Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

CHMP ger positivt utlåtande för atogepant som förebyggande behandling mot migrän

AbbVie meddelar att Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) expertpanel för humanläkemedel (CHMP) har gett ett positivt utlåtande för Aquipta (atogepant) som förebyggande behandling för vuxna med fyra eller fler migrändagar i månaden.

Det positiva CHMP-utlåtandet är en vetenskaplig rekommendation till Europeiska kommissionen (EC) gällande godkännande för marknadsföring. Vid förväntat godkännande av EC i höst blir atogepant den första och enda förebyggande CGRP-hämmaren, gepant, i tablettform inom EU för vuxna med episodisk och kronisk migrän.

Lars Edvinsson, professor i Intern Medicin och överläkare vid Lunds universitetssjukhus samt ordförande i Huvudvärksällskapet.

− Många människor påverkas av migrän och vägen till adekvat behandling kan vara lång och komplex, säger Lars Edvinsson, professor i Intern Medicin och överläkare vid Lunds universitetssjukhus samt ordförande i Huvudvärksällskapet. Godkännandet av atogepant som en förebyggande tablettbehandling skulle innebära ytterligare ett framsteg för personer som lider av migrän.

  • Det positiva CHMP-utlåtandet baseras på data från två pivotala fas III-studier som utvärderat atogepant som förebyggande behandling för vuxna med fyra eller fler migrändagar i månaden
  • Vid förväntat godkännande blir Aquipta (atogepant) den första och enda förebyggande CGRP-hämmaren, gepant, i tablettform inom EU vid episodisk och kronisk migrän hos vuxna
  • Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som 1,5 miljoner svenskar lider av

Nytt vetenskapligt begrepp kan förändra synen på åldrandet

Begreppet proaktivt åldrande beskrivs nu för första gången i en vetenskaplig tidskrift. Forskarna bakom artikeln pekar på behovet av ett bredare och synsätt på åldrandet.

Foto: Colourbox.

Begreppet ”proaktivt åldrande” har hittills inte beskrivits i den vetenskapliga litteraturen. I en nyligen publicerade artikel pekar forskare ut behovet av att ta ett bredare grepp kring åldrandet, grundat i den föränderliga tidsepok vi just nu upplever. Att förstå att förutsättningarna för vårt åldrande sätts tidigt i livet är centralt, menar författarna.

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.

– Åldrandet berör alla åldrar och den period som kallas ålderdom upplevs på väldigt många olika sätt. När vi inser det förlorar kategoriseringar som ”äldre” och ”pensionärer” sin mening, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.

I artikeln argumenterar Susanne Iwarsson och hennes medförfattare för att det finns ett stort behov av satsa mer på hälsofrämjande insatser och tidig upptäckt av åldersrelaterade sjukdomar. Artikeln poängterar också behovet av att se åldrandet som något som pågår hela livet och betonar att det finns ett både individuellt och samhälleligt ansvar för detta.

Kräver holistiska angreppssätt

– Allt fler i befolkningen lever längre vilket medför stora samhälleliga utmaningar och möjligheter. Detta kräver holistiska angreppssätt på alla nivåer, inte minst inom vetenskapen. Tvärvetenskaplig, gränsöverskridande forskning som involverar största möjliga bredd av akademiska discipliner och icke-akademiska aktörer har verklig potential att ta sig an de globala utmaningarna och möjligheterna som följer med den åldrande befolkningen, säger Susanne Iwarsson.

Genom att ersätta nuvarande allmänna förutsägelser om hur åldrandet ska bli, baserade på ökade möjligheter att screena, förutsäga och förbereda åldrandet, siktar forskarna på att identifiera möjligheter för proaktivt åldrande tidigare än vad som är möjligt nu.

Specifika insatser under livets olika perioder

Eftersom många biologiska, medicinska eller sociala fenomen inte kopplar till kronologisk ålder, är målet att identifiera specifika perioder under livet där olika slags insatser kan vara effektiva.

– Ett konkret exempel är tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom, där forskare vid Lunds universitet är ledande när det gäller att förutsäga vilka som har en ökad risk att utveckla symtom senare i livet. Här är åldersspannet 40-65 år kanske den period som är mest effektiv för proaktiva insatser, säger professor Oskar Hansson, en av artikelns medförfattare.

Många ovilliga att ta till sig sitt åldrande

Författarna menar också att politiker, hälso- och sjukvårdsansvariga, socialtjänst och industri släpar efter när det gäller att ta itu med konsekvenserna av den pågående demografiska förändringen.

– Politiker och myndigheter förespråkar hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter i allmänna termer men vi ser alltför få konkreta framsteg. Tillämpningen av forskningsresultaten går också långsamt. Dessutom är de flesta människor ovilliga att ta till sig det faktum att de åldras. Uppfattningar om ålderdomen som en period av nedgång leder till ålderism, något som är negativt både för individen och för samhället, säger Susanne Iwarsson.

Kunskapsluckor som begränsar

Forskarna bakom artikeln betonar att tekniska och medicinska framsteg för att undersöka det biologiska åldrandet, diagnostisera och behandla åldersrelaterade sjukdomar är mycket lovande, men integrationen med forskning och utbildning inom den bredd av forskningsområden som krävs för att åstadkomma verklig förändring är otillräcklig.

– Eftersom även forskarna sitter fast i kronologisk ålder som urvalskriterium fokuserar mycket av forskningen främst på människor i åldersgruppen 65+. Därför finns det betydande kunskapsluckor som begränsar utvecklingen av proaktiva metoder för välfärdstjänster och samhällsplanering. Till exempel är kunskapen om attityder till digital teknik ur ett flergenerationsperspektiv knapphändig. Även kunskapen om tidig upptäckt av kognitiva och muskuloskeletala sjukdomar är otillräcklig. Livsstilsförändringar och nya behandlingar kan minska den individuella och samhälleliga belastningen av dessa mycket vanliga sjukdomar. Därför är det nödvändigt att fokusera mer på yngre åldrar, från mitten av livet och till och med tidigare. Samtidigt lever människor nu många år efter 65, så det finns specifika perioder för proaktiva insatser även senare i livet, säger Susanne Iwarsson.

Länk till vetenskaplig artikel. ‘Proactive aging’ is a new research approach for a new era.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.
– Vi vill bidra till visionen om att Sverige ska bli världsledande inom utveckling och tillgängliggörande av avancerade terapier, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Avancerade terapiläkemedel (på engelska Advanced Therapy Medicinal Products, förkortat ATMP) är läkemedel som baseras på celler, vävnader eller gener. Med ATMP kan skador och sjukdomstillstånd behandlas på helt nya sätt och ge bättre möjligheter att lindra och, i successivt allt högre utsträckning, bota en lång rad svåra sjukdomar.

– Det är en spännande och viktig tid när det gäller nya behandlingar för sjukdomar där dagens läkemedel och behandlingar inte räcker till eller saknas helt och hållet, säger Kristina Åkesson, professor och dekan vid Medicinska fakulteten.

En avgörande faktor för att lyckas med ATMP är att ligga i frontlinjen när det gäller stamcells- och genterapiforskning.

– De förutsättningarna har vi som ledande lärosäte när det gäller grundläggande experimentell och translationell forskning inom cell-, vävnads- och genterapi. Det finns ett stort antal forskargrupper vid Medicinska fakulteten som bedriver innovativ forskning med stor potential att utveckla nya ATMP-produkter, säger Kristina Åkesson.

Även vid Lunds universitets tekniska högskola (LTH) bedrivs ATMP-relevant forskning inom en rad områden, bland annat läkemedel, immun- och nanoteknologier samt medicinsk teknik. Universitet bedriver sedan många år också framgångsrik ATMP-relaterad klinisk forskning tillsammans med universitetssjukvården i Region Skåne. Exempel på resultat är de ATMP-behandlingar vid Skånes universitetssjukhus som ges till patienter med blodcancer och vissa neurologiska sjukdomar.

– För att kunna använda dessa avancerade terapier optimalt behövs ett motsvarande ATMP- centrum inom sjukvården. Skånes universitetssjukhus har redan etablerat ett sådant vilket gör att vi gemensamt ligger i framkant av utvecklingen. Detta får betydelse för de patientgrupper som behöver dessa terapier, säger Kristina Åkesson.

Många ATMP är sprungna ur den akademiska forskningen. För att underlätta övergången från upptäckt i forskarlaboratoriet till nya behandlingsterapier för patienterna, behöver tillverkningsprocessen translateras från forskningsrutiner till renrumsrutiner så att den medicinska produkten motsvarar så kallad Good Manufacturing Practice (GMP), god tillverkningssed. Denna translation genomförs vid en så kallad pre-GMP-facilitet och just nu pågår uppbyggnaden av en sådan vid Lunds universitet.

– Komplexiteten för ATMP är större än för traditionella läkemedel (små molekyler) men även i jämförelse med protein och antikroppsläkemedel. Därför krävs nära samverkan mellan akademisk forskning, sjukhus för tillverkning av ATMPs och med patienter för klinisk prövning samt industrin för att kunna skala upp produktionen för att nå många patienter. ATMPs har en potential att bota sjukdomar vi idag anser vara obotliga, det är en spännande utveckling inom forskningsområdet vi får vara med om, säger Anna Falk, professor vid Stamcellscentrum, Lunds universitet.

Nervceller som kan kopplas till långvarig stress identifierade

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan hos möss som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress. Nervcellerna, som har kartlagts med en kombination av avancerade tekniker, har receptorer för östrogen vilket skulle kunna förklara varför kvinnor som grupp är mer stresskänsliga än män. Studien publiceras i Nature Neuroscience.

KI-professorerna Marie Carlén och Konstantinos Meletis. Foto: Andreas Andersson.

Det har tidigare varit okänt vilka nätverk i hjärnan som ger upphov till negativa känslor, så kallad aversion, samt långvariga stresstillstånd.

Genom att använda olika avancerade tekniker som Patch-seq, storskalig elektrofysiologi (Neuropixels) och optogenetik (se faktaruta) har KI-forskarna Konstantinos Meletis och Marie Carlén – tillsammans med sina forskarteam – kunnat kartlägga en specifik nervcellsbana hos möss som går från hypotalamus till habenula i hjärnan och som styr negativa känslotillstånd.

Öppnar för nya sätt att behandla depression

I studien användes optogenetik – ljusstyrd kontroll av utvalda nervcellers aktivitet – för att aktivera den aktuella nervcellsbanan då mössen gick in i ett specifikt rum. Mössen började snart undvika rummet, trots att det egentligen inte fanns någonting där.

– Vi upptäckte den här kopplingen mellan hypotalamus och habenula i ett tidigare arbete, men det var inte känt vilka typer av nervceller som finns i den här nervcellsbanan. Det är otroligt spännande att nu förstå vilken typ av nervcell i banan som styr aversion. Kan vi förstå hur negativa signaler i hjärnan skapas så kan vi också hitta mekanismerna bakom affektiva sjukdomar som depression. Det öppnar för helt nya läkemedelsbehandlingar, säger Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.

Forskarkollegorna Janos Fuzik (biträdande lektor), Daniela Calvigioni (postdoktor) och Pierre Le Merre (postdoktor). Foto: Andreas Andersson.

Studien leddes av tre postdoktorer vid samma institution, Daniela Calvigioni, Janos Fuzik, och Pierre Le Merre, och är ett exempel på hur man med avancerade tekniker kan identifiera nervcellsbanor och nervceller som styr olika känslor och beteenden, enligt Konstantinos Meletis.

Känsliga för östrogennivåer

Ett annat intressant fynd som forskarna gjorde är att de nervceller som är kopplade till aversion har en receptor för östrogen och därmed är känsliga för östrogennivåer. När han- och honmöss utsattes för samma milda störningsmoment – milda elektriska stötar – utvecklade honmössen långvarigt stresstillstånd, medan hanmössen inte påverkades i samma utsträckning.

– Det är sedan länge känt att ångest och depression är vanligare hos kvinnor än hos män, men det har inte funnits någon biologisk mekanism som kan förklara det. Nu har vi funnit en mekanism som åtminstone kan förklara dessa könsskillnader hos möss, säger Marie Carlén, professor vid institutionen för neurovetenskap och en av forskarna bakom studien.

Illustration från Meletis/Carléns labb visar, från vänster: en visualisering av nervcellsbanan (hypotalamus till habenula) i röd färg i en mushjärna. Mitten: exempel på de sex olika nervcellstyperna och deras morfologi inklusive bilder på respektive cellkropp. Höger: kartläggning över hur olika nervcellstyper i hypotalamus kontaktar olika områden i habenula.

Studien har huvudsakligen finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden och David och Astrid Hageléns stiftelse. Forskarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Fakta: Här är teknikerna som användes

Patch-seq kombinerar mätning av enskilda nervcellers elektriska egenskaper med mätning av genuttrycket (så kallad RNA-sekvensering) och gör det möjligt att kartlägga hjärnans olika nervcellstyper.

Neuropixels är en ny typ av elektrod för storskalig elektrofysiologisk mätning som gör det möjligt att kartlägga aktivitet hos flera hundra enskilda nervceller samtidigt.

Optogenetik används för att styra hur och när utvalda nervceller är aktiva. Metoden bygger på att introducera ljuskänsliga proteiner (till exempel kanalproteiner i cellmembran från encelliga organismer) i de nervceller som ska studeras. Med hjälp av ljus kan man sedan styra enskilda typer av nervceller hos möss för att ta reda på vad de har för funktion.

Publikation: “Esr1+ hypothalamic-habenula neurons shape aversive states”, Daniela Calvigioni, Janos Fuzik, Pierre Le Merre, Marina Slashcheva, Felix Jung, Cantin Ortiz, Antonio Lentini, Veronika Csillag, Marta Graziano, Ifigeneia Nikolakopoulou, Moritz Weglage, Iakovos Lazaridis, Hoseok Kim, Irene Lenzi, Hyunsoo Park, Björn Reinius, Marie Carlén, Konstantinos Meletis. Nature Neuroscience, online 22 juni 2023, doi: 10.1038/s41593-023-01367-8.

Projektet som får Neuroförbundets stora forskningsbidrag

Emmanuel Bäckryd, Björn Gerdle och Bijar Ghafouri får Neuroförbundets stora forskningsbidrag på 800 000 kr för att med hjälp av biomarkörer mäta biologiska ämnen i blod och saliv hos patienter med långvariga smärttillstånd.

Emmanuel Bäckryd. Foto: Neuroförbundet.

– Det känns fantastiskt. Det här är ett projekt vi brinner mycket för så att få finansiering för det är superroligt, säger en glad Emmanuel Bäckryd när Reflex träffar honom i Linköping.

Emmanuel Bäckryd, Björn Gerdle och Bijar Ghafouri har bildat en forskargrupp på universitetet i Linköping som i samarbete med Smärt- och rehabiliteringscentrum, Region Östergötland och Linköpings universitet, startat en biobank i Linköping. I den undersöker de biomarkörer vid långvariga smärttillstånd.

– Vi mäter biologiska ämnen i blod, bland annat hos patienter som har ont under lång tid. Och så jämför vi det med friska för att bättre förstå vad som händer i kroppen på dem som har långvarig smärta, säger Emmanuel Bäckryd.

Lågt räknat har ungefär var femte vuxen utdragen smärta. Med andra ord lider många av något som Emmanuel Bäckryds forskningsprojekt förhoppningsvis kan bidra till att råda bot på i framtiden.

– Jag brukar säga att det är en välbevarad hemlighet att smärta är ett så stort folkhälsoproblem. Det finns gott om studier, inte bara i Sverige utan i världen i övrigt, som visar att ungefär var femte vuxen har långvarig och påtaglig smärta, säger Emmanuel Bäckryd.

Forskning är långsiktig. Så även detta projekt. Men med den ackumulerade kunskapen hoppas och tror Emmanuel Bäckryd att forskningen kan leda till förändringar för patienterna på sikt.

– Jag menar att forskning är sjukvård i framtiden. Om man inte förstår hur sjukdomen ter sig rent biologiskt så kan man inte ta fram rätt läkemedel. Och de mediciner vi har idag är ju inte framtagna specifikt för de här smärttillstånden.

Ser fram emot resultatet

En som också gläds åt forskningsprojektet är Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck. Historiskt sett har forskning varit avgörande för att göra stora framsteg inom en mängd medicinska områden. Detsamma gäller framöver.

– Vi vet ju att forskning är avgörande för att råda bot på sjukdomar och därför känns det både spännande och glädjande att Emmanuel Bäckryd och hans kollegor får ta emot vårt forskningsbidrag på 800 000 kr. Vi ser verkligen fram emot deras forskningsresultat, säger Lise Lidbäck.