Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
NT-rådet har beslutat att tofersen vid ALS ska omfattas av nationell samverkan. En hälsoekonomisk värdering har beställts från TLV.
NT-rådet har i juni 2023 beslutat om nationell samverkan för Qalsody (tofersen) vid ALS. Det betyder att läkemedlet ingår i processen för nationellt ordnat införande och att NT-rådet kommer att ge en rekommendation till regionerna om dess användning efter att det genomgått en hälsoekonomisk värdering.
Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet. Fynden, som publicerats i tidskriften Journal of Neuroinflammation, kan visa vägen mot nya behandlingar.
Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Foto: skynesher/iStockphoto.
En graviditet är ett mycket speciellt tillstånd ur en immunologisk synvinkel. Immunförsvarets uppgift är att försvara oss mot sådant som är främmande. Men trots att fostret till hälften kommer från pappan stöts det inte bort av mammans immunsystem. Denna balansgång fungerar i de allra flesta fall tack vare att mammans immunförsvar ställs om under graviditeten till att bli mer tolerant.
Vid multipel skleros, MS, försämras nervernas funktion av att immunsystemet attackerar fettet som ligger som ett skyddande hölje runt nervtrådarna. Nerverna blir inflammerade, vilket kan leda till nervskador. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ så försämras de flesta personer med MS ändå över tid.
Forskare tror att den tillfälliga dämpningen av immunförsvaret under en graviditet kan förklara varför kvinnor med MS då förbättras i sin sjukdom. Perioderna med sjukdomssymtom, så kallade skov, minskar med 70 procent under graviditetens sista tredjedel. Även en del andra autoimmuna sjukdomar, som reumatoid artrit, förbättras tillfälligt under graviditet. Men det har varit oklart varför förbättringen sker. Därför ville forskarna bakom den aktuella studien undersöka vilka mekanismer som är särskilt betydelsefulla för minskningen av symtom under graviditet, som ett led i att hitta framtida behandlingsstrategier som ger samma effekt vid MS och kanske även andra liknande sjukdomar.
Forskarna var särskilt intresserade av immunceller av typen T-celler, som generellt har en mycket viktig roll i immunförsvaret. T-celler är dessutom både centrala i att driva sjukdomsförloppet vid MS och betydelsefulla under graviditet. I studien har forskarna jämfört 11 kvinnor med MS och 7 friska kvinnor som lämnat blodprov före, under och efter graviditet.
För att förstå vad som händer i immuncellerna har forskarna kartlagt vilka gener som används i T-cellerna vid olika tidpunkter under graviditeten. De har också studerat förändringar som reglerar hur gener slås på och stängs av, så kallade epigenetiska förändringar. I studien har forskarna tittat mer specifikt på en sådan regleringsmekanism som heter DNA-metylering.
Sandra Hellberg, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
– Det som kanske var mest slående är att vi hittar inga egentliga skillnader under graviditet mellan grupperna, utan det verkar som att immunsystemet hos en gravid kvinna med MS ser ut ungefär som hos en frisk gravid kvinna, säger Sandra Hellberg, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.
Forskarna hittade nätverk av gener som växelverkar med varandra och som påverkas under graviditeten. Studien visar att dessa gener i stor utsträckning är kopplade till sjukdomen och till viktiga processer i immunförsvaret.
– Vi ser att förändringarna i T-cellerna speglar förbättringen av skovfrekvensen. De största förändringarna sker i den sista tredjedelen av graviditeten och det är ju den tiden då kvinnor med MS förbättras som mest. De förändringarna går sedan tillbaka efter graviditeten vid den tidpunkt då sjukdomsaktiviteten tillfälligt ökar. Det är viktigt att poängtera att sjukdomsaktiviteten därefter återgår till den som var innan graviditeten, säger Sandra Hellberg.
Nätverket av gener som påverkades vid graviditet innehöll också gener som regleras av graviditetshormoner, framför allt progesteron. Forskarna arbetar nu vidare med att i labbet testa olika hormoner för att se om de kan efterlikna effekterna som de sett i den aktuella studien och ingå i en framtida möjlig behandlingsstrategi.
Forskningen är frukten av ett mångårigt samarbete mellan forskare inom medicin och bioinformatik. En viktig del i projektet har varit att förstå den stora mängden data genom att analysera den med så kallad nätverksanalys, som utvecklats under många år av bland andra en forskargrupp som leds av Mika Gustafsson vid Linköpings universitet. Nätverksanalysen är ett verktyg för att hitta gener som växelverkar mycket med de gener som forskarna är intresserade av. Ofta visar det sig att andra gener i nätverket är reglerade på ett avvikande sätt och indirekt påverkar centrala processer i en sjukdom.
Mika Gustafsson, professor i bioinformatik.
– Sådana insikter kan användas för att hitta alternativa mediciner och att hitta nya biomarkörer för att skilja olika undergrupper av en sjukdom åt. Denna strategi har vi använt framgångsrikt för analys i forskning om bland annat allergi och multipel skleros, säger Mika Gustafsson, professor i bioinformatik, som nu gör analysen tillgänglig för andra forskare genom ett nystartat företag.
Studien är en delstudie i GraMS (Graviditet och MS)-studien och gjord i samarbete mellan Linköpings universitet, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Linköpings universitetssjukhus, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och Region Kalmar. Den har finansierats med stöd av bland andra Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, Neurofonden, MS forskningsfonden, Region Östergötland och Linköpings universitet.
Med hjälp av tydlig information om läkemedel går det att minska riskerna för läkemedelsrelaterade fel och förebygga att äldre patienter blir inlagda på sjukhus igen efter en sjukhusvistelse. Maria Glans, klinisk farmaceut vid Centralsjukhuset Kristianstad, har forskat om återinläggningar av äldre på sjukhus och vilka riskfaktorer som finns.
Ungefär 15 till 20 procent av alla utskrivningar resulterar i att patienten åter läggs in inom 30 dagar. Maria Glans, klinisk farmaceut och forskare, har nu doktorerat om orsaker till att äldre patienter åter läggs in på sjukhus och de riskfaktorer som finns bakom återinläggningen. Foto: iStock/AlexRaths.
Det är vanligt att patienter över 65 år, med flera sjukdomar, blir återinlagda en kort tid efter det att de kommit hem från sjukhuset.
Maria Glans, klinisk farmaceut vid Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet.
– Ungefär 15 till 20 procent av alla utskrivningar resulterar i att patienten åter läggs in inom 30 dagar. Tidigare forskning visar att många sådana återinläggningar kan undvikas. Och en ännu större del av återinläggningar, som har att göra med ordinationer av läkemedel, kan förhindras, säger Maria Glans, klinisk farmaceut vid Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet, som nu doktorerat om återinläggningar och riskfaktorer.
Tydlig information och ordination
Hennes forskning visar att läkaren behöver ha tydlig information om nästa steg i vårdkedjan och varför vissa läkemedel ska ges till patienten.
– När patienten byter läkare och vårdinrättning, exempelvis från sjukhus till kommun eller inom sjukhus, behöver alla i vårdkedjan veta att rätt läkemedel ordineras och varför, säger Maria Glans.
Om patienten flyttar inom ett sjukhus eller till primärvården behövs bättre kommunikation.
– Varför har det här läkemedlet satts in eller ut och vems ansvar är det att följa upp behandlingen? Den informationen behövs. Om vi tydliggör ordinationen av läkemedel för nästa steg i vårdkedjan, och för patienten, förbättrar vi patientsäkerheten. Att vi har tydliga rutiner och följer dem är därför viktigt, fortsätter hon.
Hade kunnat undvikas
Hennes forskning är genomförd på sjukhusen i nordöstra Skåne där Maria Glans arbetar som klinisk farmaceut. Totalt har hon arbetat cirka 20 år som apotekare inom sjukvården i Region Skåne, som klinisk farmaceut och med frågor om patientsäkerhet och läkemedel.
Hon har forskat i flera år och bland annat genomfört en intervjustudie där hon intervjuat läkare på sjukhusen i Kristianstad och Hässleholm om hur det går till när patienter skrivs ut.
Maria Glans har själv ofta sett patienter återkomma till sjukhuset bara en kort tid efter utskrivning.
– Många gånger har jag själv tänkt ”den här återinläggningen hade vi kunnat undvika om vi bara hade stämt av läkemedelslistan ordentligt eller hade informerat patienten bättre om hens läkemedel”.
Olika faktorer bidrar
Flera faktorer kan förbättra informationen om läkemedel under vårdtiden och vid utskrivning. En klinisk farmaceut arbetar med olika delar, exempelvis läkemedelsavstämningar och genomgångar av läkemedel. Detta för att säkerställa korrekt läkemedelslista och en säker användning av läkemedel.
– Klinisk farmaceut behöver finnas med i vårdteamen. Vi kan hjälpa till med att säkerställa korrekt läkemedelslista under vårdtiden och vid hemgång, säger hon.
Risker kan minska
Viktigt är också att alla i vårdkedjan känner sig trygga med, och kan använda, olika IT-system, som Melior och Pascal.
– Om man fick ordning på detta tror jag att man skulle minska risken för åtminstone läkemedelsrelaterad återinläggning, kanske även återinläggning av andra orsaker, säger Maria Glans.
Risken för återinläggning ökar om personen bor i eget boende ensam och eller med hemtjänst.
– Vi behöver även förbättra samverkan med primärvården och kommunen. Då kan man säkerställa att patienterna får ett bra omhändertagande efter utskrivning från sjukhuset, fortsätter hon.
Läkemedel är i fokus
Maria Glans hoppas att hennes forskning kan leda till förbättrad vård av äldre med en eller flera sjukdomar, ”multisjuka” äldre. Det ger förhoppningsvis även minskad risk för återinläggningar inom 30 dagar för den här patientgruppen.
– Fokus i mitt arbete är att på olika sätt minska risken för läkemedelsrelaterade fel i vården. Själv brinner jag för att förbättra vården av våra multisjuka, äldre patienter.
Utmaningar finns, men det går att lösa mycket.
– Att skapa rutiner, utbilda medarbetare i vården, anställa klinikapotekare – allt kräver resurser. Jag hoppas att vi ser att vi vinner på investeringarna i det långa loppet. Det går att göra nytta och vi kan börja med att förbättra i informationsflödet, säger Maria Glans.
Text: LISELOTTE ÖSTERLIND
BioArctic AB:s partner Eisai tillkännagav att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s rådgivande expertkommitté (Peripheral and Central Nervous System Drugs Advisory Committee, PCNS) enhälligt bekräftat den kliniska nyttan av Leqembi (lecanemab).
Kommitténs beslut baseras på resultaten från den kliniska fas 3-studien Clarity AD med Leqembi i Alzheimers sjukdom. Den 6 januari 2023 godkände FDA Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom i USA via det accelererade förfarandet. Eisais ansökan om fullt godkännande i USA genomgår en prioriterad granskning och FDA har angett 6 juli som senaste beslutsdatum, så kallat PDUFA action date.
Kommittéledamöterna bekräftade även den övergripande risk-nyttabedömningen och den kliniska nyttan av Leqembi, samt diskuterade dess användning i specifika subgrupper, inklusive patienter som är ApoE4-homozygoter, patienter som samtidigt behandlas med blodförtunnande läkemedel och patienter med cerebral amyloidangiopati.
En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.
Astrocyter. Foto: Göteborgs universitet.
Studien som publiceras i Journal of Clinical Investigation är en så kallad multicenterstudie där forskare vid universiteten i Göteborg och Köln parallellt prövat en experimentell strokebehandling på möss. Studien har gjorts i samarbete med forskare vid tjeckiska vetenskapsakademin.
Genom att via näsdroppar ge möss en molekyl, komplementpeptiden C3a, såg forskarna snabbare och bättre återhämtning efter stroke, framför allt vad gäller motorisk funktion, jämfört med möss som fick näsdroppar med placebo. Fynden bekräftar en tidigare studie vid Göteborgs universitet och förstärks också av den aktuella studiedesignen.
Marcela Pekna. Foto: Milos Pekny.
– Vi ser samma positiva effekter i både Sverige och Tyskland vilket stärker resultaten, säger Marcela Pekna, professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som lett studien.
Ingen kamp mot klockan
En avgörande poäng är att behandlingen inleddes först sju dygn efter insjuknandet. I en tänkt framtid skulle därmed de flesta strokepatienter kunna inkluderas, även de som inte når vården i tid eller som av andra skäl inte är hjälpta av propplösande läkemedel (trombolys) eller mekanisk propputdragning via blodkärl (trombektomi).
– Med den här metoden behöver du inte jaga timmar. Om behandlingen används i vården skulle alla strokepatienter kunna få den, även de som kommer till sjukhuset för sent för trombolys eller trombektomi. De som har bestående funktionsnedsättning efter proppborttagning skulle också kunna förbättras med behandlingen, säger Marcela Pekna.
Studien påvisar inte bara tydliga effekter utan också vilka processer i hjärnan som ligger bakom. Undersökningar med magnetkamera visade att behandlingen med C3a-peptid bidrog till nybildning av kopplingar mellan nervceller i mössens hjärnor.
Mekanismerna klarlagda
Milos Pekny. Foto: Ylva Pekny.
Milos Pekny är professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och har medverkat i studien:
– Våra resultat visar att C3a-peptiden påverkar funktionen hos astrocyter, alltså celler som styr många av nervcellernas funktioner i både den friska och sjuka hjärnan, och vilka signaler de skickar till nervcellerna, konstaterar han.
Trots framsteg inom akutvården är den vanligaste formen av stroke, ischemisk stroke, fortfarande en viktig orsak till långvarig funktionsnedsättning, med bland annat försämrad tal- och rörelseförmåga. Forskarna betonar att strokebehandling inte enbart handlar om snabba insatser.
– Det finns en stor potential för betydande förbättring även i ett senare skede. I och med att molekylen gavs via näsdroppar skulle behandlingen kunna ges i hemmet av närstående eller patienten själv, säger Milos Pekny.
Tidpunkten efter en stroke är viktig även vid behandlingen med C3a-peptid. Om molekylen ges för tidigt kan den öka mängden inflammatoriska celler i hjärnan. Studien visar också att de goda resultaten på försöksdjuren kvarstår även lång tid efter avslutad behandling. Marcela Pekna igen:
– Den goda effekten består, och det är viktigt, det betyder att det här är på riktigt. Och vi vet mer om hur C3a-peptiden fungerar. Vår ambition är att utveckla metoden så att den kan användas i vården, men för att nå dit och inte minst för att vi ska kunna genomföra nödvändiga kliniska prövningar behöver vi en samarbetspartner inom läkemedelsindustrin, avslutar hon.
