Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Med hjälp av en datoriserad gångmatta har Magnus Lindh-Rengifo identifieradt fyra gångkomponenter hos personer med och utan lindrig kognitiv funktionsnedsättning. Foto: Maria Löfstedt.

Att gå är alltså mycket mer komplicerat än man kanske tror. Och det finns flera sätt att bedöma gång inom forskningen. Man kan fokusera både på objektiva mätningar, exempelvis gånghastighet, steglängd eller variabiliteten i gången, och subjektiva skattningar som hur patienten uppfattar sin egen gångförmåga eller hur bekymrad hen är för att falla.

– Gångförmåga kan ses som en nyckelfunktion för att kunna delta i meningsfulla aktiviteter i det dagliga livet. När jag träffade patienter med olika neurodegenerativa sjukdomar insåg jag vilken betydelse olika aspekter på gångsvårigheter har för att personen ska kunna upprätthålla sina möjligheter till olika aktiviteter, säger forskaren och fysioterapueten Magnus Lindh-Rengifo, som nyligen disputerat vid Lunds universitet.

Med hjälp av en datoriserad gångmatta kunde Magnus Lindh-Rengifo studera hur patienter gick i olika situationer som under bekväm gång, gång med en samtidig annan uppgift, och i snabb gånghastighet. I bekväm gång identifierades fyra gångkomponenter hos personer med och utan lindrig kognitiv funktionsnedsättning: variabilitet, takt/stabilitet, rytm och asymmetri.

Patienter med lindrig kognitiv funktionsnedsättning, hade på många sätt liknande relation mellan olika gångmått men gick ”sämre” än kognitivt opåverkade personer. Detta stärker uppfattningen att kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga. Att gå har tidigare setts som en halvautomatiserad, repetitiv uppgift. Ändå kräver det en hel del kognitivt engagemang, speciellt när gången kombineras med att göra något annat samtidigt, som att bära ett glas vatten eller en samtidig kognitiv uppgift.

Hur kan du som fysioterapeut stödja patienter med till exempel fallrädsla?

– Är du rädd för att ramla ökar fallrisken och du måste eventuellt undvika vissa aktiviteter. Det undvikande beteendet kan på sikt leda till försämrad gångförmåga, vilket i sin tur också ökar risken att ramla. Om vi kan stödja dessa patientgrupper i sina dagliga aktiviteter, är förhoppningen att de kan bibehålla förmåga och livskvaliteten längre. Då vi även fann att fallrädsla ökar över tid är det också viktigt att kontinuerligt utvärdera både detta och upplevda gångsvårigheter hos personer med till exempel Parkinsons sjukdom.

– Då jag har en nära klinisk koppling är förhoppningen att resultaten kommer dessa patienter till gagn direkt men även på lång sikt. Det finns en vinst i att belysa både objektiva och subjektiva aspekter relaterade till gång hos personer med neurodegenerativa tillstånd, säger Magnus Lindh-Rengifo.

Avhandling

Magnus Lindh-Rengifos avhandling: Objective and subjective aspects related to walking in people with neurodegenerative disorders.

Flimmer från led-lampor kan ge huvudvärk

Led-lampors flimmer kan ge huvudvärk och migrän. Så här vet du om du (sannolikt) har en flimrande led-lampa hemma – och så här jobbar forskare mot flimret.

Lampans led-teknik framhålls ofta för sina fördelar – att den är energisnål, att den håller länge och att tekniken går att styra på olika sätt. Men att led-lampan kan ge upphov till flimmer nämns inte lika ofta.

Kan ge huvudvärk och migrän

När ljuset varierar över tid uppstår effekter som vi kan se med blotta ögat – och sådana vi inte kan se. I värsta fall kan dessa ljusvariationer över tid påverka hälsan negativt, framför allt genom att orsaka huvudvärk eller migrän.

Det är något som forskare vid Lunds universitet fokuserar på. Man konstaterar att det fortfarande saknas kunskap om hur flimmer ska mätas på bästa sätt. EU slog visserligen 2021 fast gränsvärden för hur mycket flimmer och så kallade stroboskopiska effekter som ska tillåtas från en led-lampa. Men – kraven är svåra för belysningsindustrin att leva upp till, bland annat för att standarderna är otydliga, menar forskarna.

Nya upplysande rapporter

För att öka kunskapen om flimmer och dess påverkan på människan har forskarna nu, i ett projekt, publicerat en serie rapporter om led-teknik och flimmermått.

– I projektet synliggör vi flera oklarheter och missförstånd när det gäller flimmer och vilka mått och termer som ska användas, och i rapporterna försöker vi förklara så att informationen ska bli begriplig för både belysningsbranschen och konsumenterna. För det är rätt krångligt för alla, säger Johannes Lindén, fysiker och ljusforskare.

”Lömskt” flimmer

Ett problem med EU:s gränsvärden, menar forskarna, är att dagens riktlinjer bara omfattar synbara effekter.

– Riktlinjerna missar därför i praktiken de neurologiska besvär som uppstår till följd av icke-synbara effekter av ljusvariationer – som huvudvärk och koncentrationssvårigheter, säger Johannes Lindén.

Han menar att det finns indikationer på att en del människor påverkas mer än andra av osynliga ljusvariationer.

– Just de osynliga variationerna är lömska. De kan leda till att en del människor mår dåligt i vissa miljöer utan att de förstår att ljuset är orsaken.

Läs hela artikeln här och lär dig hur man upptäcker flimmer.

Kartläggning av hur ryggmärgen bildas ger ny kunskap om sjukdomar i nervsystemet

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Ryggmärgen förmedlar information från hjärnan till resten av kroppen. Bild: Getty Images.

Ryggmärgen är en del av det centrala nervsystemet och fungerar som en viktig förmedlare av information mellan hjärnan och resten av kroppen. Det finns många olika typer av celler i ryggmärgen men det saknas fortfarande kunskap om hur dessa celltyper bildas från stamceller när ett mänskligt embryo utvecklas.

Xiaofei Li. Foto: Shahul Hameed.

– Många neurodegenerativa sjukdomar och skador på ryggmärgen är obotliga eftersom celler i människans ryggmärg inte återbildas i någon större utsträckning. Ökad förståelse för hur ryggmärgen bildas och hur olika gener styr denna utveckling kan leda till nya behandlingar för ryggmärgsskador och sjukdomar som ALS eller cancer i nervsystemet, säger studiens försteförfattare Xiaofei Li, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Användarvänligt onlineverktyg

Forskarna har skapat en omfattande karta över alla celltyper i ryggmärgen hos människa som visar var cellerna befinner sig och vilka gener de uttrycker under den embryonala utvecklingen. Informationen har samlats i ett användarvänligt interaktivt onlineverktyg där forskare eller andra intresserade kan gå in och söka efter gener som påverkar hur vår ryggmärg utvecklas.

Studien identifierade nyckelgener som påverkar hur stamcellerna migrerar när ryggmärgen bildas och vilka celler de specialiserar sig till. En jämförelse med ryggmärgsutveckling hos möss avslöjade viktiga skillnader mellan möss och människor.

– De här fynden har stor betydelse eftersom mycket av kunskapen vi har sedan tidigare är baserad på musstudier, säger Xiaofei Li.

Kartläggningen gjordes med hjälp av så kallad enkelcells-RNA-sekvensering och spatial transkriptomik. Med dessa metoder kunde forskarna kartlägga tusentals gener i varje enskild cell och analysera hur generna uttrycks på olika platser i samma vävnadssnitt.

Ökad kunskap om barncancer

Forskarna studerade även en ovanlig tumör kallad ependymom, som yttrar sig som elakartade hjärntumörer hos barn eller godartade ryggmärgstumörer hos vuxna. De kunde då identifiera gener som är specifika för tumörutveckling och på så vis demonstrera hur fynden kan användas för att öka kunskapen om sjukdomar i nervsystemet.

– Vi kommer nu att fortsätta studera hur stamceller bildar olika celltyper och förändrar sina egenskaper både under den embryonala utvecklingen och under senare mognad och åldrande, samt vid olika sjukdomstillstånd, säger studiens sisteförfattare Erik Sundström, senior forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

 

 

 

Kan fibromyalgi vara en autoimmun sjukdom?

Fibromyalgi är ett av våra vanligaste smärtsyndrom och orsakas av en störd smärtreglering. Forskare vid bland annat smärtcentrum på Akademiska sjukhuset har nyligen upptäckt att hälften av patienterna har antikroppar som i djurmodeller kan framkalla ett fibromyalgiliknande tillstånd. Nu ska man kartlägga vilka sjukdomsmekanismer som kan kopplas till förekomsten av dessa autoreaktiva antikroppar vilket kan bana väg för nya behandlingar riktade mot immunförsvaret.

Fibromyalgi är ett av våra vanligaste smärtsyndrom och orsakas av en störd smärtreglering. I en ny studie vid bl a Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga vilka sjukdomsmekanismer som kan kopplas till förekomsten av specifika antikroppar vilket kan bana väg för nya behandlingar riktade mot immunförsvaret. Foto: Johnér.

– Det finns ännu ingen botande behandling och läkemedlen är inte särskilt effektiva. Behandlingen går ut på att hitta sätt att hantera sin sjukdom och lindra symtom. Ökad kunskap om vilka mekanismer som kan kopplas till förekomsten av autoreaktiva antikroppar kan i grunden förändra synen på fibromyalgi. Det kan bana väg för specifika diagnostiska metoder och möjlighet att identifiera fibromyalgipatienter som skulle kunna förbättras av immunomodulerande behandlingar, i likhet med de som används vid andra autoimmuna tillstånd, säger Eva Kosek, överläkare vid smärtcentrum, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet/Karolinska institutet.

Eva Kosek, överläkare vid smärtcentrum, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet/Karolinska institutet. Foto: privat.

Fibromyalgi drabbar 2-4 procent av befolkningen, framförallt kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av långvarig, utbredd muskelsmärta, ömhet, sömnstörning och trötthet – symtom som kan leda till avsevärd sänkning av livskvaliteten.

Det har länge varit känt att människor som lider av fibromyalgi har en störd smärtreglering vilket medför att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler, men hur och var smärtsignalerna uppstår är oklart.

Eva Kosek har, tillsammans med Camilla Svensson, professor vid KI samt internationella forskargrupper, nyligen upptäckt att cirka hälften av patienterna med fibromyalgi har antikroppar som kan framkalla ett fibromyalgiliknande tillstånd i djurmodeller bland annat genom att orsaka ökad aktivering av smärtnerver.

– Höga nivåer av dessa antikroppar är vanligt förekommande hos patienter med svårare former av fibromyalgi. Därför ska vi nu arbeta vidare med att kartlägga vilka sjukdomsmekanismer som kan kopplas till förekomsten av dessa autoreaktiva antikroppar. Fynden har potential att i grunden förändra synen på fibromyalgi. Specifika diagnostiska metoder kan utvecklas och göra det möjligt att identifiera patienter som skulle kunna förbättras av immunomodulerande behandlingar riktade mot immunförsvaret, i likhet med de som används vid andra autoimmuna tillstånd, avrundar Eva Kosek.

Positiva fas 3-resultat för rozanolixizumab och zilukoplan vid MG

UCB meddelar att positiva resultat för rozanolixizumab och zilukoplan från fas 3-studierna MycarinG respektive RAISE har publicerats i The Lancet Neurology Journal. Studierna utvärderade patienter med myastenia gravis (MG).

Läs pressmeddelandet här.