Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hjärnan reagerar olika på beröring beroende på sammanhang

Beröring av en annan människa kan höja nivåerna av ”må bra”-hormonet oxytocin. Men sammanhanget spelar stor roll. Situationen påverkar inte bara oxytocinnivån i stunden, utan också senare, visar forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde. Studien publiceras i tidskriften eLife.

Forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde har undersökt vilken roll oxytocin spelar i socialt samspel.

En omfamning av en förälder, en varm hand på axeln eller en behaglig smekning av en romantisk partner är exempel på hur beröring kan stärka sociala band mellan människor och påverka känslor. Men även om beröring och känselsinnet har en mycket viktig funktion saknas kunskap om hur det fungerar.

Studier på djur har visat att hormonet oxytocin är kopplat till beröring och social anknytning. Men det finns många obesvarade frågor om vilken roll oxytocin spelar i socialt samspel och hur detta hormon fungerar tillsammans med hjärnan. För att studera detta närmare har forskare undersökt vad som händer i kroppen vid mjuk beröring.

– Vi såg att kroppens oxytocinsvar vid beröring påverkas av situationen: vad som har hänt en stund innan och vem man har ett samspel med. Hormonet fungerar inte som en strömbrytare som slås på och av, utan snarare som en dimmer, säger India Morrison, biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

I studien, som publicerats i tidskriften eLife, deltog 42 kvinnor. Själva experimentet gick ut på att kvinnans manliga partner strök hennes arm med handen. Under tiden avbildades aktiviteten i hennes hjärna med funktionell magnetresonanstomografi, fMRT.

Under experimentet tog forskarna också upprepade blodprover för att kunna följa om nivån av oxytocin i kvinnans blod förändrades över tid. Genom att kombinera de olika mätningarna kunde forskarna undersöka om det fanns samband mellan hormonerna och vad som händer i hjärnan.

Mätningarna från den sociala interaktionen mellan kvinnan och hennes partner jämfördes med vad som hände när det i stället var en främmande, icke-hotfull man som rörde kvinnans arm på samma sätt. I hälften av experimenten var det partnern som strök hennes arm först, och i hälften var det främlingen. Kvinnorna som deltog var informerade om vem det var som rörde deras arm.

– Vår grundfråga var om oxytocinnivån skulle vara högre när partnern rörde kvinnans arm än när en främling gjorde det. Svaret blev ja – men bara när hennes partner var först i ordningen, säger India Morrison.

Forskarna fann att när partnern var först ökade kvinnans oxytocinnivå under den sociala interaktionen, för att därefter sjunka och öka igen när främlingen gjorde samma sak. Om det däremot var främlingen som rörde henne först hände inget alls med oxytocinet. När partnern därefter strök hennes arm blev det bara en liten ökning av oxytocin. Förändringarna i oxytocinnivåer var kopplade till aktivitet i områden i hjärnan som är viktiga för att sätta in händelser i ett sammanhang.

Oxytocin frisätts i en mängd olika situationer och har flera funktioner i kroppen.

– Det kan vara bra att ha i åtanke att sammanhanget är viktigt, exempelvis när det handlar om att ge syntetiskt oxytocin som nässprej som en del av behandling vid tillstånd som påverkar sinnesstämningen, säger India Morrison.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Dongni Buvarp forskar inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är forskar-BT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Josefin Bergenholtz/Göteborgs universitet.

Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open bygger på data om 1 500 stroke-patienter på 35 svenska sjukhus. Deltagarna grupperades utifrån sina fysiska aktivitetsmönster efter stroken.

Resultaten visar att ökad eller bibehållen fysisk aktivitet, med fyra timmars träning i veckan, fördubblade chanserna att nå en bra återhämtning sex månader efter en stroke. Män och personer med bra kognitiv förmåga bibehöll oftare ett aktivt liv med bättre återhämtning som följd.

Träning ger positiv programmering

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och stroke-symtomens svårighetsgrad vid själva insjuknandet. De nya resultaten visar på vikten av att upprätthålla en hälsosam och aktiv livsstil efter en stroke.

Förstanamn och korresponderande författare i studien är Dongni Buvarp. Hon forskar inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är så kallad forskar-BT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Fysisk aktivitet programmerar om både hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke, säger hon. Fysisk aktivitet förbättrar kroppens återhämtning på cellnivå, ökar muskelstyrka och välbefinnande samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning.

Viktigt med kunskap och stöttning

– Att vara fysiskt aktiv är mycket viktigt, särskilt efter en stroke. Det är ett budskap som både sjukvårdspersonal, de drabbade och deras nära bör känna till. Kvinnor och personer med nedsatt kognition tycks bli mindre aktiva efter stroke. Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet, säger Dongni Buvarp.

En svaghet i studien är att forskarna inte kunnat studera hur aktiva deltagarna var innan de drabbades av stroke, förutom för ett fåtal personer. De patienter som ingår vårdades i Sverige under 2014-2019.

Titel: Physical Activity Trajectories and Functional Recovery After Acute Stroke Among Adults in Sweden.

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare vid Helsingfors universitet har visat att vissa stammar av Desulfovibrio-bakterier i de flesta fall är den troliga orsaken till Parkinsons sjukdom. Studien möjliggör screening av bärare av Desulfovibrio-stammar och avlägsnande av bakterier från tarmen.

Aggregation of alpha-synuclein in a nerve cell. Image: Timo Myöhänen research group.

Läs pressmeddelandet från Helsingfors universitet (på engelska).

Original article:

Vy A. Huynh, Timo M. Takala, Kari E. Murros, Bidhi Diwedi and Per E. J. Saris. Desulfovibrio bacteria enhance alpha-synuclein aggregation in a Caenorhabditis elegans model of Parkinson’s disease. Front Cell Infect Microbiol 2023. Läs artikeln här.

Karolinska Universitetssjukhuset gör flest epilepsikirurgiska operationer för tredje året i rad

För tredje året i rad gör Karolinska Universitetssjukhuset flest epilepsikirurgiska operationer i Sverige. Detta är ett resultat av att man de senaste åren gjort aktiva och målmedvetna satsningar på både vården och att bättre kunna fånga upp patienter.

Statistik över utförda operationer rapporteras kontinuerligt in i svenska epilepsikirurgiregistret (SNESUR).

– Förra året gjorde vi 28 epilepsikirurgiska operationer på Karolinska, varav 27 hittills är inrapporterade i SNESUR. Det är högsta antalet operationer som något sjukhus i Sverige gjort sedan 1992. Det är framför allt de senaste åren Karolinska gått fram med stormsteg. Under största delen av de senaste trettio åren har Karolinska inte varit i närheten av att toppa listan för flest operationer i Sverige, säger Ulrika Sandvik, överläkare och neurokirurg.

– Det tog verkligen fart 2018 när den neurologiska verksamheten flyttade in i nya byggnaden i Solna. Vi har satsat mycket på att utveckla verksamheten både för barn och vuxna. Utredningskvaliteten och behandlingsmöjligheterna har blivit bättre och då vi ökade utredningsplatserna i samband med flytt till nya lokaler så har också antalet utredningar ökat påtagligt, säger Benno Mahler, patientflödesansvarig epilepsi hos vuxna.

Den ökade kapaciteten svarar mot ett faktiskt behov. Enligt de nationella riktlinjerna för epilepsivård i Sverige underutnyttjas epilepsikirurgiska utredningar och behandlingar. Mellan åren 2010–2020 opererades i regel 40–50 patienter årligen men enligt riktlinjerna kunde siffran vara dubbelt högre.

– Det betyder att det finns lika många epilepsipatienter ytterligare i Sverige som fått en sämre vård än de borde ha erbjudits, säger Tommy Stödberg, ansvarig för barnepilepsiteamet.

En annan orsak varför för få opereras är att patientrekryteringen inte är optimal.

– På Karolinska har vi sedan en tid tillbaka lyckats fånga upp patienter bättre än förr. Vi gör det genom tätare samarbete med andra vårdgivare i sjukvårdsregion Stockholm och i andra regioner och genom bättre information om vilka patienter Karolinska kan erbjuda vård och vilka patienter andra vårdgivare kan erbjuda vård, säger Benno Mahler.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.

Efter en hjärnskada, till exempel efter stroke, kan hjärnskadekoordinatorer hjälpa till att förbättra rehabilitering och livskvalitet. Foto: GettyImages.

— Det är svårt att föreställa sig livet efter en förvärvad hjärnskada. Allt kan se annorlunda ut, det som var lätt tidigare kan nu vara nästan omöjligt. Som hjärnskadekoordinator kan vi avlasta och göra verklig skillnad i personers liv, säger Catharina Andersson, hjärnskadekoordinator i Region Skåne.

Stroke är den vanligaste orsaken till förvärvad hjärnskada, det vill säga en icke-medfödd hjärnskada. Sex av tio som söker hjälp hos de stroke- och hjärnskadevägledare som finns i Region Stockholm har haft en stroke.

Andra exempel på orsaker till förvärvad hjärnskada är hjärn- eller hjärnhinneinflammation, hjärntumör, syrebrist, förgiftning eller fallskador.

Konsekvenser av förvärvad hjärnskada kan delas upp i tre huvudgrupper, där personen kan ha en kombination av alla eller en enbart en fysisk nedsättning:

  • Kognitiv funktionsnedsättning: Exempelvis svårigheter med språk, koncentration eller minne.
  • Flerfunktionsnedsättning: Fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som kan innebära behov av LSS-insatser (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), hemtjänst eller annat stöd.
  • Beteendestörning: Exempelvis problem med känsloliv, personlighet eller trötthet.

– Som närstående kan rollen bli stor och tung. Det är inte lätt att veta hur man ska hantera alla kontakter med myndigheter, vården, samhällsservice och andra anpassningar. Som hjärnskadekoordinator kan vi avlasta genom rådgivning och annat stöd till den drabbade och till anhörig, säger Catharina Andersson.

Läs hela artikeln på doktorn.com här.