Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Internationell auktoritet inom neuroepidemiologi belönas med Bengt Winblads pris

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, med Bengt Winblads pris 2023. Priset belönar framstående insatser inom Alzheimerforskningen och pristagaren belönas med 150 000 kronor.

Laura Fratiglioni. Foto: Tom Bellander.

Laura Fratiglioni tilldelas priset för sina mycket framstående insatser inom neuroepidemiologi som ökat förståelsen om vilka riskfaktorer som leder till att personer insjuknar i demenssjukdomar, framför allt Alzheimers sjukdom.

– Laura Fratiglioni har under sin långa karriär lett flera stora internationella samarbetsprojekt och är i högsta grad en internationell auktoritet inom området neuroepidemiologi, med särskilt fokus på neurodegenerativa sjukdomar, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

En av Laura Fratiglionis mest betydande insatser är uppbyggnaden av SNAC-Kungsholmen, en befolkningsstudie som inkluderar tusentals individer, har långa uppföljningstider och vars resultat lett till banbrytande upptäckter inom demensfältet. Till exempel att man tidigt i sjukdomsprocessen och på ett säkrare sätt än tidigare kan diagnostisera olika former av demens och därmed sätta in lämplig behandling och åtgärd.

– Jag är glad och hedrad att få Bengt Winblads pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett speciellt pris för mig och jag känner stor tacksamhet mot det svenska vetenskapssamhället och i synnerhet Bengt Winblad, som har gett mig möjlighet att forska om hjärnan och hjärnans sjukdomar, som är ett område som alltid fascinerat mig. Jag fick också friheten att göra det ”my way”. Jag vill tillägna detta pris till alla mina kollegor på Aging Research Center, särskilt mina ”Magnificent 7”, som i många år hjälpt mig att utveckla högklassig forskning. Grazie di cuore, säger Laura Fratiglioni.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 24 oktober 2023.

Solstickepriset 2023 till Bengt Winblad

Solstickepriset inrättades år 1986 som en del i Solstickans 50-årsjubileum och utdelas för att främja viss verksamhet, som ligger pristagarna särskilt varmt om hjärtat.

Från vänster: Eva Frunk Lind, ordförande Stiftelsen Solstickan, Bengt Winblad, professor, samt Lena Borell, professor emerita och styrelseledamot i Stiftelsen Solstickan. Foto: Maria Clementsson.

Solstickepriset delas ut för att hedra en person som har gjort en personlig insats utöver det vanliga — och helst utom ramen för sitt vanliga yrkesarbete — inom de områden som avses med ändamålsbestämningen i stiftelsens stadgar.

2023 års Solstickepris tilldelades professor Bengt Winblad. Stiftelsen Solstickan vill på detta sätt hedra Bengt Winblads livsgärning inom forskning och vård för insatser utöver det vanliga. Detta gäller särskilt vård och behandling för de som drabbas av demenssjukdom. Bengt Winblad forskning spänner över ett brett område och inkluderar såväl experimentella studier för att ta fram läkemedel som vårdforskning inom området demenssjukdom.

Som en av de första professorerna inom geriatrisk medicin har Bengt Winblad även initierat omfattande nationella och internationella samarbeten, utbildat ett stort antal doktorander, och initierat i projekt för kompetensutveckling inom äldreområdet. Några exempel på vad Bengt Winblad initierat är Swedish Brainpower — ett nationellt forskningsprogram och Äldrecentrum — ett regionalt kompetenscentrum i Stockholm.

Priset överlämnades av Stiftelsen Solstickans ordförande Eva Frunk Lind vid en styrelselunch på Skansen den 29 augusti.

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Anna Falk, professor i neurovetenskap och stamcellsforskare vid Lunds universitet, ska leda nyinrättade LU-ATMP. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Min vision är att vi ska accelerera utvecklingen av alla de avancerade terapier som är på gång inom Lunds universitet. Tillsammans med hälso- och sjukvården och Life Science-industrin har vi potential att på ett avgörande sätt bidra till nya banbrytande behandlingar, och i vissa fall bot, där det inte finns så mycket att erbjuda dagens patienter, säger Anna Falk.

Med många års erfarenhet inom stamcellsforskning i ryggen kommer Anna Falk att leda insatserna för att driva och stötta ATMP-forskning och utveckling vid Lunds universitets centrum för avancerade terapiläkemedel (LU-ATMP). För att lyckas krävs stamcells- och genterapiforskning i frontlinjen. Och de förutsättningarna finns på plats vid Lunds universitet genom ett stort antal forskargrupper som bedriver internationellt framgångsrik experimentell och translationell forskning inom cell-, vävnads- och genterapi.

En anledning till att allt fler avancerade terapiläkemedel utvecklas nu är de framsteg som gjorts inom molekylärbiologi, genteknik och cellterapi.

– I en rapport* som presenteras denna vecka kunde vi identifiera 23 pågående ATMP-projekt, och det bara vid Stamcellscentrum. Sedan finns det annan forskning relevant för ATMP-utveckling, såväl inom Medicinska fakulteten som vid Lunds tekniska högskola, säger Anna Falk.

Avgörande blir också samverkan med ATMP-center vid Skånes universitetssjukhus och Life Science-industrin, menar Anna Falk.

– Avancerade terapiläkemedel är inte bara en trend, utan representerar en ny era inom medicin. Sverige har en vision om att bli världsledande inom ATMP-utveckling och det finns många ATMP-projekt med stor potential inom svensk akademi. Man kan likna det vid unika och värdefulla frön som odlas fram och som kräver ett mycket speciellt omhändertagande för att utvecklas till innovativa och verkningsfulla ATMP-terapier. Jag vill att LU-ATMP ska bidra till att vi skördar dem i Sverige, säger Anna Falk.

Första steget på väg till en ny sådan behandling tas ofta inom akademin. Redan där, menar Anna Falk, behöver forskarna stöttning och råd för att de produkter som sedan går till klinisk prövning ska kunna skalas upp och bli ett läkemedel eller terapi för att nå många patienter. I det kommer hon tillsammans med vice centrumföreståndare Mats Ohlin, professor i immunteknologi vid Lunds tekniska högskola, fylla en viktig roll.

Iktorivil (orala droppar) beviljas tillfällig subvention Iktorivil

Iktorivil (klonazepam) i form av orala droppar ska ingå i högkostnadsskyddet till dess att den ordinarie subventionsansökan har prövats. Den tillfälliga subventionen omfattar patienter som redan behandlas med läkemedlet på licens. Iktorivil används vid behandling av epilepsi.

Läs mer här.

Uppdaterat vårdprogram för tumörer i centrala nervsystemet

Det nationella vårdprogrammet för tumörer i centrala nervsystemet har uppdaterats och omfattar nu även hjärnhinnetumörer (meningeom).

Det nationella vårdprogrammet för tumörer i hjärna, ryggmärg och dess hinnor är den uppdaterade, utvidgade versionen av vårdprogrammet tumörer i centrala nervsystemet.

– Den största förändringen är att vårdprogrammet utökats med diagnosen hjärnhinnetumörer, säger Sara Kinhult, ordförande i vårdprogramgruppen för tumörer i centrala nervsystemet.

Liksom tidigare finns specifika rekommendationer för utredning, behandling och uppföljning för såväl låggradiga som höggradiga tumörtyper hos vuxna patienter. Samtliga kapitel i vårdprogrammet har uppdaterats och reviderats. Särskilt kapitlen om egenvård och uppföljningar har omarbetats och utökats.

Vårdprogrammet omfattar diagnoserna astrocytära och oligodendrogliala tumörer, medulloblastom, ependymom och intrakraniella germinalcellstumörer och nu också meningeom.

Ytterligare förändringar jämfört med tidigare version går att läsa om i inledningskapitlet i vårdprogrammet.

Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg