Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Så kan antikroppar mot ett vanligt virus orsaka MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och ryggmärgen.

Olivia Thomas, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Foto: Erik Holmgren.

Epstein-Barr-virus (EBV) infekterar de flesta människor tidigt i livet och stannar sedan kvar i kroppen, vanligen utan att orsaka symtom. Kopplingen mellan EBV och den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS) upptäcktes för många år sedan och har förbryllat forskare sedan dess. Förra året publicerades två studier i Science och Nature som ytterligare stärker beläggen för att EBV-infektion föregår MS och att antikroppar mot viruset kan vara inblandade. Men de molekylära mekanismerna verkar variera mellan patienter och är fortfarande till stora delar okända.

– MS är en otroligt komplex sjukdom men vår studie bidrar med en viktig pusselbit som kan förklara varför en del människor utvecklar sjukdomen. Vi har upptäckt att vissa antikroppar mot Epstein-Barr-viruset, som normalt bekämpar infektionen, av misstag kan rikta sig mot hjärnan och ryggmärgen och orsaka skada, säger Olivia Thomas, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till studien.

Felriktade antikroppar

Forskarna analyserade blodprover från mer än 700 personer med MS och 700 friska individer. De fann att antikroppar som binder till ett visst protein i Epstein-Barr-viruset, EBNA1, också kan binda till ett liknande protein i hjärnan och ryggmärgen som kallas CRYAB och vars roll är att förhindra att proteiner klumpar ihop sig under den cellstress som kan uppstå vid exempelvis inflammation. Dessa felriktade, korsreaktiva antikroppar kan skada nervsystemet och orsaka MS-symtom som problem med balans, rörlighet och trötthet. Antikropparna återfanns hos cirka 23 procent av MS-patienterna och 7 procent av kontrollpersonerna.

– Detta visar att antikroppssvaret inte krävs för att utveckla MS men att det kan vara en bidragande faktor hos upp till en fjärdedel av patienterna. Resultaten belyser den stora variationen mellan olika patienter och behovet av mer individanpassad behandling. Dagens behandlingar är effektiva för att minska återfall i MS, men tyvärr finns ingen behandling som förhindrar att sjukdomen fortskrider, säger Olivia Thomas.

T-celler kan vara inblandade

Forskarna fann även att det sannolikt finns en liknande korsreaktivitet bland immunsystemets T-celler.

Mattias Bronge, anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Foto: Erik Holmgren.

– Vi kommer nu gå vidare och undersöka i detalj hur T-celler bekämpar EBV-infektion samt hur de kan skada nervsystemet vid multipel skleros och bidra till att sjukdomen fortskrider, säger Mattias Bronge, anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och delad försteförfattare till studien.

Forskningen finansierades av Vinnova, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Karolinska Institutet, MS Forskningsfonden, Neuro och Region Stockholm. Medförfattaren Hans Grönlund står som uppfinnare till ett patent inlämnat av NEOGAP Therapeutics AB och är grundare och delägare i detta företag. Birce Akpinar, Ola B. Nilsson, Erik Holmgren och Guro Gafvelin är anställda vid NEOGAP Therapeutics AB. Roland Martin är medgrundare, delägare och anställd i Cellerys, ett startup-företag från Zürichs universitet samt är meduppfinnare till och patentinnehavare för flera patent. Roland Martin och Tomas Olsson har fått anslag och arvoden från flera företag. Se den vetenskapliga artikeln för en komplett lista över författarnas potentiella intressekonflikter.

Fakta: Epstein-Barr-virus

Herpesviruset EBV är ett av de vanligast förekommande virusen bland människor. Över 90 procent av världens befolkning är infekterade med EBV och bär viruset livet ut som en vilande, vanligtvis asymtomatisk, infektion. De flesta människor infekteras som barn med få eller inga symtom, men hos unga vuxna orsakar viruset ofta körtelfeber, även kallad kyssjuka.

Publikation: Cross-reactive EBNA1 immunity targets alpha-crystallin B and is associated with multiple sclerosis. Olivia G. Thomas, Mattias Bronge, Katarina Tengvall, Birce Akpinar, Ola B. Nilsson, Erik Holmgren, Tara Hessa, Guro Gafvelin, Mohsen Khademi, Lars Alfredsson, Roland Martin, André Ortlieb Guerreiro-Cacais, Hans Grönlund, Tomas Olsson, Ingrid Kockum. Science Advances, online 17 maj 2023, doi: 10.1126/sciadv.adg3032.

Kartläggning av hur ryggmärgen bildas ger ny kunskap om sjukdomar i nervsystemet

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Ryggmärgen förmedlar information från hjärnan till resten av kroppen. Bild: Getty Images.

Ryggmärgen är en del av det centrala nervsystemet och fungerar som en viktig förmedlare av information mellan hjärnan och resten av kroppen. Det finns många olika typer av celler i ryggmärgen men det saknas fortfarande kunskap om hur dessa celltyper bildas från stamceller när ett mänskligt embryo utvecklas.

Xiaofei Li. Foto: Shahul Hameed.

– Många neurodegenerativa sjukdomar och skador på ryggmärgen är obotliga eftersom celler i människans ryggmärg inte återbildas i någon större utsträckning. Ökad förståelse för hur ryggmärgen bildas och hur olika gener styr denna utveckling kan leda till nya behandlingar för ryggmärgsskador och sjukdomar som ALS eller cancer i nervsystemet, säger studiens försteförfattare Xiaofei Li, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Användarvänligt onlineverktyg

Forskarna har skapat en omfattande karta över alla celltyper i ryggmärgen hos människa som visar var cellerna befinner sig och vilka gener de uttrycker under den embryonala utvecklingen. Informationen har samlats i ett användarvänligt interaktivt onlineverktyg där forskare eller andra intresserade kan gå in och söka efter gener som påverkar hur vår ryggmärg utvecklas.

Studien identifierade nyckelgener som påverkar hur stamcellerna migrerar när ryggmärgen bildas och vilka celler de specialiserar sig till. En jämförelse med ryggmärgsutveckling hos möss avslöjade viktiga skillnader mellan möss och människor.

– De här fynden har stor betydelse eftersom mycket av kunskapen vi har sedan tidigare är baserad på musstudier, säger Xiaofei Li.

Kartläggningen gjordes med hjälp av så kallad enkelcells-RNA-sekvensering och spatial transkriptomik. Med dessa metoder kunde forskarna kartlägga tusentals gener i varje enskild cell och analysera hur generna uttrycks på olika platser i samma vävnadssnitt.

Ökad kunskap om barncancer

Forskarna studerade även en ovanlig tumör kallad ependymom, som yttrar sig som elakartade hjärntumörer hos barn eller godartade ryggmärgstumörer hos vuxna. De kunde då identifiera gener som är specifika för tumörutveckling och på så vis demonstrera hur fynden kan användas för att öka kunskapen om sjukdomar i nervsystemet.

– Vi kommer nu att fortsätta studera hur stamceller bildar olika celltyper och förändrar sina egenskaper både under den embryonala utvecklingen och under senare mognad och åldrande, samt vid olika sjukdomstillstånd, säger studiens sisteförfattare Erik Sundström, senior forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

 

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer. Studien har publicerats i tidskriften Cancer Cell.

AAV-LIGHT-terapi förändrar tumörens blodkärl och förbättrar deras förmåga att transportera T celler till tumören. Illustrationen gjordes med Biorender.

Glioblastom är en aggressiv hjärntumör som ännu saknar effektiv behandling. En anledning är tumörens förmåga att trycka ner eller helt undgå kroppens naturliga immunförsvar mot cancer. Immunterapi med så kallade checkpointhämmare syftar till att återaktivera kroppens immunsvar mot cancer men för att det ska bli effektivt krävs det att specifika immunceller, kända som mördar-T-celler, finns tillgängliga i tumören.

Blodkärlen i hjärntumörer är dysfunktionella och fungerar som en barriär, vilket hindrar mördar-T-cellerna från att nå tumören. Därför fungerar inte denna annars så effektiva typ av immunterapi på hjärntumörer.

In den nya studien har Uppsalaforskarna utvecklat en metod för att hjälpa mördar-T-celler att ta sig till tumören och döda cancercellerna. De utvecklade och använde en särskild virusvektor som fick blodkärlen att producera en faktor som kallas LIGHT. Behandlingen förändrade funktionen hos tumörens blodkärl så att de blev bättre på att låta mördar-T-celler passera från blodbanan in i tumören.

Anna Dimberg, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Vaskulärbiologi. Foto: Mikael Wallerstedt.

– Vi såg att tumörens blodkärl ändrade både form och funktion när vi använde AAV-LIGHT-vektorn som behandling i våra experimentella modeller av glioblastom. Virusvektorn gör att blodkärlen börjar producera LIGHT och då skräddarsys deras funktion till att föra in mördar-T-celler i tumören. Det skapar också en miljö kring blodkärlen som är välgörande för T-cellernas funktion, säger Anna Dimberg, professor vid Uppsala universitet, som har lett studien tillsammans med professor Magnus Essand.

Behandlingen med AAV-LIGHT ledde också till att ansamlingar av immunceller som kallas tertiära lymfoida strukturer (TLS) bildas i anslutning till hjärntumören. Sådana strukturer har tidigare kopplats till en ökad känslighet för immunterapi.

– Att TLS bildas då vi behandlar med AAV-LIGHT är spännande eftersom mycket tyder på att T-cellerna kan aktiveras mot tumörcellerna i dessa strukturer. Vi såg också att behandlingen gav en förlängd överlevnad eller till och med ledde till bot i våra experimentella modeller, säger forskaren Mohanraj Ramachandran som är studiens förstaförfattare tillsammans med doktoranderna Alessandra Vaccaro och Tiarne van de Walle.

Forskarna fann också att AAV-LIGHT-terapi förändrade kompositionen av immunceller i de tertiära lymfoida strukturerna till att framförallt innehålla T-celler.

Magnus Essand, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Klinisk immunologi. Foto: Mikael Wallerstedt.

– Det var fascinerande att vi kunde påverka cellkompositionen i TLS med en fördel för T-celler, vilket verkar öka den terapeutiska förmågan. Det här är ny kunskap som skulle kunna användas för att förändra funktionen hos dessa strukturer i olika behandlingar, säger Alessandra Vaccaro.

Dessutom främjade den nya behandlingen en speciell population av stamcellslika mördar-T-celler, som lokaliserades både inom TLS och i specialiserade nischer som bildades runt blodkärlen i tumören.

– Vi var glada över att konstatera att AAV-LIGHT-behandling ökade närvaron av stamcellslika T-celler, eftersom de är kända för att öka effekten av immunterapi. Att hitta dem inom TLS och nischer påvisar vikten av samspelet mellan de olika effekterna som AAV-LIGHT ger upphov till, säger Tiarne van de Walle.

Forskarna vill nu utveckla terapin vidare för att pröva om AAV-LIGHT kan användas som ny behandling för patienter med glioblastom.

– Vi behöver förbättra virusvektorn ytterligare innan vi kan påbörja kliniska studier. Men våra resultat är mycket lovande och vi hoppas att detta ska kunna förbättra chanserna för patienter med glioblastom i framtiden, säger Magnus Essand.

Danderyds sjukhus neurolog Anders Svenningsson är Årets Neuroprofil 2023

Anders Svenningsson, neurolog, professor vid KI och överläkare vid Danderyds sjukhus fick idag utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023 av Neuroförbundet.

Årets Neuroprofil 2023: Anders Svenningsson. Foto: Cecilia Larsson Lantz.

Idag utdelades det nyinstiftade priset Årets Neuroprofil av Neuroförbundet till Anders Svenningsson, som arbetar som överläkare på neurologen på Danderyds sjukhus.
– Jag är glad och överraskad över att jag fick detta nyinstiftade pris. Det känns fantastiskt, säger neurologläkaren Anders Svenningsson.

Röstningen utgjordes av en jury och medlemmar i Neuroförbundet (digitala röster).
– Vi är mycket stolta över att Anders Svenningsson har blivit utnämnd till Årets Neuroprofil 2023 av Neuroförbundet och dess medlemmar. Anders patientnära arbete och MS-forskning på Danderyds sjukhus neurologi gör skillnad för våra patienter. Att Anders vinner och får merparten av patientrösterna är enormt. Vi gratulerar honom till priset, säger Christophe Pedroletti, vd Danderyds sjukhus.

Mer om priset
Utmärkelsen Årets Neuroprofil har instiftats av Neuroförbundet och delades ut för första gången i år i samband med Neurologiveckan i Uppsala. Vinnaren är en person som genom sitt arbete gjort neurologiska diagnoser synliga för en större allmänhet. Det kan också vara att man förmått beslutsfattare att förbättra vardagen för personer med neurologisk diagnos eller genom sin forskning gjort en viktig insats för en eller flera neurologiska diagnoser.

Juryns motivering
Anders Svenningsson har alltid ett lyssnande öra och tid för alla – kollegor som patienter. Han förklarar ingående olika behandlingsalternativ. Anders sätter sina patienter i första rummet. Den trygghet han ingjuter är värdefull när livet ställts på ända av svår sjukdom. Han har lyckats driva fram en god vård för sina patienter. En vård som blivit ett föredöme för resten av Sverige.
– Ett stort grattis till en mycket välförtjänt pristagare som i stor konkurrens tar hem den ärorika utmärkelsen, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet.

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Beatrice Melin, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper. Foto: Mattias Pettersson.

Teamet bakom studierna heter The Gliogene Consortium, som bildades 2007 och som består av omkring 25 forskare från 15 olika centra. Sedan starten har de tillfrågat 15 000 patienter med hjärntumör om deras familjehistoria av hjärntumörer och cancer, och samlat in blodprov.

– Det är den största samlingen av gliomfamiljer i världen, säger Beatrice Melin, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, som grundade konsortiet tillsammans med Melissa Bondy vid Stanford University.

I Sverige får ungefär 500 personer gliom varje år, och både unga och gamla kan insjukna. Gliogene-konsortiet har arbetat med att förstå de genetiska orsakerna för gliom. Att flera personer i samma familj drabbas av gliom är lyckligtvis ovanligt; det förekommer i ungefär 5 procent av alla fall.

Gentest och behandlingar?

En nyligen avslutad studie omfattade 203 gliompatienter från 189 gliomfamiljer. Teamet såg en överrepresentation av 54 varianter i 28 gener, inklusive sju gener påverkade av sällsynta skadliga mutationer. Det gäller bland annat genen HERC2.

– Vår studie är den första som kopplar HERC2 till gliom. Vi behöver nu hitta fler gliomfamiljer som har HERC2-genanlagen för att kunna förstå vilken typ av gliom dessa individer riskerar att få och hur stark genomslagskraft genanlaget har. Först när man vet det, så kan se om man kan erbjuda någon form av gentest till familjemedlemmar i dessa familjer. Ett annat möjligt sätt att kunna använda kunskapen är om det skapas målinriktade behandlingar mot genen, då kan det även användas för gliom. Det är en utveckling av forskningen som jag gärna skulle vilja se i framtiden, säger Beatrice Melin.