Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Cerebral pares, CP, påverkar rörelseförmåga på olika sätt, och kan därmed försvåra deltagande till exempel i vissa fysiska aktiviteter.

– Många får olika fysioterapeutiska insatser för att underlätta aktiviteter eller bibehålla funktion, men våra studier visar att det inte är lika för alla, säger Frida Degerstedt, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, som studerat frågorna i sin avhandling.

Barn födda utanför Sverige deltog i mindre utsträckning i fysioterapi än barn födda i Sverige. Det skiljde sig även över regionerna i landet i hur barn deltog i fysioterapi.

– Även om resultaten inte säger något om orsaken, är skillnaderna något för kliniker och beslutsfattare att undersöka vidare då jämlik vård är viktigt att upprätthålla. Vården behöver även anpassas, så att grupper som behöver mer stöd och vård får det, säger Frida Degerstedt.

Exkluderande skolidrott

Liksom vården har skolan ett kompensatoriskt uppdrag. Det betyder en skyldighet att anpassa undervisning utifrån elevers förutsättningar och kompensera för svårigheter. Trots detta verkar födelseland ha betydelse även i skolidrott, där barn med cerebral pares och utomeuropeiskt födelseland deltog i lägre grad jämfört med barn födda i Sverige. Även barn med mer motoriska svårigheter deltog i lägre grad, vilket tyder på att anpassning inte sker i tillräcklig utsträckning för en inkluderande skola.

Intervjuer med unga som har cerebral pares visade också att just skolidrotten upplevts exkluderande, och att idrottslektionerna ofta inte varit anpassade så att de kunnat delta på ett tryggt sätt tillsammans med de andra i klassen. De var ofta hänvisade till enskilda aktiviteter avskilda från klass och lärare. Ungdomarnas exempel på fungerande och inkluderande idrott innefattade situationer när de blev involverade i beslut om vilka anpassningar de behövde och när de blev bemötta med respekt som vem som helst utan att funktionsnedsättningen var i fokus.

Livskvalitet

Avhandlingen omfattar också en undersökning av livskvalitet bland ungdomar med cerebral pares, och vilka faktorer som har betydelse för detta. Det visade att deltagande i fysisk fritidsaktivitet flera gånger i veckan ger ökad livskvalitet. För smärta är det tvärtom, medan motoriska svårigheter bara har betydelse i fråga om aspekter av fysisk aktivitet, funktion och delaktighet, men inte med social- och skolrelaterad livskvalitet. Inga samband sågs mellan livskvalitet och kön eller födelseland.

Metod: Genom att använda både registerdata, bland annat från CPUP-registret, enkäter samt individuella intervjuer ger projektet en bred bild av både deltagande och delaktighet i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott och samband med livskvalitet.

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att för den som drabbas av bett av fästingar med TBE-smitta, har det egna tidiga immunförsvaret en viktig roll för att sjukdomen inte ska ge skador på hjärnan.

Ebba Rosendahl, doktorand vid Umeå universitet, har studerat hur TBE-viruset samspelar med kroppens immunförsvar.

– Det finns just nu inget annat försvar mot TBE än att skydda sig mot fästingar och att se till att vara vaccinerad, men förhoppningsvis ska forskningen leda till en bättre förståelse för hur viruset tar sig in i hjärnan och i förlängningen att vi ska hitta botande behandlingar för den som drabbas, säger Ebba Rosendal, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling i virologi vid Umeå universitet har Ebba Rosendal studerat hur TBE-viruset samspelar med kroppens immunförsvar och vad som orsakar de sjukdomssymtom som uppstår vid TBE. Ebba Rosendal och den forskargrupp hon ingår i vid Institutionen för klinisk mikrobiologi har kartlagt hur viruset infekterar hjärnan hos möss med eller utan ett tidigt immunsvar. De kunde då se att i de fall där immunsystemet i hjärnan inte kunde aktiveras, infekterades helt andra delar av hjärnan, till exempel de celler som producerar hjärn-ryggmärgsvätska och hjärnans immunceller, mikroglia. Det här visar hur viktigt immunförsvaret är för den som drabbas av TBE och ger ledtrådar om hur man skulle kunna hjälpa kroppen att bekämpa en infektion.

Ebba Rosendahl, Umeå universitet. Foto: Hans Karlsson.

– Detta handlar om grundforskning, men det ger en liten pusselbit för att vi på sikt ska kunna överlista detta otrevliga virus och kanske skapa bättre behandlingar för personer som har haft oturen att bli smittade, säger Ebba Rosendal.

I en annan del av avhandlingen undersöktes så kallade sjukdomsalstrande faktorer hos TBE-viruset. Forskarna upptäckte att små, naturligt förekommande förändringar hos virusets arvsmassa kan ändra ytstrukturen hos viruset och därmed dess förmåga att orsaka sjukdom. Genom att jämföra flera närbesläktade TBE-virus, identifierades en svensk variant av viruset som orsakade ovanligt svår sjukdom hos möss. Denna virusstam, som än så länge har namnet 93/783, har två ovanliga förändringar i sitt ytprotein. Studien visade att dessa förändringar påverkade virusets förmåga att infektera nervceller, orsaka sjukdom hos möss och hur väl vaccininducerade antikroppar kunde neutralisera viruset.

Upptäckten kan vara en ledtråd till varför vissa som smittas av TBE vid fästingbett blir sjukare än andra. Ännu vet forskarna inte hur utbredd denna nyupptäckta variant är. Ett problem för forskarna är att när patienter väl söker vård för neurologiska problem orsakade av det fästingburna TBE-viruset, har följdsjukdomarna gått så långt att det är svårt att hitta det bakomliggande viruset hos patienten.

I och med att TBE-virusets farlighet, får det bara hanteras av utbildad personal i specialiserade biosäkerhetslaboratorier. Det gör vissa analyser och metoder svåra och tidskrävande. Eftersom Umeåforskarna är extra intresserade av just ytproteinerna hos TBE-viruset, har man i ett av delprojekten utvecklat ett nytt modellsystem för att studera dessa. För detta ändamål har man använt en släkting till TBE-viruset som inte är farligt för människor, Langat-viruset, men bytt ut dess ytproteiner mot TBE-virusets. Det resulterande viruset ser ut som TBE-viruset, men beter sig som Langat-viruset i cellodling och i möss. Det här gör det till ett mycket användbart verktyg för att studera olika aspekter kopplat till virusets ytstruktur som exempelvis antikroppssvaret efter TBE-vaccinering.

Fästingburen encefalit, också kallad TBE, är en neurologisk sjukdom som orsakas av TBE-viruset. Varje år rapporteras 300–500 fall av TBE bara i Sverige. Följderna av en infektion kan vara väldigt allvarliga och leda till långvariga funktionsnedsättningar.

Snabbare narkotikaklassning av nätdroger med LiU-forskarnas metod

Nätdroger är nya substanser som utvecklas i syfte att påverka hjärnan på liknande sätt som olagliga droger. Nu har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Rättsmedicinalverket satt upp en metod för att mäta nya nätdrogers effekt och ge vetenskapligt underlag för narkotikaklassificering. Arbetssättet har gjort att majoriteten av substanserna som testades har klassats som narkotika.

Henrik Gréen, professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare på Rättsmedicinalverket. Foto: Emma Busk Winquist/Linköpings universitet.

– När nya syntetiska droger börjar säljas har man ofta ingen aning om vare sig effekter eller dosering, säger Henrik Gréen, professor i forensiska vetenskaper vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare på Rättsmedicinalverket.

Nätdroger, ”designer drugs” eller ”legal highs” är nya substanser som har psykoaktiva egenskaper som påverkar hjärnan och kallas vetenskapligt för nya psykoaktiva substanser. Varje år kommer runt 50 nya droger in i Europa. I Sverige narkotikaklassas varje substans var för sig baserat på molekylens exakta kemiska struktur. Det tar därför tid innan de nya varianterna blir olagliga. Under tiden är de lätta att få tag på. Eftersom substanserna under en tid är lagliga att inneha, tror en del felaktigt att de är ofarliga.

En grupp av nätdroger är de som efterliknar cannabis.

– De som använder cannabisliknande substanser är ute efter en euforisk känsla. Ibland får man den eftersökta effekten av drogen, men ofta får man också många oönskade effekter, som bland annat hallucinationer, illamående, rubbningar av hjärtrytmen och ångest, säger Henrik Gréen.

Myndigheter i flera länder har varnat för godis som innehåller syntetisk cannabis. Godiset varken smakar eller luktar annorlunda än vanligt godis. Förutom risken att barn äter av cannabisgodiset av misstag, kan styrkan på syntetiska cannabinoider dessutom variera väldigt mycket. Enligt Tullverket kan de vara upp till 100 gånger starkare än vanlig cannabis.

– Om man vet att godiset innehåller droger kanske man tar en eller två bitar för att få den effekt som man letar efter. Men barn slutar sällan efter någon enstaka bit, särskilt om de tror att det är vanligt godis, så det finns en risk att man överdoserar väldigt lätt när droger förpackas på det sättet, säger Henrik Gréen.

När Folkhälsomyndigheten utreder klassning av nya substanser behövs ett vetenskapligt underlag som beskriver hur en substans verkar. Tidigare har det saknats system för att screena nya nätdroger. Inom ramen för ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, Rättsmedicinalverket och Linköpings universitet har forskare satt upp en metod för att snabbt kunna mäta effekten av nya substanser. I en artikel som publicerats i tidskriften Forensic Science Internationalbeskriver forskarna metoden och resultatet av analyser av 17 misstänkt psykoaktiva cannabisliknande nätdroger.

Avsikten med cannabisliknande substanser är att påverka hjärnan genom att binda till och aktivera en struktur på cellytan som kallas cannabinoidreceptor-1, CB1. Metoden som forskarna har utvecklat använder odlade celler som har cannabinoidreceptorn på cellytan. Forskarna tillsätter den aktuella substansen och mäter om, och hur mycket, receptorn aktiveras. Eftersom de mäter effekten vid åtta olika koncentrationer av substansen får de reda på hur stark effekten är i förhållande till dosen. När analysen är klar skickas informationen direkt till Folkhälsomyndigheten. En stor fördel med arbetssättet är att Folkhälsomyndigheten inte längre behöver vänta på att data om nya substanser publiceras i vetenskapliga publikationer.

Av de 17 undersökta substanserna visade sig 15 kunna aktivera cannabinoidreceptorn.

– Fjorton av substanserna som vi testade har snabbt blivit narkotikaklassificerade i Sverige. Det här är ett väldigt bra proaktivt samarbete som gör skillnad för arbetet mot narkotika och vi forskare är oerhört tacksamma för att vi får bidra till en effekt i samhället, säger Henrik Gréen.

Metoden är snabb och relativt enkel att använda. Forskarna har vidareutvecklat metoden så att de även kan mäta effekter på de cellulära system som påverkas av substanser som liknar exempelvis amfetamin, kokain, heroin, morfin och fentanyl. Projektet mellan Folkhälsomyndigheten, Rättsmedicinalverket och Linköpings universitet har också lett till ett samarbete med European Monitoring Center for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA, som också vill ha denna information för sina riskbedömningar.

Studien har finansierats av Folkhälsomyndigheten.

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operationen. En ny studie av forskare vid Göteborgs universitet visar att ökningen av markörer stämmer väl överens med skador orsakade av otillräckligt blodflöde. 

Isak Michaëlsson, doktorand vid Göteborgs universitet och ST-läkare inom neurokirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I dag används undersökning med magnetkamera efter operationen för att se om hjärnkirurgi lett till hjärnskador för en patient. Magnetkameraundersökningen kan identifiera blödningar och även vilka hjärnområden som skadats av otillräckligt blodflöde, så kallad ischemi.

– Magnetkameraundersökningar kan inte alltid ge tillräckligt detaljerad information om graden av cellskada. De nya biomarkörerna skulle på sikt kunna fylla den här kunskapsluckan och erbjuda mer exakta och objektiva bedömningar av skador i samband med kirurgi av hjärntumörer, säger Isak Michaëlsson, som är doktorand vid Göteborgs universitet och ST-läkare inom neurokirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Otillräckligt blodflöde och neurologiskt bortfall 

De markörer som nu studerats hos patienter som opererats för hjärntumör är välstuderade inom neurologiska sjukdomar, särskilt alzheimer och andra demenssjukdomar, liksom för skallskador. De markörer som undersökts heter Neurofilament Light (NfL), glial fibrillary acidic protein (GFAP) samt tau. NfL är en markör för skada på nervcellsutskotten, GFAP en markör för skada på hjärnans stödjeceller och tau än en markör för nervcellsskada.

Den aktuella studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurosurgery. Studien omfattar 34 vuxna patienter med gliom, som är en av de vanligaste typerna av hjärntumör. Koncentrationen av hjärnskademarkörerna mättes dagen före operation, och sedan en, tre, fem och tio dagar efter ingreppet.

Studien visar att ökningen av markörer i blodet korrelerar både till hur mycket skador orsakade av otillräckligt blodflöde som uppstod under operationen och även till hur mycket neurologiska bortfall patienterna drabbades av.

Bästa möjliga behandling 

Att mäta biomarkörer i blodprov kan bli ett nytt sätt att utvärdera den skada som neurokirurgi orsakar, vilket gör det möjligt att jämföra operationsmetoder. Isak Michaëlsson igen:

– Man kan också tänka sig att höga nivåer av dessa markörer skulle kunna vara tecken på skador som kan orsaka hjärntrötthet eller andra kognitiva problem för patienterna på lite längre sikt. I så fall skulle markörerna kunna användas för att tidigt identifiera patienter så att de får rätt sorts rehabilitering.

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Varje år delar Umeå universitet ut priset till Amanda och Per Algot Mångbergs minne. I år går priset till Peter Andersen vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, för hans insatser inom ALS-forskningen.

Peter Anderson, professor, överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Amanda och Per Algot Mångberg var två vanliga småsparare som 1974 beslutade sig för att instifta en fond för forskning, då Amanda drabbades av en stroke och Per Algot hade nedsatt hörsel. Priset har delats ut sedan 1979 och roterar mellan de medicinska specialiteterna neurologi, neurokirurgi och öron-, näs- och halssjukdomar.

Motiveringen till årets pris lyder: ”Peter Andersens livsgärning handlar om den neurologiska sjukdomen ALS. Hans forskning är nationellt och internationellt erkänd och har gått från djur- och genetiska studier till utveckling och studier av läkemedel som förhoppningsvis kan bromsa eller bota ALS. Andersen uppmärksammas också för ett stort patientengagemang och har varit ledande i arbetet att utveckla internationella riktlinjer för omhändertagande av patienter med ALS.”

ALS-forskning vid Umeå universitet

ALS-forskningscentret vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, Region Västerbotten, etablerades 1993 och har ett nära samarbete med det kliniska ALS-teamet som diagnosticerar och vårdar ALS patienter och deras närstående. ​Forskningen kring ALS innefattar grundläggande laboratorieforskning, kliniska studier, samt läkemedelsstudier som sker i samarbete med läkemedelsindustrin.​