Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Patienten mer engagerad när rehab i Ängelholm tänker nytt

Ut med den långa listan av åtgärder och in med en rehabiliteringsplan som bygger på personens egna mål och livssituation. Det är tanken bakom omställningsarbetet som pågår inom rehabiliteringen på Ängelholms sjukhus. Syftet? Mer engagerade och motiverade patienter som får ut mer av sin rehabilitering.

Från vänster: Arbetsterapeut Heidi Schöbel, professor och överläkare Jan Lexell och fysioterapeut Lisa Danielsson.

Både i Region Skåne och i landet som helhet utgår rehabilitering mer och mer utifrån den enskilda individen och dess unika förutsättningar istället för att välja insatser och åtgärder från en lista. Rehabiliteringen på Ängelholms sjukhus ville ta arbetet ett steg längre och har nu gjort en genomlysning av hela verksamheten.

– Modern rehabilitering bygger på att sätta patienten i centrum och utgå från deras behov och målsättningar. När patienten blir medskapare i sin egen rehabilitering blir resultatet också bättre. Det kräver eget engagemang, säger Jan Lexell, professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på Ängelholms sjukhus sedan årsskiftet.

Tillsammans med hela teamet går patienten igenom sin livssituation, vad de har för utmaningar och hur de ser på framtiden. Att utgå från patienten var redan en viktig del i rehabiliteringsprocessen, men det nya arbetssättet gör patienten ännu mer delaktig i sin rehabilitering.

– Till exempel sitter nu rehabiliteringsplanen uppe på patientens rum så alla kan se den. Det hjälper både patienten och dess anhöriga att se de olika faserna i rehabiliteringsprocessen, vilka mål som satts och när de är uppnådda. Genom utbildningsinsatser har vi också försäkrat att alla medarbetare på avdelningen, oavsett roll, är medvetna om betydelsen av samverkan mellan alla teammedlemmar, patienten och dennes anhöriga för att nå gemensamma mål, säger Jan Lexell.

Medarbetardrivet initiativ
På initiativ av medarbetarna, som själva utryckte en stark vilja att utveckla verksamheten, påbörjade Jan Lexell under våren en genomlysning av hela rehabiliteringsverksamheten i Ängelholm.

– Vi gör detta från grunden. Vi har sett över allt från hur rehabiliteringsplanen ser ut och hur vi jobbar med den tillsammans med patienten, till hur vi rondar och strukturerar teamarbetet, säger Jan Lexell.

I teamet kring patienten har nu fysioterapeuterna och arbetsterapeuterna ett större ansvar för rehabiliteringsplanen, vilket innebär att läkarrollen också har utvecklats.

– Det är en väldigt positiv bi-effekt av arbetet, som betyder att vi inte längre behöver de hyrläkare vi tidigare varit beroende av. Det skapar bättre kontinuitet för patienterna och en större trygghet i teamet, säger Jan Lexell, som även är studierektor för verksamhetens ST-läkare.

– Dessutom kommer vi att ha fler underläkare som vill specialisera sig inom rehabiliteringsmedicin. Att de är med i detta utvecklingsarbete gör att vi bygger en stabil grund för många år framöver.

Det märks redan ett stort lyft bland medarbetarna. Förändringen har inte alltid varit lätt, men motivationen och drivet att genomföra den har alltid funnits.

– Vi har blivit starkare som team, och det är tydligt vad alla ska göra. Det känns som att vi har fått kvitto på att vi gör ett bra jobb, säger arbetsterapeut Heidi Schöbel.

Ny läkemedelsplan ska främja äldres patientsäkerhet

Äldre personer med polyfarmaci (många förskrivna läkemedel) löper en ökad risk att skadas av mediciner, vilket är en global patientsäkerhetsutmaning. Skador kan uppstå i alla stadier av läkemedelsanvändningen och kan orsaka sjukhusinläggning, ytterligare resursutnyttjande och lägre patientnöjdhet. Äldre personers deltagande i sin egen vård kan öka patientsäkerheten. Ny forskning från Jönköping University har tittat närmare på detta och har bland annat tagit fram en prototyp till en ny läkemedelsplan.

Foto: Arek Socha från Pixabay.

I flera studier har Malin Holmqvist, doktorand på Hälsohögskolan, Jönköping University och klinisk apotekare på Region Jönköpings län, tittat närmare på äldre personers läkemedelsanvändning och hur man kan, med hjälp av de äldre själva, ge en säkrare läkemedelsbehandling och bättre uppföljning. Bland annat har man tagit fram en prototyp på läkemedelsplan som kan främja patientsäkerheten.

Den första studien, Older persons’ experiences regarding evaluation of their medication treatment – An interview study in Sweden, visar att äldre vill vara involverade i uppföljningar av sin läkemedelsbehandling – och att detta kan vara en underutnyttjad resurs i strävan efter en säkrare läkemedelsbehandling. Studien visar samtidigt att äldre personer litar på att vården hela tiden utvärderar och ser till att de får rätt behandling. Denna tillit kan innebära att de äldre inte ifrågasätter sin läkemedelsbehandling.

I den andra studien, Evaluation of older persons’ medications: a critical incident technique study exploring healthcare professionals’ experiences and actions, ser Malin Holmqvist flera faktorer som, enligt läkare och sjuksköterskor i primärvården, bidrar till en bra uppföljning och utvärdering av äldre personers läkemedelsbehandling. Dessa faktorer är att det finns tillräckliga resurser på arbetsplatsen och att det finns ett samarbete med de äldre, såväl som med deras anhöriga samt med annan hälso- och sjukvårdspersonal.

– Genom att göra ständiga anpassningar i arbetet, efter de förutsättningar som finns, bidrar hälso- och sjukvårdspersonalen till att förebygga, uppmärksamma och minska risk för läkemedelsrelaterade problem. Utifrån dessa resultat har vi sen, i ett co-design-arbete som genomfördes digitalt under pandemin, tagit fram en så kallad läkemedelsplan, säger Malin Holmqvist.

Läkemedelsplan i samverkan mellan äldre och sjukvårdspersonal

Läkemedelsplanens utseende togs fram i samverkan mellan äldre personer och läkare och sjuksköterskor i primärvård. Syftet är att ge den äldre personen och hälso- och sjukvårdspersonal en gemensam bild kring läkemedelsbehandlingens syfte och mål, hur och när den ska utvärderas samt vem som är ansvarig för att göra vad.

Den tredje studien är en så kallad fallstudie som tittar närmare på hur deltagarna upplevde co-design-arbetet och vad det kom fram till. I artikeln How Older Persons and Health Care Professionals Co-designed a Medication Plan Prototype Remotely to Promote Patient Safety: Case Study beskrivs själva metoden och hur deltagarna upplevde det var att co-designa. Bland annat upplevde deltagarna att arbetet var inkluderande och skapade ett lärande av varandras vardag kring läkemedelsbehandling. I en fjärde artikel, som är inskickad för referentgranskning men inte publicerad ännu, så tittar man på hur själva prototypen ska se ut. Deltagarna var överens om att läkemedelsplanen ska vara kopplad till patientens befintliga läkemedelslista i journalen.

Har testats i primärvård

– De medverkande ansåg att läkemedelsplanen ska kunna stödja kommunikation, kontinuitet och interaktion, och att informationen i läkemedelsplanen ska finnas i tillräcklig omfattning och vara anpassad för berörda. Den ska också vara lätt att komma åt och överblicka, säger Malin Holmqvist.

Enligt deltagarna har den prototyp på läkemedelsplan som tagits fram potential att främja patientsäkerhet och möjliggöra för en ökad patientinvolvering. De lyfte dock att det kan vara svårt att tillämpa den i klinisk vardag. Prototypen för läkemedelsplanen har därför testats i primärvård och nu pågår analys av data, som kommer att publiceras i en sista artikel.

Fakta

Co-design, eller samskapande, innebär att man försöker att aktivt involvera alla intressenter för att säkerställa att en produkt eller service motsvarar deras behov.

 

Nya lecanemab-data presenteras på Alzheimer-kongressen AAIC 2023

BioArctics partner Eisai kommer att presentera nya data om lecanemab, en antikropp riktad mot protofibriller av amyloid beta (Aβ), vid Alzheimer-kongressen AAIC (Alzheimer’s Association International Conference). Kongressen hålls på plats i, och virtuellt från, Amsterdam i Nederländerna den 16 till 20 juli 2023.

Viktiga lecanemab-presentationer vid AAIC

  • Amyloid Reduction and Evidence of Downstream Biomarker Modification
    Presentation av data gällande Aβ, tau, neurodegeneration, glios och avbildningsbiomarkörer i
    fas 3-studien av lecanemab, Clarity AD.
  • Drug Development in the Era of Anti-Amyloid Therapies
    Diskussion kring överväganden vid utveckling av nya läkemedel för Alzheimers sjukdom och läkemedelskombinationer baserade på patofysiologi.
  • Subcutaneous Lecanemab is Predicted to Achieve Comparable Efficacy and Improved Safety Compared to Lecanemab IV in Early Alzheimer’s Disease
    Presentation och diskussion av resultat från studier med subkutan beredning av lecanemab. En sådan formulering är under utveckling för att potentiellt förbättra tillgängligheten och säkerhetsprofilen för patienter.

Läs mer i pressmeddelandet.

Hjärnfonden delar ut 120 miljoner till svensk hjärnforskning – nytt rekord!

2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Forskarna arbetar med Alzheimer, ALS, psykisk ohälsa, stroke och många andra områden inom neurologi på universitet runt om i Sverige.

— Det är fantastiskt att vi tack vare våra generösa givare i år kan dela ut 120 miljoner kronor till livsviktig hjärnforskning. Forskning om hjärnan är en förutsättning för att vi ska få bättre behandlingar, träffsäkrare diagnostik och ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential.

Det säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin. Stiftelsens ordförande Peter Thelin fortsätter med att lyfta upp hur viktiga de här pengarna är för att rädda liv.

— Varje krona behövs för att nå Hjärnfondens mål – ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar, säger han. 

I år får 14 forskare treårsbidrag, 40 får ta emot tvåårsbidrag och 41 får bidrag i ett års tid. Årets utdelning går till forskningsprojekt inom bland annat Alzheimers sjukdom, ALS, Parkinson, depression, multipel skleros och beroendesjukdomar. Det är sjukdomar som drabbar hundratusentals svenskar. Forskning som ökar vår kunskap om hur hjärnan fungerar får också bidrag. Forskningsbidragen är på minst 600 000 kronor per år. 

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får stiftelsens forskningsbidrag. Av årets 432 ansökningar beviljades 95. 

— Varje år tvingas vi tyvärr säga nej till många högt kvalificerade forskningsprojekt. Pengarna räcker helt enkelt inte till. Denna gång har vi dessutom fått rekordmånga ansökningar om forskningsbidrag, så vi måste prioritera ovanligt hårt. Vilka upptäckter riskerar vi därmed att missa? Med bättre resurser hade vi inte behövt undra, säger Peter Thelin. 

Så här fördelades de 95 projekten på Sveriges lärosäten: 

  • Karolinska Institutet:  44 st
  • Lunds universitet:  15 st
  • Uppsala universitet:  14 st
  • Göteborgs universitet:  6 st
  • Linköpings universitet:  6 st
  • Umeå universitet:  5 st
  • Stockholms universitet: 3 st
  • Kungliga Tekniska Högskolan: 2 st 

Här kan du se vilka forskningsprojekt som fått stöd.

FDA godkänner Leqembi (lecanemab-irmb) som behandling av Alzheimers sjukdom

BioArctics partner Eisai tillkännagav idag att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt den kompletterande registreringsansökan avseende fullt godkännande av Leqembi (lecanemab-irmb) 100 mg/ml intravenös injektion, baserat på klinisk nytta.

Detta gör Leqembi till den första och enda godkända behandlingen som visat sig bromsa sjukdomsförloppet och minska den kognitiva och funktionella försämringen hos vuxna individer med Alzheimers sjukdom. I samband med godkännandet meddelade Myndigheten Centers for Medicare och Medicaid Services, CMS, att Medicare kommer ge en bred subventionering av Leqembi enligt den FDA-godkända förskrivningsinformationen, förutsatt att information om användningen samlas in i ett lättanvänt patientregister.

Läs hela pressmeddelandet här.