Ingela - Neurologi i Sverige

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går ut på att vårdanställda via en app gör dagliga registreringar av symtom och vårdåtgärder demenssjuka får.

Vårdanställda kan registrera symtom på BPSD, vårdåtgärder, aktiviteter samt justeringar av medicineringen i en app.

Det finns ingen generell behandlingsmetod för personer som drabbas av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Symtomen förändras över tid och varierar för varje individ och har ofta en negativ påverkan på personen som är sjuk och påverkar även anhöriga och vårdpersonal negativt. För att personen ska få ett så bra liv som möjligt försöker vårdpersonal anpassa stödet och åtgärderna samt medicineringen för att minska symtomen.

Svårt för vårdpersonal att fånga upp allt

För att försöka minska förekomsten av BPSD finns det idag ett nationellt kvalitetsregister där bedömningar registreras och åtgärder planeras. Dock sker uppföljning och utvärdering med flera månaders mellanrum. Därför pågår nu det här projektet vid Hälsohögskolan.

– Vårdpersonal har i intervjuer uttryckt att det är svårt för dem att fånga upp allt, appen ska hjälpa till att dokumentera och sammanställa. För att avgöra om en viss vårdåtgärd har effekt för en person undersöker vi om dagliga uppföljningar i appen kan tydliggöra om just den vårdåtgärden har ett samband med mindre eller mer symtom, säger Johannes Malm, doktorand och huvudforskare i projektet.

Sociala, kognitiva och fysiska vårdåtgärder

I appen registreras symtom på BPSD, vårdåtgärder, aktiviteter samt justeringar av medicineringen. Vårdpersonal registrerar det sociala, exempelvis när personen träffar andra, personal eller övriga boenden. Kognitiva aktiviteter registreras, det kan handla om att personen deltar på sångstunder eller ägnar sig åt hantverk. En annan kategori handlar om fysisk aktivitet, om personen exempelvis går på promenader. Personalen kan även registrera aktiviteter de tror är negativa för personen som exempelvis nya aktiviteter personen inte har kontroll över.

– Med bättre förståelse för vad individen mår väl av hoppas vi att vård- och omsorgspersonal får ett stöd som leder till att personer med demens ska få ett bättre liv, säger Johannes.

Sedan tidigare finns en liknande app som används inom funktionshinderomsorgen. Utifrån det verktyget har man i projektet anpassat appen för att användas inom vård och omsorg för personer med BPSD.

Under våren 2023 pågår en pilotstudie i Jönköpings kommun för att se om appen behöver utvecklas ytterligare. Därefter ska studien utökas och involvera ännu fler kommuner. Visar forskningen att appen skapar värde skulle den även kunna spridas och användas inom fler grupper inom vården som behöver tätare uppföljning.

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022. I sin avhandling utvecklade han flera nya biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan mätas i blodprov.

Juan Lantero Rodriguez tilldelas Sahlgrenska Akademins utmärkelse Årets avhandling 2022. Foto. Elin Lindström.

Priset ”Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin” har delats ut sedan år 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse.

– Jag är glad och ärad över att få ta emot detta pris. Det är det första akademiska erkännandet jag får, så jag blev mycket begeistrad när jag fick veta att jag får priset, säger Juan när jag träffar honom i forskningsmiljön för klinisk neurokemi vid Mölndals sjukhus.

Stimulerande miljö

Han kom till Göteborg från Madrid för att ta en masterexamen i molekylär biologi, och när han började leta efter en doktorandplats tipsade en vän honom om platsen i Blennows och Zetterbergs lab. När han fick tjänsten hade han ingen erfarenhet av att arbeta med Alzheimers sjukdom.

Juan Lantero Rodriguez. Foto: Elin Lindström.

– Det är en väldigt stimulerande miljö att arbeta i. Alla drar åt samma håll, med samma mål, och jag har alltid fått mycket hjälp av andra i labbet, särskilt från Nicholas Ashton och Anniina Snellman. Det finns ingen bättre plats att vara doktorand på. Därför har jag också kunnat bidra till så många viktiga artiklar under min tid här, berättar Juan.

Det har gått ett drygt år sedan han disputerade, och som postdoktor i gruppen arbetar just nu vidare med några av fynden som han presenterade i sin avhandling, som nyligen publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia. I förlängningen hoppas han kunna göra betydande bidrag till arbetet med att lösa Alzheimers gåta genom att utveckla mycket specifika tester för olika hjärnpatologier.

Fyra nya biomarkörer

I sin avhandling gör Juan Lantero Rodriguez viktiga bidrag mot icke-invasiv, kostnadseffektiv och enkel blodprovning för Alzheimers sjukdom. Han har använt avancerad masspektrometri och immunanalys i olika plattformar för att identifiera varianter av tau-protein som skulle kunna användas som biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.

I avhandlingen presenterar han utvecklingen fyra olika tau-biomarkörer. Tre av dessa markörer har visats vara enastående för att identifiera sjukdomsutveckling av alzheimer i blodprov och dessutom särskilja denna patologi från andra neurologiska sjukdomar. Arbetet innebär viktiga steg mot ett eftersträvansvärt mål inom demensutvärdering i primärvården – blodprov för Alzheimers sjukdom.

– Det sista delarbetet i avhandlingen handlar om en ny biomarkör, NTA-tau, som visades sig vara mycket specifik för just tau-patologin. Det finns ett stort behov av en sådan markör, dels inom kliniken som ett kostnadseffektivt verktyg för att spåra tau-patologin hos levande patienter, och även för kliniska prövningar som ett verktyg för inkludering eller exkludering i prövningar av nya läkemedel. Markören kan också användas för att övervaka nedströmseffekterna av anti-Aβ-läkemedel. NTA-tau är den första tau-patologispecifika biomarkören som kan mätas i blod, konstaterar Juan.

Några av de nya immunanalyser som Juan inkluderat i sin avhandling har i praktiken överförts till världsledande läkemedelsföretag, som använt dem för att utvärdera nya sjukdomsmodifierande behandlingar vid Alzheimers sjukdom.

Många misslyckanden

Avhandlingen innehåller fem arbeten, men i samarbete med andra forskare har han bidragit till inte mindre än 35 publiceringar, de flesta i ansedda tidskrifter. Men även om hans tid som doktorand varit extremt produktiv är det ändå sina misslyckande han vill lyfta fram:

– Forskning drivs framåt av positiva resultat, eftersom det är de resultaten som genererar samarbeten och forskningsmedel, Men jag tycker att mina misslyckanden har varit mina viktigaste lärdomar, säger han.

Vid sidan av varje lyckat experiment med en antikropp finns nio andra, misslyckade experiment, berättar han:

– Mina handledare Kaj Blennow och Henrik Zetterberg har gett mig stor frihet och mycket stöd. De har aldrig visat på något sätt att tyckt jag var klumpig eller hade dåliga idéer när en idé inte visat sig hålla. De har hela tiden varit öppna när jag föreslagit en ny antikropp som jag vill testa, säger Juan.

”Fenomenal vetenskapsman”

Juans avhandling nominerades till priset av handledaren Kaj Blennow, som beskriver avhandlingen som både omfattande och djupgående. De arbeten som ingår i avhandlingen publicerades i topptidskrifter, bland annat Lancet Neurology. Kaj beskriver Juan som en fenomenal vetenskapsman, kollega och person: ”Han är en av de mest hängivna och begåvade unga vetenskapsmän jag har haft nöjet att arbeta med. Förutom att utföra sin forskning på en exemplarisk nivå, representerar han de bästa idealen av vår institution, där vi försöker utveckla den framtida generationen av forskare, och han visar ett extraordinärt engagemang för människor som lider av neurodegenerativa sjukdomar”.

Prisutdelning av Årets avhandling kommer ske den 31 maj, för särskilt inbjudna gäster.

Avhandlingen:

Juan Lantero Rodriguez: Novel cerebrospinal fluid and blood tau biomarkers in Alzheimer’s disease and other neurodegenerative diseases.

Text: Elin Lindström

Förbättrad diagnostik av neuromuskulära sjukdomar med utvidgad helgenomsekvensering

En ny svensk studie kring orsaker till neuromuskulära sjukdomar har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neurology. Studien är gjord av forskare i gruppen Sällsynta diagnoser vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, i samarbete med läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

DNA illustration. Foto: Furiosa-L on Pixabay.

Malin Kvarnung.

I studien har totalt 861 individer i alla åldrar, med misstanke om någon typ av neuromuskulär sjukdom undersökts med utvidgad helgenomsekvensering i syfte att fastställa exakt diagnos. I studien kunde man visa att 27% av individerna fick en säkerställd diagnos med hjälp av helgenomsekvensering. De vanligaste diagnoserna var Duchennes muskeldystrofi och Charcot-Marie-Tooth sjukdom typ 1A.

Ett viktigt resultat i studien var att mer än en fjärdedel av de som fick en diagnos hade en typ av genetisk avvikelse som inte detekteras med traditionell helgenomsekvensering. Dessa individer hade inte punktmutationer, utan i stället mindre kromosomavvikelser (deletioner/duplikationer) eller så kallade nukleotidrepeat-expansioner som orsak till sin neuromuskulära sjukdom.

–Resultaten visar att utvidgad helgenomsekvensering som inkluderar analys av alla ovanstående mutationstyper är en mycket bra metod för diagnostik av neuromuskulära sjukdomar, säger Malin Kvarnung, överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av de ansvariga bakom studien, tillsammans med bland andra doktorand Marlene Ek.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden och Sällsyntafonden samt av Region Stockholm. Flera av medförfattarna är aktiva i Genomic Medicine Center Karolinska (GMCK) och i Genomic Medicine Sweden (GMS).

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna betonar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.

Adam Viktorisson. Foto: Göteborgs universitet.

Studien som publiceras i tidskriften Stroke and Vascular Neurology bygger på data om 686 personer som vårdades för hjärnblödning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg någon gång under perioden 2014-2019.

Resultaten bygger på retrospektiv analys, orsakssamband kan inte påvisas, men fynden är ändå tydliga: De som rapporterade att de varit regelbundet fysiskt aktiva före sin hjärnblödning hade storleksmässigt mindre blödningar än de som uppgav sig ha varit inaktiva.

Till fysiskt aktiva räknades de som minst fyra timmar per vecka utövade åtminstone lätt fysisk aktivitet, exempelvis promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller dans.

Studiens huvudförfattare är Adam Viktorisson, doktorand inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och AT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

50 procent mindre blödningsvolym

– Vi fann att regelbundet fysiskt aktiva personer i genomsnitt hade 50 procent mindre blödningsvolymer vid ankomst till sjukhus, säger han. Ett liknande samband har man tidigare sett i djurstudier men det är aldrig undersökt för människor.

Vid djupa hjärnblödningar var blödningsvolymen i snitt 5,9 milliliter för fysisk aktiva mot 11,7 för ej aktiva. Motsvarande vid ytliga blödningar var 15,1 respektive 30,3 milliliter.

Alla som kommer till sjukhus med misstänkt hjärnblödning genomgår skiktröntgen av hjärnan. Beroende på blödningens storlek och lokalisering i hjärnan kan neurokirurgi bli nödvändigt. Oftast används dock läkemedel och andra icke-kirurgiska metoder för att hantera symtom och stödja återhämtning.

Intracerebral blödning innebär att blod läcker ut från skadade blodkärl inuti hjärnan och bildar en blodpool i hjärnvävnaden. Man skiljer ofta på blödningar i de inre delarna av hjärnvävnaden (djupa hjärnblödningar) och blödningar i anslutning till hjärnbarken (ytliga hjärnblödningar).

Bättre förståelse av hjärnblödningar

Hjärnblödningar är den farligaste typen av stroke och kan leda till livshotande tillstånd. Risken för allvarliga konsekvenser vid hjärnblödning ökar med blödningens storlek.

– Vid stora intracerebrala blödningar föreligger risk att trycket i skallen blir mycket högt och att personen därmed dör, säger Thomas Skoglund, docent i neurokirurgi på Göteborgs universitet, neurokirurg på universitetssjukhuset och en av studiens medförfattare.

Studien visade också att skillnaden i blödningsvolym var signifikant oavsett var i storhjärnan den uppstått. Fysiskt aktiva hade mindre blödningar i både djupa delar av hjärnan, som ofta uppstår till följd av högt blodtryck, och ytliga delar som är kopplade till hög ålder och demenssjukdom.

Studien öppnar för möjligheter till fortsatt forskning kring hjärnblödningar och fysisk aktivitet. Ansvarig för studien är Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi hoppas att resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hjärnblödningar och dess förebyggande, avslutar hon.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera demensstrategin

I takt med att vi lever allt längre förväntas antalet personer som insjuknar i en demenssjukdom fördubblas till år 2050. Det innebär stora utmaningar för vården och omsorgen. Regeringen ger nu Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag till en utvecklad nationell demensstrategi för att kunna möta framtida utmaningar.

– I dag lever 130.000–150.000 personer med demenssjukdom i Sverige. Det växande antalet personer med demenssjukdom ställer ökade krav på vården och omsorgen om personer med demenssjukdom till exempel när det gäller resurser, kompetens, forskning och utveckling. Det råder idag också stora skillnader mellan och inom regioner, men också mellan och inom kommuner i att uppnå en jämlik vård och omsorg för personer med demenssjukdomar. Det här är saker som den uppdaterade strategin behöver adressera, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Den nuvarande strategin är från 2018 och är en strategi med fokus på omsorg om personer med demenssjukdom. För att möta utmaningarna anser regeringen att den nya strategin behöver breddas och även innefatta viktiga delar av både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Underlaget ska även innehålla främjande och förebyggande perspektiv. Det finns i dag forskning som visar att vissa levnadsvanor kan ge ett visst skydd mot demenssjukdom.

Regeringen har tidigare i år avsatt 8 miljoner kronor i medel till Svenskt Demenscentrum, Registret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) och Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar för att stärka arbetet mot demens. Regeringen har även genom det så kallade Äldreomsorgslyftet avsatt medel som bland annat kan användas för att utveckla personalens kunskap och kompetens inom området.

Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 29 februari 2024.