Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nya möjligheter att tidigt hjälpa små barn med CP

Vid misstänkt cerebral pares (CP) hos små barn är det avgörande att insatser kan komma igång så fort som möjligt. Tack vare nya diagnostiseringsmetoder är det idag lättare att sätta en CP-diagnos tidigt för små barn med mindre omfattande rörelsenedsättning.

I dag går det att upptäcka cerebral pares hos relativt nyfödda barn med hjälp av hjärnscanning i kombination med motoriktester.

Traditionellt har det varit svårt att sätta en CP-diagnos tidigt för små barn med mindre uttalad rörelsenedsättning. Idag går det att upptäcka CP hos relativt nyfödda barn med hjälp av en hjärnscanning i kombination med motoriktester.

– Habiliteringen har tagit emot små barn med CP sedan tidigare. Skillnaden nu är att det är barn med mindre omfattande rörelsenedsättning som går att identifiera i ett tidigare stadie. Vid misstänkt CP i dessa låga åldrar är det avgörande att insatser kommer i gång så fort som möjligt. En månads extra väntan kan ha stor inverkan på barnets fysiska och psykiska utveckling, säger Malin Höjman, verksamhetsutvecklare och samordnare för resursteam CP vid habiliteringen.

Eftersom neuroplasticiteten, det vill säga hjärnans förmåga att skapa nya kopplingar och vägar i hjärnan, är som störst under barnets första två år är det viktigt att upptäcka en eventuell CP så tidigt som möjligt för att ge bästa förutsättningarna för att komma igång med tidiga insatser.

– Inom habiliteringen är vi i uppstartsfasen för att ta emot denna för oss nya patientgrupp, små barn med en misstänkt eller mindre omfattande påverkan på motoriken. Vi håller på att arbeta fram material om hur insatserna ska se ut till dessa barn, men vi tar redan nu emot dem. Vi ser det som viktigt att komma i gång så fort som möjligt, säger Malin Höjman.

Insatser grundade i forskning

Även om barnet bara har en misstänkt CP så inleds insatserna, berättar Malin Höjman. Insatserna för dessa barn består av att bland annat guida barnet till fysisk träning i vardagen genom lek samt att utbilda föräldrarna i hur de ska locka och utmana barnet att ta nästa steg.

– Träningen kan exempelvis handla om att uppmuntra och utmana barnen när de ska lära sig att stå, genom att locka på olika sätt. Kanske lägger du en favoritleksak en bit in på ett bord, så att barnet måste resa sig och sträcka på sig för att få tag på den. Barnet måste hitta sina egna sätt att röra på sin kropp och utifrån det arbetar man vidare. När barnet själv initierar rörelserna så utmanas hjärnans utveckling och nya ”motorvägar” skapas i hjärnan, förklarar Malin Höjman.

Malin Höjman tror att för barn med CP innebär denna tidiga träning att de får en betydligt bättre start än vad de fått tidigare. Forskningen visar att de barn som fått tidiga insatser har kommit längre i sin motoriska utveckling än de barn där insatser kommit igång senare.

 

Pris för framstående forskning till India Morrison vid Linköpings universitet

India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap, har utsetts till årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet (LiU). Hon forskar bland annat om hur beröring och smärta påverkar vårt beteende.

India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap vid Linköpings universitet. Foto: Emma Busk Winquist/Linköpings universitet.

Juryns motivering lyfter fram att India Morrison ”bedriver innovativ och framstående forskning om hur känsel och smärta styr, eller styrs av, känslomässiga och sociala faktorer.” Hon var bland annat en av de första i världen som kunde visa att när vi bevittnar hur någon annan utsätts för smärta (”empatisk” smärta) aktiveras samma område i hjärnan som när vi själva upplever liknande smärta.

– En av de saker jag tycker är intressant är att de områden i hjärnan som reagerar när vi bevittnar andras smärta också är involverade i att förbereda oss för att agera och röra på oss. Jag har länge fascinerats av kopplingen mellan känslor och rörelser. För mig är forskningen om smärta och beröring ett fönster mot de hemliga processerna i hjärnan, säger India Morrison, biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid LiU.

I sitt forskningslabb ”Embodied Brain Lab” kombinerar hon mätningar av hormoner med kognitiva tester och avbildning av hjärnan med magnetresonanstomografi (MR), även kallat magnetkamera.

– Det är fantastiskt roligt att India Morrison blir uppmärksammad för sin framstående forskning inom detta spännande multidisciplinära område som integrerar både psykologi och biologi, säger Lena Jonasson, dekan vid Medicinska fakulteten vid LiU, som har lett priskommitténs nomineringsarbete.

India Morrison får en prissumma om 250 000 kronor och kommer att ta emot priset vid Linköpings universitets akademiska högtid den 27 maj.

Onkel Adams pris instiftades år 2020 genom en generös donation av Onkel Adams ättling Bengt Normann till Jubileumsstiftelsen vid Linköpings universitet. Prisets syfte är att främja medicinsk forskning vid LiU och att hedra minnet av Onkel Adam, som var en välkänd signatur för läkaren, författaren, publicisten och politikern Carl Anton Wetterbergh som bodde i Linköping på 1800-talet.

Världsunik plattform för säker och hälsosam parasport

Nu lanseras SafeParasport, en världsunik plattform som ska öka kunskapen om säker träning och hälsa för paraidrottare. Paraidrottare har ofta andra förutsättningar när de planerar sin träning, och vilka skador som uppkommer. Det kan vara alltifrån pulsnivåer till trycksår.

Svenska Parasportförbundet/Sveriges Paralympiska Kommitté är ett specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet och administrerar idrott för personer med rörelsenedsättning, synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning inom 12 idrotter.– SafeParasport fungerar som ett 1177 för paraidrottare. Här kan aktiva och tränare hitta information om hur man tränar, men också hur man förebygger och hanterar skador hos paraidrottare, säger Kristina Fagher, forsknings- och projektledare för Säker och hälsosam parasport.

– Det finns ingen liknande plattform i världen som riktar sig till paraidrottare. Vår förhoppning är att det här skapar nya förutsättningar för aktiva och ledare inom parasport i hela världen att bedriva säker träning och skapa förutsättningar för långa och hälsosamma karriärer, säger Jan Lexell, medforskare inom Säker och hälsosam parasport och medlem i det medicinska rådet inom den Internationella Paralympiska Kommittén (IPC).

Plattformen är ett samverkansprojekt mellan Parasport Sverige, Sveriges Paralympiska Kommitté, Lunds Universitet, Stellenbosch University, Blekinge Tekniska Högskola, Centrum för Idrottsforskning och Folksam.

Färre skador — effektivare träningsresultat

– Vi vill att fler ska få kunskap att planera träning och rehabilitering efter den aktivas specifika förutsättningar. Förhoppningsvis leder det både till att fler aktiva och ledare känner sig trygga med att börja inom parasporten. Men också att vi blir bättre på att optimera träningen för elitaktiva paraidrottare efter de specifika förutsättningarna. Mindre skadefrånvaro innebär effektivare träningsutveckling och då bättre resultat, säger Hans Säfström, Elitutveckling, på Parasport Sverige.

Idag finns det framgångsrika träningsbaserade och förebyggande program inom flera idrotter. Men dessa är inte anpassade eller tillgängliga för paraidrottare och deras funktionsnedsättningar, idrotter, utrustning och förutsättningar.

– För oss är det självklart att vara med och bidra till att utveckla en plattform som ska minska skador och ohälsa. Målet är att plattformen ska halvera antalet skador och sjukdomar inom paraidrott, säger Lena Lindqvist, Kundansvarig Idrott och Hälsa på Folksam.

Besök SafeParasport för nya perspektiv på träning och hälsa för paraidrottare.

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Det fruktade fästingburna TBE-viruset infekterar olika typer av hjärnceller i skilda delar av hjärnan, beroende på om den drabbades immunsystem är aktiverat eller inte. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.

– Den här ökade förståelsen för hur viruset beter sig i hjärnan och hur det aktiverar immunsystemet är ett avgörande steg i utvecklingen av effektiva behandlingar och förebyggande åtgärder mot denna svåra sjukdom, säger Anna Överby, professor vid Umeå universitet och den som leder forskargruppen bakom den aktuella studien.

Det som Umeåforskarna har kartlagt är hur TBE-viruset infekterar hjärnan med hjärninflammation som följd. Forskarna utvecklade en metod för att tredimensionellt kunna bestämma lokaliseringen av virus i hjärnan på möss och bestämma vilka specifika delar i hjärnan som infekterats med TBE-virus. Metoden bygger på information från bildanalyser som kombinerades med studier av genuttryck i olika celltyper. Resultatet kan ses som en virusets ”färdkarta” i hjärnan.

Anna Överby, professor vid Umeå universitet och den som leder forskargruppen bakom den aktuella studien. Foto: Mattias Pettersson.

Det visade sig att det var stor skillnad på virusets utbredning i hjärnan hos möss med respektive utan medfödd immunrespons. Viruset infekterade olika regioner i hjärnan beroende på musens medfödda immunförsvar. När forskarna zoomade in på cellerna i de infekterade hjärnregionerna kunde de se att immunsystemet inte bara påverkade hur viruset spred sig, det förändrade också vilka celltyper som infekterades i de berörda regionerna i hjärnan.

När forskarna zoomade in ytterligare kunde de se att i de fall där immunsystemet i hjärnan inte kunde aktiveras, infekterades hjärnans immunceller, mikroglia. Deras uppgift är annars att hjälpa till att förhindra infektion. Hos möss som däremot kunde aktivera sitt immunförsvar i hjärnan, var det istället främst nervceller som infekterades.

Det är sedan tidigare känt att det medfödda immunförsvaret spelar en viktig roll i att förhindra TBE-viruset från att skada hjärnan, men det har varit oklart var och vilka celler det infekterar.

– Det är en viktig pusselbit som nu kommer på plats. Resultaten understryker vikten av immunförsvaret för den som smittas av TBE. Vi har också öppnat nya möjligheter till att studera virus som infekterar hjärnan med de nya avbildningsmetoderna som vi utvecklat samt genom att kombinera dem med genuttrycks analys från enskilda celler, säger Anna Överby.

Fästingburet encefalitvirus, TBEV, är ett stort problem Sverige speciellt i fästingtäta områden som Stockholms skärgård och i Mälardalen. Viruset kan orsaka allvarliga hjärnsjukdomar med långvariga funktionsnedsättningar som följd. Det finns idag ingen botande behandling av TBE, utan de viktigaste åtgärderna är att förebygga smitta genom att undvika fästingbett och att låta vaccinera sig.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Sockermolekyl i blodet kan förutse alzheimer

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit att en typ av sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen. Studien, som publicerats i Alzheimer’s & Dementia, kan öppna för enkel screening som med 80 procents säkerhet kan förutse insjuknande tio år i förväg.

Robin Ziyue Zhou, läkarstudent vid KI. Foto: Sofia Dinh.

– Betydelsen av glykaner, en typ av strukturer bestående av sockermolekyler, är ett relativt outforskat fält inom demensforskningen. I studien visar vi att glykannivåerna i blod är förändrade tidigt i sjukdomen. Det skulle kunna innebära att vi kan förutsäga framtida risk för Alzheimers sjukdom med endast blodprov och minnestest, säger studiens försteförfattare Robin Zhou, läkarstudent och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska Institutet.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, vilket tros orsakas av onormala inlagringar av proteinerna beta-amyloid och tau. Kliniska prövningar för läkemedel mot alzheimer visar att behandling bör påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet, innan för stor del av hjärnans nervceller har dött.

Behövs fler biomarkörer i blod

Det finns både praktiska och ekonomiska behov av icke-invasiva screeningmetoder för alzheimer. Markörer i blod är att föredra eftersom provtagning av ryggvätska är mer riskfyllt och hjärnavbildning är dyrare jämfört med blodprovstagning.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att nivån av vissa glykaner, närmare bestämt N-acetylglukosamin med en viss placering på N-glykaner, kan användas för att förutse risken att insjukna i Alzheimers sjukdom.

Forskargruppen har tidigare visat att det finns ett samband mellan tau-protein och glykannivåer hos personer med Alzheimers sjukdom men då har analyserna gjorts på ryggvätska. Glykaner är sockermolekyler som finns på ytan av proteiner, kroppens byggstenar. Glykaner visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera.

Genom att nu mäta nivåer i blodet fann forskarna att individer med matchande nivåer av glykaner och tau har drygt två gånger ökad risk för demens av alzheimertyp.

Sophia Schedin Weiss, docent vid KI. Foto: Linda Weiss.

– Vi visar också att det med en enkel statistisk modell som tar hänsyn till glykan- och taunivåer i blod, förekomst av riskgenen APOE4 samt ett minnestest är möjligt att förutsäga Alzheimers sjukdom med över 80 procents säkerhet nästan ett årtionde innan symtom, som minnesförlust, visar sig, säger Sophia Schedin Weiss, docent vid NVS, Karolinska Institutet, och korresponderande författare.

Uppföljning i 17 år

Resultaten bygger på 233 deltagare i Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K). Proverna samlades in mellan 2001–2004 och följdes upp regelbundet med avseende på bland annat minnesförmåga och förekomst av demens. Uppföljningarna gjordes var 3–6 år och pågick i upp till 17 år.

Nu fortsätter forskarna med att analysera blodprover från resterande deltagare i SNAC-K-studien, men också deltagare från andra studier på åldrande i Sverige och andra länder.

– Vi samarbetar med forskare inom primärvården i Sverige för att utvärdera olika biomarkörer för demens på vårdcentraler. Vi hoppas att glykaner i blod kommer att visa sig vara ett värdefullt komplement till nuvarande metoder för att screena människor för Alzheimers sjukdom och upptäcka sjukdomen tidigare i förloppet, säger Sophia Schedin Weiss.

Forskningen genomfördes i Lars Tjernbergs forskargrupp vid avdelningen för neurogeriatrik vid Karolinska Institutet i samarbete med Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Äldrecentrum och Karolinska Universitetssjukhuset.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Alzheimerfonden, Stiftelsen Dementia, JPND, Vinnova- och Region Stockholm (ALF). Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation: ”A glycan epitope correlates with tau in serum and predicts progression to Alzheimer’s disease in combination with APOE4 allele status”. Robin Ziyue Zhou, Davide Liborio Vetrano, Giulia Grande, Frida Duell, Linus Jönsson, Erika J Laukka, Claudia Fredolini, Bengt Winblad, Lars Tjernberg, Sophia Schedin-Weiss. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, online 12 april 2023