Vid misstänkt cerebral pares (CP) hos små barn är det avgörande att insatser kan komma igång så fort som möjligt. Tack vare nya diagnostiseringsmetoder är det idag lättare att sätta en CP-diagnos tidigt för små barn med mindre omfattande rörelsenedsättning.
Traditionellt har det varit svårt att sätta en CP-diagnos tidigt för små barn med mindre uttalad rörelsenedsättning. Idag går det att upptäcka CP hos relativt nyfödda barn med hjälp av en hjärnscanning i kombination med motoriktester.
– Habiliteringen har tagit emot små barn med CP sedan tidigare. Skillnaden nu är att det är barn med mindre omfattande rörelsenedsättning som går att identifiera i ett tidigare stadie. Vid misstänkt CP i dessa låga åldrar är det avgörande att insatser kommer i gång så fort som möjligt. En månads extra väntan kan ha stor inverkan på barnets fysiska och psykiska utveckling, säger Malin Höjman, verksamhetsutvecklare och samordnare för resursteam CP vid habiliteringen.
Eftersom neuroplasticiteten, det vill säga hjärnans förmåga att skapa nya kopplingar och vägar i hjärnan, är som störst under barnets första två år är det viktigt att upptäcka en eventuell CP så tidigt som möjligt för att ge bästa förutsättningarna för att komma igång med tidiga insatser.
– Inom habiliteringen är vi i uppstartsfasen för att ta emot denna för oss nya patientgrupp, små barn med en misstänkt eller mindre omfattande påverkan på motoriken. Vi håller på att arbeta fram material om hur insatserna ska se ut till dessa barn, men vi tar redan nu emot dem. Vi ser det som viktigt att komma i gång så fort som möjligt, säger Malin Höjman.
Insatser grundade i forskning
Även om barnet bara har en misstänkt CP så inleds insatserna, berättar Malin Höjman. Insatserna för dessa barn består av att bland annat guida barnet till fysisk träning i vardagen genom lek samt att utbilda föräldrarna i hur de ska locka och utmana barnet att ta nästa steg.
– Träningen kan exempelvis handla om att uppmuntra och utmana barnen när de ska lära sig att stå, genom att locka på olika sätt. Kanske lägger du en favoritleksak en bit in på ett bord, så att barnet måste resa sig och sträcka på sig för att få tag på den. Barnet måste hitta sina egna sätt att röra på sin kropp och utifrån det arbetar man vidare. När barnet själv initierar rörelserna så utmanas hjärnans utveckling och nya ”motorvägar” skapas i hjärnan, förklarar Malin Höjman.
Malin Höjman tror att för barn med CP innebär denna tidiga träning att de får en betydligt bättre start än vad de fått tidigare. Forskningen visar att de barn som fått tidiga insatser har kommit längre i sin motoriska utveckling än de barn där insatser kommit igång senare.