Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan leda till alzheimer.

Nicholas Ashton och Kaj Blennow. Foto: Göteborgs universitet.

Det är forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor vid Lunds universitet och i Montreal, Kanada, som presenterar metoden i en studie i tidskriften Nature Aging. Med den ökade träffsäkerhet som metoden ger minskar behovet av mer avancerad diagnostik, med ryggvätskeprov, likvortest, eller PET-kameraundersökning, vilket ger snabbare och enklare handläggning och stora kostnadsminskningar för sjukvården.

De senaste åren har en ny blodtest utvecklats, en variant av fosforylerat tau, kallat p-tau217, som  visat sig vara en mycket lovande biomarkör för screening av patienter som söker sjukvården för minnessvårigheter och andra tidiga kognitiva symptom, som skulle kunna vara tidiga tecken på Alzheimers sjukdom.

Trots de lovande resultaten finns dock en osäkerhet med att använda ett test för att klassificera patienter med tidiga kognitiva symptom i två grupper, alzheimer eller inte alzheimer. Detta på grund av en relativt hög andel falskt positiva resultat (individer som får ett positivt testresultat men som inte har alzheimer) och falskt negativa (individer med negativt testresultat som ändå visar sig ha alzheimer baserat på andra undersökningar).

Arbetsflöde i två steg

Utöver psykologiska konsekvenser av en felaktig diagnos finns också andra aspekter med ett test som appliceras på stora patientgrupper för att ställa diagnos och initiera behandling. Det gäller både kostnader, och inte minst potentiella medicinska risker vid behandling för en sjukdom som patienten inte har. Forskarna vid Göteborgs universitet och deras kolleger hade därför målet att utveckla en ny och mer säker strategi för klinisk implementering av blodbiomarkörer.

Tvåstegsmodellen bygger på att först använda en diagnostisk modell, baserad på p-tau217, för att rangordna patienter med mild kognitiv svikt (MCI) avseende risk (hög, låg eller intermediär, alltså mittemellan) för hjärnamyloidos, och därmed risk för alzheimer. I steg två görs konfirmerande diagnostik med likvortester eller PET-kameraundersökning, med bara i gruppen med intermediär risk.

Modellen utvärderades i en patientgrupp om 348 individer med mild kognitiv svikt från den svenska studien BioFINDER vid Lunds universitet, och resultaten validerades i den oberoende studien TRIAD från Mc Gills Universitet i Montreal, Kanada, där man också använde en oberoende analysmetod för p-tau217.

Kliniskt användbar strategi

Resultaten visar på en mycket hög säkerhet i identifieringen av både lågriskpatienter, där alzheimer kan uteslutas, och högriskpatienter, som därmed kan få en diagnos och ges möjlighet att starta en behandling som lindrar symtom. I en framtid skulle de också kunna remitteras till en specialistklinik för eventuell sjukdomsmodifierande behandling.

Gruppen med intermediär risk kommer med den nya metoden endast att omfatta cirka en tredjedel av patienterna, vilket leder till ett kraftigt minskat behov av mer avancerad diagnostik, vilket skulle korta handläggningstiderna och ge stora kostnadsminskningar i sjukvården.

Data från studien: Modellen testades med olika strikta gränser, och vid den mest stringenta lägre gränsen med 97.5% sensitivitet (för att undvika att missa patienter som har hjärnamyloidos och alzheimer) sågs endast 6.6% falskt negativa, och vid den mest stringenta övre gränsen med 97.5% specificitet (för att undvika att klassificera patienter som inte har hjärnamyloidos som högriskpatienter) sågs endast 2.3% falskt positiva. Vid dessa gränser hamnade 41% av patienterna i gruppen med intermediär risk, jämfört med 29% då gränserna satts vid 95% sensitivitet och specificitet. Då patienterna i denna grupp med intermediär risk undergick likvortester med Aβ42/40 kvot (som ger en mycket säker indikation på alzheimer) sågs en mycket god överensstämmelse (86%) med klassificering via amyloid PET. Den höga träffsäkerheten för p-tau217 kunde också verifieras i den oberoende McGill-kohorten.

Läs artikeln här.

Uppstart för trombektomier vid Sundsvalls sjukhus

Nu kommer patienter som fått blodpropp i hjärnan vid stroke att kunna få avancerad akutbehandling vid sjukhuset i Sundsvall. Att snabbt komma under vård och få korrekt akutbehandling är avgörande för möjligheten att tillfriskna.

Fredrik Björck, överläkare på kliniken för geriatrik, neurologi och rehabilitering vid Sundsvalls sjukhus.

På sjukhuset i Sundsvall planeras för uppstart av trombektomier, vilket innebär borttagande av blodproppar i hjärnan.

— Om en person får en stroke på grund av en blodpropp i hjärnan är tiden kritisk. Vi ger propplösande behandling men i vissa fall måste blodproppen tas bort manuellt, så kallad trombektomi. Vi har hittills skickat de patienterna till Umeå men kommer nu att periodvis kunna utföra det även i Sundsvall, berättar Fredrik Björck, överläkare på kliniken för geriatrik, neurologi och rehabilitering.

Samarbete och planering

Införandet av trombektomi i Sundsvall har försiggått av en lång planering och ett nära samarbete med universitetssjukhuset i Umeå, NUS.

— Just för att tidsaspekten är så viktig har vi kämpat för att trombektomi även ska kunna utföras här. Det har hittills endast varit universitetssjukhusen som utfört dem, vilket inneburit alltför långa avstånd för majoriteten av alla drabbade norrlänningar, berättar Fredrik Björck.

Läkare som utför trombektomier på NUS kommer i inledningsfasen att placeras på sjukhuset i Sundsvall veckovis, ungefär 1 till 2 veckor i månaden. De kommer då att behandla patienter men även utbilda och stötta läkare och sjuksköterskor på PCI-labbet i Sundsvall i syfte att de själva kan utföra behandlingen med egen personal.

Geografiskt närliggande sjukhus i Sollefteå, Östersund och Hudiksvall kommer att ha möjlighet att skicka strokedrabbade patienter till Sundsvall för trombektomi.

— Det känns som att vi tar ett stort steg i rätt riktning. Det är en avancerad behandlingsmetod där behandlingsresultaten kan vara livsavgörande för patienten. Nu kommer vi att ha specialister på plats, om än inte hundra procent så är det en stor förbättring jämfört med tidigare. Och i en inte alltför avlägsen framtid hoppas vi på att kunna utföra behandlingen själva, avslutar Fredrik Björck.

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder ett nytt forskningsprojekt, som fått 5 miljoner kronor från Forte, för att förbättra demensvården.

Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet.

Över 12 procent av patienterna med demenssjukdom 2017 var utrikesfödda enligt Svenska demensregistret och antalet förväntas fördubblas de kommande 15 åren.

– Hur ska äldreomsorgen klara detta? Vårt mål är att samla kunskap och insikter för att säkerställa en jämlik och personlig demensvård, säger Helen Lindner.

Projektet är ett samarbete mellan Örebro universitet och Karolinska Institutet. De kommer arbeta nära enhetschefer och personal inom vården i Halmstad, Stockholm och Örebro och samla in erfarenheter från personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

– Utrikesfödda invånare med en demenssjukdom i Sverige är en utsatt grupp. Kunskapen om hur man genom nya arbetssätt bäst integrerar fysiska, sociala och organisatoriska miljöer i demensboenden för att möta behoven hos dessa personer kommer att bana väg för en jämlik vård, avslutar Helen Lindner.

 

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet.

Forskarna hämtade information från tidigare studier om hjärnstorlek, kroppsmassa ihop med andra variabler som kost och aktivitet. Foto: Christopher Walsh, Wikimedia CC.

En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med voluminösa organ för styrandet av nervsystemet. Även apor har förhållandevis stora hjärnor. I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Systematic Biology har ett svensk-brittiskt forskarlag undersökt hur primaternas hjärnor utvecklats. Allt för att förstå mekanismerna som har lett fram till att den moderna människan (Homo sapiens) och andra primater har så stora och komplexa hjärnor.

Forskarna hämtade information från tidigare studier om hjärnstorlek, kroppsmassa ihop med andra variabler som kost och aktivitet. De använde sedan avancerade statistiska metoder för att analysera materialet.

Masahito Tsuboi, biologiforskare vid Lunds universitet. Foto: Privat.

– Våra resultat visar att det var en kombination av kost och socialitet. Att växla från enkla till mer komplexa nivåer av socialitet resulterade i relativt större hjärnor medan övergången till en mer bladbaserad kost ledde till relativt sett mindre hjärnor, säger Masahito Tsuboi, biologiforskare vid Lunds universitet som utförde studien tillsammans med kollegan Mark Grabowski vid Liverpool John Moore University.

Med tanke på den livliga debatten om vilka av dessa faktorer som spelade den dominerande rollen, ger studien nya insikter till vår förståelse av hur primaternas hjärnor utvecklades till vad de är idag.

– I vissa fall var vår beräkningsmodell väldigt exakt. Med kunskap om kroppsmassa, kost och socialitet kunde vi förutsäga hjärnstorlek för över 32 arter med 98 procents noggrannhet. Detta betyder att även om vi inte känner till hjärnmassan hos en sydamerikansk apa behöver vi inte mäta den. Det ger oss ytterligare bevis för att matvanor och sociala interaktioner var viktiga faktorer bakom evolutionen hos primater, säger Masahito Tsuboi.

Genom att avslöja drivkrafterna bakom utvecklingen av primaters hjärnstorlek ger studien en användbar språngbräda för framtida forskare om människors ursprung – eller utvecklingen av primater i allmänhet när det gäller viktiga variabler att fokusera på.

– Det är en fråga som fascinerar hela världen. Nobelpristagaren Svante Pääbos arbete med det uråldriga mänskliga genomet diskuteras just nu livligt. Vi är alla intresserade av var vi kommer ifrån eftersom förståelsen för vårt ursprung kommer att styra våra vägar mot framtiden, säger Masahito Tsuboi.

Läs publikationen här.

Ny förebyggande tablettbehandling för vuxna med migrän

Europeiska kommissionen godkänner Aquipta (atogepant) som förebyggande tablettbehandling för vuxna med migrän.

  • Aquipta (atogepant) är den första och enda förebyggande CGRP-hämmaren i tablettform, gepant, som är godkänd vid episodisk och kronisk migrän hos vuxna inom EU
  • Godkännandet baseras på data från två pivotala fas III-studier som visar att atogepant ger statistiskt signifikant färre genomsnittliga migrändagar i månaden jämfört med placebo hos vuxna med episodisk och kronisk migrän
  • Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som 1,5 miljoner svenskar lider av
  • Godkännandet innebär att AbbVie utökar sin portfölj av migränbehandlingar

− Migrän är en neurologisk sjukdom som orsakar återkommande smärta och andra migränrelaterade symtom, med attacker som kan pågå i flera timmar eller dagar, vilket för väldigt många leder till missade möjligheter i livet. Vägen till adekvat behandling kan dessutom vara både lång och komplex, säger Lars Edvinsson, professor i Intern Medicin och överläkare vid Lunds universitetssjukhus samt ordförande i Huvudvärksällskapet. Studierna som ligger till grund för godkännandet visar att atogepant ger signifikant och varaktig minskning av genomsnittliga månatliga migrändagar och den tas som en daglig tablett.

Fullständigt globalt pressmeddelande och referenser återfinns här.