Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nya siffror – Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård i världsklass

Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför flest trombektomier i Sverige och har några av landets snabbaste tider när det gäller vård av akut stroke. Det bekräftas i en ny rapport. Samtidigt har Sahlgrenska Universitetssjukhuset tider i internationell toppklass.

Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention, tillsammans med Mikael Jerndal, specialistläkare i neurologi och verksam på strokeenheten. Foto: Paul Björkman, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Varje år drabbas cirka 20 000 svenskar av en stroke. Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Det är ett mycket allvarligt tillstånd som kan leda till bland annat förlamning, talstörningar och personlighetsförändringar. Stroke måste omgående behandlas på sjukhus och i dag används två olika typer av behandlingar, var och en för sig eller i kombination: Behandling med propplösande läkemedel, så kallad trombolys. Eller behandling med trombektomi som innebär att man via ljumsken går in i ett blodkärl som leder hela vägen upp i hjärnan och med hjälp av en tunn kateter drar ut proppen.

– Vid stroke är tiden för behandling livsavgörande. Varje minut räknas. En timmes fördröjning av trombektomi leder till att effekten av behandlingen halveras. I praktiken kan det innebära att snabbare behandling gör att en patient slipper få en kvarstående språkstörning eller förlamning. Det i sin tur ökar sannolikheten för att patienten ska kunna återgå till sitt hem i stället för ett särskilt boende, säger Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en av de som utför trombektomier på sjukhuset.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför varje år flest trombektomier i landet och på snabbast tid, enligt de senaste årens rapporter från det nationella trombektomiregistret EVAS. Men sjukhuset är också med internationella mått mätt väldigt snabbt.

Internationella jämförelser

  • När en patient undersökts på annat sjukhus i regionen tar det i snitt 12 minuter från ankomst till Sahlgrenska Universitetssjukhuset tills att trombektomi påbörjas. I internationella studier på sjukhus som genomför många trombektomier ligger motsvarande tider i de flesta centra på mer än 30 minuter (varierar mellan 18 och 43 minuter).
  • När en person som drabbats av en stroke kommer direkt till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för radiologisk undersökning och eventuell behandling är snittiden 42 minuter tills trombektomibehandling påbörjas. I internationella studier på sjukhus som genomför många trombektomier ligger motsvarande tider i de flesta centra på cirka 60 minuter (varierar mellan 42 och 71 minuter).

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fantastiska siffror när det gäller strokevården. Vi har en lång tradition av att genomföra denna behandling och vi fortsätter att hela tiden utveckla och driva strokevården framåt. Bland annat genom strokekameror i ambulansen, en AI-app som hjälper till vid tolkning av radiologiska bilder och nya utbildningsfilmer för medarbetare i regionen, säger Mikael Jerndal, specialistläkare i neurologi och verksam på strokeenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Akut handläggning av ett strokefall involverar minst tjugo medarbetare, minst fem specialiteter, minst fyra yrkeskategorier och minst åtta verksamheteter. Dessa måste samarbeta snabbt och effektivt.

– Detta är ett teamarbete med många inblandade från olika delar av vårdkedjan, som ambulansvård och regionala sjukhus, där alla är viktiga för att minska antalet minuter. Vi genomför regelbundet simuleringar för att upptäcka eventuella flaskhalsar och säkerställa våra rutiner, säger Mikael Jerndal.

– För att kunna upprätthålla de fina resultaten krävs kontinuerlig utbildning av befintliga och nya medarbetare, något som är jättesvårt när så många är involverade i den akuta handläggningen. Därför lanserade vi innan sommaren Strokeutbildningsportalen efter ett mångårigt arbete. Där finns bland annat relevanta dokument och filmer som visar hur man ska handlägga strokepatienter enligt regionala riktlinjer. Detta material ska användas i utbildningssyfte av medarbetare i hela regionen. Men portalen är öppen för alla, säger Alexandros Rentzos.

Fakta: Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård

Behandling med propplösande läkemedel utförs på de flesta sjukhus, men när det gäller trombektomier är dessa koncentrerade till sju centrum i Sverige. Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför trombektomier på patienter från hela Västra Götalands län, norra Halland och ibland från angränsande regioner.

Världens första trombektomi i hjärnan utfördes 1994 på Sahlgrenska sjukhuset och under förra året utfördes 342 trombektomier på sjukhuset vilket är flest i landet.

Läs mer i EVAS årsrapport 2022.

Priset för Årets strokeenhet 2022 är utdelat

Riksstroke har återigen utsett sjukhus för ”God strokevård” utifrån data insamlat under helåret 2022.

I samband med Riksstrokes användardag i Stockholm den 21 september har priset för ”Bästa strokeenhet” delats ut. De fyra sjukhus som utmärkte sig som bäst för ”God strokevård” är strokeenheten vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Alingsås Lasarett, Kungälvs sjukhus och Värnamo sjukhus som alla får omnämnandet ”Årets Strokeenhet 2022” av styrgruppen för Riksstroke.

De kommer även att presenteras i Årsrapporten från Riksstroke .  Årsrapporten finns tillgänglig på Riksstrokes hemsida.

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid. En ny Uppsalastudie visar att behandlingen kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv ms.

En ny Uppsalastudie visar att MS-behandling med cytostatika och autologa stamceller kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv MS. Foto: Johan Alp.

En ny Uppsalastudie visar att MS-behandling med cytostatika och autologa stamceller kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv MS

En ny Uppsalastudie visar att MS-behandling med cytostatika och autologa stamceller kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv MS Johan Alp Får användas i media.

– Våra resultat visar att cellgiftsbehandling i kombination med autolog blodstamcelltransplantation kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård och att de flesta som får behandlingen blir både förbättrade och långtidsstabila. Hos mer än hälften av patienterna förbättrades symtomen och två av tre var fria från sjukdomsaktivitet under tio år, säger Joachim Burman, överläkare och docent i neurologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien som publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Den neurologiska sjukdomen multipel skleros, ms, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen och det är huvudsakligen personer mellan 20 och 45 som insjuknar. Kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen. Kännetecknande för MS är återkommande episoder av neurologiska skador och försämring (skov).

Autolog stamcellsbehandling används mest för blodcancer och innebär att man tar blodstamceller från personens egen benmärg. Patienten får starka cellgifter innan de egna blodstamcellerna återförs. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle och kan vara botande både för cancer och ms.

Tidigare forskning har visat att behandlingen är överlägsen standardbehandling med bromsmedicin för aktiv skovvist förlöpande ms om patienten inte svarat på bromsmedicin.

I den aktuella studien har två Uppsalaforskare gjort en genomgång av alla svenska patienter som behandlats med autolog blodstamcellstransplantation för skovvis ms fram till 2020. Totalt identifierades 231 personer varav 174 hade skovvist förlöpande ms och behandlades innan 2020. Den första patienten behandlades 2004, genomsnittsåldern vid behandling var 31 år och två tredjedelar var kvinnor. Patienterna hade i genomsnitt haft sin sjukdom i mer än tre år och prövat två konventionella läkemedel innan de fick behandling med blodstamcellstransplantation. Den genomsnittliga patienten hade 1,7 återfall året innan behandlingen och under uppföljningen motsvarande ett återfall vart trettionde år.

– Feber och infektioner var de vanligaste biverkningarna, men allvarliga biverkningar var ovanliga. Endast fem personer behövde en kortare tids intensivvård och ingen avled till följd av behandlingen, berättar Joachim Burman.

Han betonar att det rör sig om en observationsstudie utan jämförelsegrupp, vilket förhindrar jämförelser med andra behandlingar.

– Vi anser dock att resultaten talar för att behandlingen borde användas mer och att man bör inkludera autolog blodstamcellstransplantation som en standardbehandling för personer med aktiv ms.

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Universitetet i Bergen har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet tilldelats ett betydande bidrag finansierat av Horizon Europe om 7 miljoner euro under 2024-2028. Detta som ett resultat av forskarnas engagemang i att rikta in Epstein-Barr-virus i syfte att behandla och förebygga multipel skleros.

– Detta erkännande återspeglar kvaliteten på vår forskning och vårt pågående engagemang för att utveckla innovativa strategier för att behandla MS-sjukdom, säger Nicolas Ruffin vid institutionen för klinisk neurovetenskap, forskare i professor Maja Jagodics och professor Fredrik Piehls forskargrupper, och delaktig i studien.

 

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren.

Blodprov. Foto: iStock/PeopleImages.

– Vi har sett att ett enzym i ryggvätska och i blod är en användbar markör för att identifiera alla typer av Parkinsonrelaterade sjukdomar med hög träffsäkerhet, säger Oskar Hansson som lett studien.

Markören det handlar om heter DOPA-dekarboxylas (DCC). I den aktuella studien visade sig DCC vara förhöjt hos individer med Parkinsons sjukdom och även hos personer med andra sjukdomar som ger brist på dopamin i hjärnan, men markören var normal vid andra hjärnsjukdomar som Alzheimers sjukdom. Forskarna såg även att DCC var ökat vid Parkinson många år innan individerna utvecklat några symtom. Den avancerade metodik som forskarna gör det möjligt att mäta flera tusen proteiner vid ett och samma tillfälle i en liten mängd prov från 428 individer. Därigenom har de kunnat identifiera vilka biomarkörer, signalämnen, som kan påvisa om en patient med rörelsestörningar eller kognitiva svårigheter som har skador på dopaminsystemet i hjärnan.

Ökar oavsett sjukdomsförlopp

Oskar Hansson. Foto: Åsa Hansdotter.

– Vi fann att om en patient har en störning i dopaminsystemet så ökar nivåerna av biomarkören, DDC, oavsett var i tid under sjukdomsförloppet patienten befann sig. Ett viktigt fynd är också att biomarkören mycket lovande går att mätas i blod där den är tydligt ökad vid bland annat Parkinsons sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Forskarnas fynd kunde verifieras i en grupp med 152 individer. Genom att analysera blodplasmaprover från 174 individer såg forskarna också att den nya biomarkören är tydligt förhöjd hos dem med skador i dopaminsystemet. Det tyder på dess potential som blodprovsbaserat diagnostiskt verktyg menar Oskar Hansson. Skador på dopaminsystemet i hjärnan kan även påvisas med PET-kameraundersökning. Det är dock en mycket kostsam och komplicerad metod och finns bara på specialiserade minneskliniker.

Verktyg mot feldiagnos

– Eftersom symtomen för de olika neurodegenerativa hjärnsjukdomarna liknar varandra finns en stor risk för feldiagnos, och därmed felbehandling. Därför är det angeläget att hitta säkrare diagnostiska verktyg och metoder och vi lägger ner mycket fokus på det i vår forskning. Dessutom tror jag att man i framtiden kommer behandla olika hjärnsjukdomar redan innan symtomen blivit tydliga, och då kommer blodmarkörer vara viktiga för att hitta rätt individer på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.