Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Danderyds sjukhus tar emot första patienten på sin nya neurologiska akutvårdsenhet

Danderyds sjukhus öppnade i början av april en neurologisk akutvårdsenhet, NAVE. Där finns sex vårdplatser med möjlighet till övervakning för patienter som drabbats av stroke, har andra allvarliga neurologiska sjukdomar eller är i behov av neurokirurgisk eftervård.

NAVE vid Danderyds sjukhus erbjuder sex vårdplatser för övervakning av patienter.

Den neurologiska akutvårdsenhetens vårdplatser i nyrenoverade lokaler erbjuder den senaste tekniken för bland annat patientövervakning och är utformad för att säkra och höja nivån på patientsäkerhet, vårdkvalitet och arbetsmiljö.

Magnus Thorén, överläkare inom neurologi och medicinskt ledningsansvarig läkare på nyöppnade NAVE på Danderyds sjukhus. Foto: Carin Wesström.

– På NAVE har vi funktionell övervakning inne på vårdrummet vilket gör att man snabbt kan upptäcka om patientens symtom förändras och då direkt behandla personen – vilket i förlängningen kan minska hjärnskadan och skynda på tillfrisknande. Igår kom vår första patient, säger Magnus Thorén, överläkare inom neurologi och medicinskt ledningsansvarig läkare på NAVE.

Ett multidisciplinärt team kommer att arbeta med övervakning och behandling av patienter med akut neurologisk sjukdom samt vård av patienter som genomgått neurokirurgisk behandling på Karolinska.

– Tillsammans med Neurokirurgen på Karolinska och Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken här på Danderyd har vi skapat ett flöde som vi hoppas ska kunna vara till stor nytta för patienterna nu och i framtiden. Vår nya enhet bygger vidare på den verksamhet som redan finns och som möjliggörs av sjukhusets enorma kompetens inom neurologi, säger Magnus Thorén.

Danderyds sjukhus Neurologklinik har det största akuta neurologiflödet i Sverige, och behandlar fler patienter med stroke än något annat sjukhus. NAVE kommer att definieras som en strokeenhet, enligt nationella riktlinjer.

Från vision till verklighet: 20 års spetsforskning vid Lunds Stamcellscentrum

Under två decennier tid har forskarna vid Lunds universitets strategiska forskningsområde Stamcellscentrum spänt bågen för att utveckla och förfina stamcellsforskningen med människors förbättrade hälsa i sikte. Nu när 20-årsjubiléet närmar sig är det läge att reflektera över framsteg som gjorts och möjligheter som forskarna ser inom stamcellsforskningen framöver.

Anna Falk och Johan Jakobsson, båda professorer i neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet.

Stamceller kan göra vilken uppfinnare som helst gröna av avund. De ger upphov till alla de olika typer av celler som vår kropp består av och har två grundläggande egenskaper, de kan dela sig oändligt och specialisera sig till alla kroppens celltyper. Däri ligger förmågan att kunna reparera skadad vävnad, hämma cancerceller och ersätta celler eller organ som slutat fungera. Stamcellsforskningen kan revolutionera behandling, bot och lindring av svåra sjukdomar.

Under de senaste tjugo åren har detta varit den vägledande visionen för forskare knutna till Lunds Stamcellscentrum. Tillsammans har de nu över 300 forskarna knutna till centrumet undersökt bland annat hur stamceller kan användas för att förstå, behandla och lindra sjukdomar och förbättra livskvaliteten för tusentals patienter. Deras upptäckter genom åren har bidragit till en större förståelse för stamceller och deras potentiella tillämpningar I medicinska behandlingar. Ett aktuellt och uppmärksammat exempel på detta är den nyligen påbörjade kliniska studien för behandling av Parkinsons sjukdom genom stamcellstransplantation.

De senaste årens framsteg i forskningen ger förnyat hopp om att innovativa cellterapier snart kan användas både som behandling och bot av en rad andra kroniska sjukdomar. Sedan starten då man slog upp portarna har Stamcellscentret spelat en viktig roll i att etablera stamcellsforskning och cellterapier i Sverige och även haft en viktig roll när det kommer till att skapa samarbeten mellan forskare och kliniker från hela världen.

– Medicinsk forskning genomgår nu stora förändringar, inte minst inom det som kallas regenerativ medicin. På sikt kommer vi att se allt fler avancerade terapier, så kallade ATMPs, nå allmänheten. Men för att lyckas krävs samarbeten. Under de här tjugo åren har forskningsfältet gått från att vara verket av enskilda forskare till att nu bygga på nationella och internationella samarbeten, inte minst med sjukvården. Det är nödvändigt när vi nu flyttar fram positionerna inom detta kunskapsfält, säger Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap och koordinator för Lunds stamcellscentrum.

Den nydanande forskning som sker vid Stamcellscentrum idag bygger vidare på tidigare arbete (se fakta ”Historiska ögonblick”), och har på sikt potential att förändra livet för många människor som idag lider av sjukdomar där det varken finns bot eller behandling.

– Det är spännande att tänka tillbaka på den forskning som bedrevs på 1980-talet och hur Lunds universitet har gått i bräschen för utvecklingen av stamcellsterapier, säger Anna Falk, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och en av forskarna vid Lunds stamcellscentrum.

Firar med symposium med internationella toppforskare

På samma sätt som Lunds Stamcellscentrum invigdes 2003, firar man de 20 gångna åren med ett internationellt symposium i april.

– Detta blir ett sätt att välkomna några av de stora forskarna inom fältet för att tillsammans beskriva och samtala om vad som sker inom stamcellsforskningens värld, säger Johan Jakobsson.

Länk till symposiet den 17-19 april

Ny faktabok om Parkinsons sjukdom för patienter

Boken ”En faktabok om Parkinsons sjukdom” tar på ett lättfattligt sätt upp symtom, sjukdomsutveckling och behandling.

Författare är Nil Dizdar Segrell, överläkare i neurologi och specialist på Parkinsons sjukdom och Carina Hellqvist, parkinsonspecialiserad sjuksköterska.

Pris 40 kr, frakt tillkommer. Beställ boken här

Man kan också ta del av faktaboken digitalt i pdf-form.

CHMP rekommenderar godkännande av Ultomiris för behandling av neuromyelit optica spectrum disorder (NMOSD)

Inga skov observerades i pivotal studie av första och enda långverkande C5-hämmare, vilket tyder på potential att förhindra långvarig funktionsnedsättning på grund av skov.

Ultomiris (ravulizumab) har rekommenderats för försäljningstillstånd i EU för behandling av vuxna patienter med neuromyelit optica spectrum disorder (NMOSD) som är anti-aquaporin-4 (AQP4) antikroppspositiva (Ab+). Om det godkänns skulle Ultomiris vara den första och enda godkända långverkande C5-komplementhämmaren för behandling av AQP4 Ab+ NMOSD i EU.

Läs pressmeddelandet här (på engelska).

Triss i prestigefullt EU-anslag

Tre forskare vid Lunds universitet, alla med en lång lista av betydande forskningsmeriter, tilldelas ERC Advanced Grant på 2,5 miljoner euro vardera för att vidareutveckla och fördjupa sina forskningsprojekt. Projekten handlar om perenna grödor för en övergång till ett hållbart livsmedelssystem, hjälparproteiners funktion vid neurodegenerativa sjukdomar och blodtester för snabbscreening av läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom.

Forskarna Lennart Olsson, Sara Linse och Oskar Hansson tilldelas ERC Advanced Grant.

European Research Councils (ERC) uppdrag är att främja forskning av högsta kvalité genom omfattande och långsiktig finansiering. Anslagen söks i internationell konkurrens med vetenskaplig excellens som enda urvalskriterium. Advanced Grants (AdG) gäller för maximalt fem år och 2,5 miljoner euro och ska göra det möjligt för forskarna att utforska sina mest innovativa och ambitiösa idéer. De tre lundaforskarna som får Advanced Grants i denna omgång är:

Professor Lennart Olssons forskningsprojekt ska undersöka möjligheter och hinder för en framtida övergång till ett jordbruk med helt nya perenna (fleråriga) grödor. Det omfattar en analys av den politiska ekonomin som styr jordbruket på olika nivåer och en analys av ekonomiska och klimatmässiga vinster med perenna grödor. Bland annat ska forskare testodla vetegräset kernza från Medelhavet upp till Polcirkeln för att se hur det passar in i olika klimatzoner. Projektet ska även formulera en strategi för att underlätta införandet av perenna sädesslag.

Lennart Olsson tror att det var projektets visionära anslag som övertygade ERC-panelen.

– Det handlar om att i grunden förändra hela vårt livsmedelssystem, och därmed bidra till en ny jordbruksrevolution. I 10 000 år har våra livsmedel kommit från ettåriga grödor, trots att de orsakar eller bidrar till många av de problem som jordbruket kämpar med såsom erosion, näringsläckage, utsläpp av växthusgaser, höga kostnader och sårbarhet för klimatförändringar. Med perenna grödor kan vi lösa nästan alla dessa utmaningar. Det är också ett sätt att förändra jordbruket i en riktning tillbaka mot ett fungerande ekosystem, säger Lennart Olsson, professor i geografi vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

Kemiprofessor Sara Linses forskningsprojekt ska undersöka den termodynamiska basen för hur en grupp hjälparproteiner fungerar. Det gäller hjälparproteiner som ökar andra proteiners löslighet och därmed skyddar mot neurogenerativa sjukdomar så som ALS, Huntington, Alzheimer, Parkinson och diabetes typ 2. En egenskap som forskarna hoppas kunna förstå är hur hjälparproteinerna kombinerar en mycket stark specificitet i fråga om vad de åstadkommer med i princip ingen selektion i fråga om sekvens hos de proteiner de hjälper. Därför måste Sara Linses team attackera frågan på andra sätt än det traditionella sökandet efter specifika element som är direkt inblandade i interaktionen mellan två proteiner. Forskargruppen kommer därför att använda en rad metoder som bygger på kalorimetri, spektroskopi (optisk och kärnmagnetisk resonans) och mikroskopi (optisk och elektron-), samt spridning av ljus, neutroner och röntgenstrålar. Allt för att ta reda på om svaret ligger i speciella egenskaper hos hjälparproteinerna, och vad i så fall dessa är.

– Det är oerhört roligt och hedrande. ERC-anslaget ger oss möjlighet att gå på djupet med denna spännande forskning, utveckla ny metodik och samla data på ett systematiskt vis. Jag hoppas att vi efter fem år ska ha närmat oss ett svar på den grundläggande frågan, säger Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi.

Oskar Hansson är överläkare och professor i neurologi med fokus på neurodegenerativa sjukdomar. Han har tidigare hittat blodmarkörer som är kopplade till Alzheimers sjukdom och visat att man genom blodprov, minnestest och en speciell algoritm kan avgöra om en individ kommer att utveckla sjukdomen eller inte. Nu är hans forskning inne i en implementeringsfas, där både i primär- och specialistvården testar hur de nya blodmarkörerna kan förbättra diagnostik och behandling hos patienterna.

– Nu kommer vi optimera blodprovstesterna ytterligare spå att vi kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom redan innan de har några symtom, säger Oskar Hansson.

Genom att identifiera sjukdomen redan innan de kognitiva utmaningarna visar sig, hoppas han på sikt att läkemedel ska kunna bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede. Eftersom flera sjukdomsmodifierande läkemedel nu är på väg in i sjukvården är möjligheter goda att utvärdera såväl diagnostik som behandling.

– I detta projekt kommer vi använda våra nya blodtester för att snabbt screena igenom olika relevanta läkemedel, som är godkända för andra sjukdomar, och fastställa om de även har en positiv effekt vid Alzheimers sjukdom. Detta är ett högriskprojekt, men nyttan kan bli mycket stor om vi lyckas. Jag är mycket tacksam för anslaget från ERC, som ger oss kliniska forskare förutsättningar att bedriva den här typen av mer vågad forskning, säger Oskar Hansson.