finns även inom barnhälsovården, språkförskola och hörselförskola.

Barnlogopeder på mottagningen i Svartbäcken träffar föräldrar och barn i åldrarna 0-6 år med svårigheter inom språk, tal och kommunikation. Till Länslogopedin remitteras mellan 700-800 barn per år med sådana frågeställningar.

Logopeder är specialister på sväljsvårigheter, språk-, tal-, och röstbesvär. De gör också läs- och skrivutredningar. Dessutom utreder man och ger stöd till personer som har svårt att svälja. Logopeder träffar människor i alla åldrar för rådgivning, utredning och behandling. För att bli legitimerad logoped krävs en fyraårig medicinsk universitetsutbildning. Logopedprogrammet vid Uppsala universitet har tät kontakt och samarbete med Länslogopedin på Akademiska sjukhuset.

FAKTA: Exempel på områden som logopeder arbetar med

  • Språklig träning – efter stroke som gett personen afasi.
  • Läs- och skrivsvårigheter – en utredning görs, och råd ges, exempelvis om alternativa sätt att lära i skolan.
  • Röstproblematik – ett exempel är rösttrötthet som drabbar många. Personen kan få hjälp att hitta en effektiv röstteknik.
  • Sväljsvårigheter – förekommer vid många sjukdomar, och är en vanlig följd efter stroke. Utredning görs och råd ges om matkonsistens och säker sväljning.
  • Sen språk- eller talutveckling – för många barn kommer språk- eller talutvecklingen inte i gång som man förväntar sig. Utredning, behandling och råd ges.
  • Stamning – när man vet exakt vad man vill säga, men inte får ut orden. Behandling ges både med inriktning på talteknik, och på att det ska kännas okej att stamningen hörs.

Digital tvilling öppnar för effektiv behandling mot inflammatoriska sjukdomar

Inflammatoriska sjukdomar har komplicerade sjukdomsmekanismer som kan skilja sig mellan patienter med samma diagnos. Det innebär att tillgängliga läkemedel har liten effekt på många patienter. Med hjälp av så kallade digitala tvillingar har forskare vid Karolinska Institutet nu fått en fördjupad bild av de av- och på-proteiner som styr dessa sjukdomar. Studien, som publicerats i Cell Reports Medicine, kan resultera i mer individanpassade läkemedelsbehandlingar. 

Mikael Benson. Foto: Linköping universitet.

Många patienter med inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom, MS och ulcerös kolit mår aldrig riktigt bra trots medicinering. Det är en situation som orsakar stort lidande och stora kostnader.   

Vid en inflammatorisk sjukdom ändrar tusentals gener sin samverkan i olika organ och celltyper. Dessutom varierar sjukdomsförloppet mellan patienter med samma diagnos. Det varierar till och med hos samma patient vid olika tidpunkter.

Utmaningar för läkemedelsbehandling 

Det är oerhört svårt att diagnostisera och behandla så komplexa och varierande förändringar. I ett forskningsprojekt som pågått i fem år har en forskargrupp från bland annat Karolinska Institutet velat lösa detta och skräddarsy medicinering till enskilda patienter genom att konstruera och databehandla deras digitala tvillingar, det vill säga digitala modeller av varje patients unika sjukdomsmekanismer.

Forskargruppen har nu funnit en möjlig lösning: Förändringarna kan organiseras i molekylära program. Dessa molekylära program regleras av ett begränsat antal av- och på-proteiner, styrproteiner. Flera av dessa är kända mål för läkemedelsbehandling, till exempel med TNF-hämmare. Men det är inte ett behandlingsalternativ som hjälper alla.

– Våra analyser av patienter som svarade eller inte svarade på TNF-behandling visade olika styrproteiner hos olika individer. Ett annat viktigt fynd var att styrproteinerna inte stängde av sjukdomarna utan snarare fungerade som dimmers som ökade eller minskade sjukdomsprogrammen, säger Mikael Benson, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.

Digitala tvillingar ger nya möjligheter 

Varje process i kroppens olika organ kan beskrivas med matematiska ekvationer. Denna avancerade digitala beräkningsmodell kan anpassas efter en individs unika förutsättningar genom att analysera alla enskilda geners aktivitet i var och en av tusentals enskilda celler från blod och vävnad. En sådan digital tvilling kan bland annat användas för att beräkna vad som händer i kroppen om en förutsättning förändras, till exempel dosering av ett läkemedel.

Med hjälp av digitala tvillingar ser forskarna nya möjligheter för effektiva behandlingar av svåra sjukdomar.

– Metoderna kan utvecklas för att skräddarsy rätt kombination av mediciner mot på-proteiner till enskilda patienter. De program vi beskriver kommer finnas tillgängliga för forskarsamhället med målet fler kliniska studier av patienter med olika immunsjukdomar, säger Mikael Benson.

Ny bild av hur många organ som påverkas 

I den aktuella studien har forskarna kombinerat analyser av en musmodell av ledgångsreumatism och digitala tvillingar av mänskliga patienter med olika inflammatoriska sjukdomar.

– Trots att bara lederna var inflammerade hos mössen fann vi att tusentals gener ändrade aktivitet i flera olika celltyper hos tio olika organ, bland dem hud, mjälte, lever och lungor. Det är mig veterligen första gången forskningen får en så bred bild av hur många organ som påverkas vid ledgångsreumatism. Bland annat för att det är svårt med fysisk provtagning för så många olika organ, säger Mikael Benson.

Bildtext: A) Patienter med olika immunsjukdomar. B) Med datorernas hjälp konstrueras C) digitala tvillingar av varje patients sjukdomsmekanismer. Dessa samverkar i molekylära program, som styrs av D) olika styrproteiner, som mäts i blod eller vävnad för att E) hitta det dominerande styrproteinet eller -proteinerna att rikta behandling mot. Illustration: Forskargruppen KI.

Nytt centrum för precisionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tidigare upptäckt, möjlighet att förhindra försämringar, ge bättre behandlingar och ibland till och med bot. Om vi ska kunna erbjuda patienterna den bästa vården behöver vi satsa mer på precisionsmedicinska behandlingar, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels.

Precisionsmedicin kan förenklat beskrivas som kombinationen av mer detaljrika kartläggningar av olika sjukdomar och de mer skräddarsydda behandlingar det öppnar för.

– Förr fick till exempel alla bröstcancerpatienter samma behandling. I dag, med nya tekniker och sätt att karakterisera en cancer, kan vi upptäcka flera olika förändringar som gör att vi kan välja den mest effektiva behandlingen för varje patient, berättar Peter Gjertsson.

Många diagnoser som till exempel epilepsi, intellektuell funktionsnedsättning och leukemi kan ha flera olika bakomliggande orsaker. Som exempel på detta kan nämnas att det finns fler än 2 000 olika genetiska orsaker till intellektuell funktionsnedsättning, autism och epilepsi och mer än 200 olika medfödda genetiska förändringar som innebär en ökad risk för barncancer. Varje diagnos är unik och kan innebära specifika risker och skilda behov av behandling och uppföljning.

– I nästa steg – när man kommit fram till en korrekt diagnos, kan man erbjuda precisionsmedicin med en individanpassad behandling. Precisionsmedicin handlar inte bara om genterapier och andra dyrbara riktade mediciner. Det kan till exempel även handla om kostanpassning, vitamintillskott, rätt val av kirurgi, vanliga läkemedel eller kontrollprogram, säger Ann Nordgren, professor i klinisk genetik på Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Precisionsmedicin ställer helt nya krav på sjukvården. Olika experter, till exempel bioinformatiker, molekylärbiologer, sjukhusgenetiker, AI-experter, jurister och sjukvårdspersonal behöver arbeta sida vid sida.

– Precisionsmedicin finns redan etablerat inom flera verksamheter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den nya centrumbildningen ger förutsättningar till bättre tillgänglighet inom nya kompetenser och infrastruktur, säger Peter Gjertsson.

Precisionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Viktiga verksamheter är till exempel Centrum för medicinsk genomik (CMG) och Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) Väst, som båda hör till Klinisk genetik och genomik. Även Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre samt ATMP-centrum är centrala för utvecklingen inom precisionsmedicin.

 

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

I mitten av februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid Skånes universitetssjukhus och produkten som transplanterades har utvecklats av forskare vid Lunds universitet.

Målet med STEM-PD-studien är att ersätta förlorade dopaminceller med friska celler som efter transplantation mognar ut till funktionella nervceller på plats i hjärnan. På bilden syns sådana celler odlade i forskningslabb. Foto: Johan Nyman, Lunds universitet.

Gesine Paul-Visse, överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet.

– Detta är en viktig milstolpe på vägen mot att utveckla en cellterapi som kan användas för att behandla patienter med Parkinsons sjukdom. Transplantationen har genomförts som planerat, och cellernas placering har kunnat bekräftats med hjärnavbildning. Resultatet av STEM-PD-produkten kan tidigast förväntas efter några år. Patienten har lämnat sjukhuset och utvärderingar kommer nu att ske enligt studieprotokollet, säger Gesine Paul-Visse. Hon är prövningsansvarig för den kliniska delen av STEM-PD-studien, överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Ungefär 20 000 personer i Sverige lever med Parkinsons sjukdom; som gör att de nervceller i hjärnan som producerar dopamin förstörs, vilket leder till svårigheter att kontrollera kroppens rörelser. Standardbehandling vid Parkinsons sjukdom är läkemedel som ersätter förlusten av dopamin, men dessa behandlingar blir över tid mindre effektiva och orsakar biverkningar. Det finns idag inga behandlingar som kan reparera skadade strukturer i hjärnan eller som kan ersätta de dopaminproducerande nervcellerna som bryts ned.

STEM-PD-studien testar nu en stamcellsterapi med mål att ersätta förlorade dopaminceller med friska celler. Cellprodukten STEM-PD som transplanteras är tillverkade enligt god tillverkningssed och har genomgått rigorösa pre-kliniska tester, vilket innebär att produkten uppfyller Läkemedelsverkets kvalitetskrav. Efter transplantation mognar de transplanterade cellerna ut till funktionella nervceller på plats i hjärnan.

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet.

–  Det vore fantastiskt om vi nu kan visa att cellprodukten fungerar som förväntat i patienter. Det skulle på sikt skapa möjlighet att hjälpa många fler personer med Parkinsons sjukdom. Fortsatta studier krävs för att ta STEM-PD från den här kliniska fas 1/2a-studie hela vägen till en global terapi och vi har i detta arbetat nära läkemedelsbolaget Novo Nordisk. Deras bidrag till studien och stöd i den regulatoriska processen har varit viktigt för att vi ska kunna genomföra denna första studie i människa och vi ser fram emot framtida samarbeten, säger Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet som leder STEM-PD-teamet i nära samarbete med kollegor vid Skånes universitetssjukhus, Cambridge universitet, Cambridge universitetssjukhus och Imperial College i London.

Den pågående STEM-PD-studien är en säkerhets- och tolerabilitetsstudie. Totalt åtta patienter från Sverige och Storbritannien kommer att genomgå transplantation vid Skånes universitetssjukhus som har en lång tradition av liknande kirurgi som är aktuell i STEM-PD-studien. Det kirurgiska instrumentet som används vid transplantationerna är framtagna inom universitetssjukvården i Region Skåne redan på 1980-talet, då man opererade fostervävnad till samma område i hjärnan.

Hjálmar Bjartmarz, överläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Foto: SUS.

– Den del av området som cellerna transplanterats till i den här studien kan vara så smalt som 4 millimeter. Det kirurgiska instrumentet har en mycket hög precision och vi har stor hjälp av moderna avbildningstekniker som magnetkameratekniken. Det säger neurokirurgen Hjálmar Bjartmarz, som genomförde transplantationskirurgin.

Patienterna i studien har haft diagnosen Parkinsons sjukdom i minst tio år och måttligt svåra sjukdomssymtom. Forskarna kommer nu fortsätta följa patienterna kontinuerligt för att utvärdera cellöverlevnad och potentiell effekt. Inga kliniska data eller resultat kommer att förmedlas förrän tillräckligt med underlag från den kliniska studien samlats in och analyserats, med hänvisning till sjukvårdens sekretessbestämmelser. Det är inte möjligt att anmäla intresse att delta i studien.